Gå direkt till innehåll

Ämnen: Beteendevetenskap

  • Generösa personer lyssnar mer på sitt hjärta

    Vissa människor delar gärna sina resurser med andra. Varför är det så? En ny forskningsstudie visar att mänsklig generositet kan hänga samman med förmågan att ”lyssna på sitt hjärta”.

  • Unga vuxna behöver diskutera sin terapi

    Att gå i terapi hos en psykoterapeut leder inte alltid till att man känner sig hjälpt. Unga vuxna ställer särskilda krav på lyhördhet och anpassning hos terapeuten, och de behöver uppmuntras att diskutera terapin samtidigt som den pågår. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet som fokuserar på unga vuxnas erfarenheter av terapi som inte gått bra.

  • Datorspel kan bli rekordsnabb behandling mot social fobi

    Nästan var sjätte svensk uppskattas lida av social fobi, oro över att andra ska tycka att man är pinsam och dum. Genom ett egenutvecklat datorspel vill forskarna nu undersöka om man kan ändra den automatiserade ovanan att fokusera på just det negativa. Behandlingen kräver bara ett besök och innebär att deltagaren får spela ett spel där olika ansikten presenteras i en virtual reality värld.

  • Att vara vanlig kräver mycket jobb

    Svenska småstadsungdomar som vill klä sig ”vanligt” måste kontinuerligt bevaka och uppdatera sin garderob, visar en ny doktorsavhandling från Stockholms universitet. Att hålla sig inom ramarna för vad som anses normalt är ett ständigt pågående jobb. Inte heller är steget särskilt långt mellan ”mainstream” och ”subkultur”.

  • Barn med skilda föräldrar kan få lägre betyg – de här drabbas värst

    Barn till skilda eller separerade föräldrar har generellt lägre betyg än barn med föräldrar som lever ihop. Men hur pass mycket betygen påverkas av separationen varierar mellan olika grupper som är födda i Sverige, som har ursprung i olika länder. Förklaringen kan ligga i hur pass vanligt det är med separationer inom respektive grupp, visar en ny studie från Stockholms universitet.

  • Luktsinnet kan berätta om risken att dö

    Ett försämrat luktsinne hör samman med en ökad risk att dö, visar en ny studie i psykologi från Stockholms universitet. Sambandet finns kvar oberoende av ålder, kön, demens, och andra variabler för hälsa.

  • Banbrytande forskning om biverkningar av psykologisk behandling

    Trots att många som lider av depression och ångest blir hjälpta av att gå till en psykolog finns det personer som inte blir bättre eller till och med mår sämre. Psykologisk behandling kan ge negativa biverkningar precis som läkemedel. Detta hittills ganska outforskade område studeras i en ny avhandling från Stockholms universitet.

  • Vem drar nitlotten?

    Att spela för att fly från stress och negativa känslor innebär en risk för att utveckla spelproblem. Och den som har en impulsiv personlighet har ytterligare anledning att vara på sin vakt. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet.

  • Pressinbjudan: Nytt hjärnforskningscenter på Stockholm universitet

    Välkommen att lyssna på världsledande experter på avbildningar av hjärnan, och vad de kan berätta om våra tankar, känslor och beteenden. Hör också om det avancerade forskningscentrum för hjärnavbildning som byggs upp på Stockholms universitet. När? 1 december kl 13 – 17 och 2 december kl 10 - 12 Var? Kungliga vetenskapsakademien, Lilla Frescativägen 4a, Stockholm

  • Storsatsning ökar kunskap om människors och djurs hjärnor

    Stockholms universitet satsar 44,5 miljoner kronor på hjärnforskning. Forskarna ska bland annat studera hjärnutveckling när barn lär sig språk och hur hjärnor hos djur utvecklas. Forskningen ska även öka kunskapen kring depressions- och ångesttillstånd.

  • Att samtala med elever i behov av särskilt stöd

    Elever i behov av särskilt stöd har inte samma förutsättningar som andra elever att ha inflytande i undervisningen. Avsaknad av verkningsfulla stödinsatser tystar eleven och elevens tystnad försvårar möjligheten att ge adekvat hjälp. Det bekräftas i Barbro Johanssons longitudinella studie av tonårsflickors behov och erfarenheter.

  • Kvinnor ses som bra chefer – men blir ändå inte fler

    Fler män än kvinnor är chefer. Betyder det att vi uppfattar män som bättre ledare än kvinnor? En avhandling i psykologi från Stockholms universitet visar tvärtom att när bra chefskap beskrivs så nämns många egenskaper som traditionellt setts som kvinnliga. Dessutom värderas kvinnliga chefer lika positivt av sina medarbetare som manliga chefer. Trots det kvarstår svårigheter för kvinnliga chefer.

  • HBTQ-experter vid Stockholms universitet

    En rad forskare vid Stockholms universitet studerar normer, konstruktioner och erfarenheter kopplat till genus, kön och sexualitet. Här är några av dem. Stockholms universitet arrangerar seminariet ”Aktuell forskning om genus- och sexualitetsnormer” på Stockholm Pride den 30 juli i samarbete med Stockholms universitets studentkår.

  • Våldsamma dataspel påverkar kroppens fysiologiska system

    Våldsspel påverkar kroppens fysiologiska system på ett sätt som spel utan våld inte gör. Att spela mycket våldsamma dataspel kan därför efter en tid leda till fysiologisk och känslomässig "avtrubbning". Det visar en ny avhandling i psykologi vid Stockholms universitet visar att.

  • Rynka inte på näsan – den är mer smart än känslig

    Luktsinnet har genom historien varit känt som ett ”känslomässigt” sinne. En ny studie från Stockholms universitet visar att näsan är smartare än så. Kunskapsbaserade bedömningar av dofter är snabbare och mer tillförlitliga än känslobaserade bedömningar. Det visar de forskningsresultat som presenteras i oktobernumret av tidskriften Psychological Science.

  • Dagens tamhöns känner igen en tiger på lukten

    Höns härstammar från den asiatiska djungelhönan som i vilt tillstånd är ett bytesdjur för rovdjur. Nu har forskare för första gången kunnat visa att dagens tamhöns kan upptäcka rovdjur enbart med hjälp av luktsinnet. Hönsen reagerade på lukten av bland annat tigerspillning med ett vakande beteende. De kunde tydligt känna igen lukten av rovdjur trots att de inte har någon erfarenhet av dessa.

  • Socialpsykologisk konferens 12-16 juli

    Socialpsykologi är det vetenskapliga studiet av hur vi människor tänker på, påverkar och relaterar till varandra. Bland de ämnen som studeras i socialpsykologin finns till exempel fördomar och stereotyper, ledarskap och makt, sociala bedömningar, motivation och emotion, masspåverkan, och gruppens betydelse för beteende och tankar.