Ekonomiska läget i Sverige – vem kan svara på vad?
Det händer mycket som rör den ekonomiska situationen i Sverige. Stockholms universitet har en mängd forskare som kan förklara utveckling och konsekvenser som rör den svenska ekonomin.
Ämnen: Ekonomi
Ny tolkning av runinskrift avslöjar prisnivån på vikingatiden
En nytolkning av runinskriften i den så kallade Forsaringen ger nya insikter i vikingatidens penningsystem och är den äldsta dokumenterade värdeuppgiften i Norden. Inskriften beskriver hur vikingarna hanterade böter på ett flexibelt och praktiskt sätt. Det visar forskning i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, nyligen publicerad i Scandinavian Economic History Review.
Dålig kunskap om pensionssystemet påverkar sparandet
Hur förändrades svenskarnas sparande efter att det allmänna pensionssystemet reformerades i grunden i slutet av 1990-talet? En ny avhandling i nationalekonomi visar att trots att det nya systemet innebar lägre pensionsinkomster så ökade inte sparandet. Människor förstod inte innebörden som reformen hade på framtida pensionsinkomster.
Expertlista om shopping och köpbeteende
I slutet av november varje år infaller Black Friday, något som har vuxit till en stor shoppingdag. Samtidigt uppmärksammas En köpfri dag – Buy Nothing Day – världen över för att skapa medvetenhet om de negativa effekterna av konsumtion. Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om shopping, konsumtionskultur och köpbeteende.
Generösa personer lyssnar mer på sitt hjärta
Vissa människor delar gärna sina resurser med andra. Varför är det så? En ny forskningsstudie visar att mänsklig generositet kan hänga samman med förmågan att ”lyssna på sitt hjärta”.
Kommentar om Ekonomipriset till Alfred Nobels minne
Följande forskare vid Stockholms universitet kan kommentera och förklara året ekonomipris till Alfred Nobels minne:
Synen på pengar har förändrats i Sverige
Svenskarnas attityd till pengar och finansiella företag har förändrats. En följd av att minnet av finanskrisen suddas ut och att vi står utan ränta på vårt sparkapital och istället kan låna pengar billigt. Det visar en stor kartläggning av svenskarnas attityder till pengar som genomförts av varumärkes- och anseendeforskaren Tony Apéria vid Stockholm Business School, Stockholms universitet.
40 miljoner till Institutet för internationell ekonomi
I en gemensam satsning för nyrekrytering och fortsatt förnyelse mottar Institutet för internationell ekonomi 40 miljoner kronor. Anslagen offentliggörs den 5 september. Grundstommen i anslaget, 25 miljoner kronor, utdelas gemensamt av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Regeringen satsar 10 miljoner kronor och Stockholms universitet 5 miljoner.
Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet satsar internationellt och mångdisciplinärt
Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet tar steget fullt ut mot en utbildning enligt den så kallade Bolognamodellen.Detta innebär att det inom överskådlig framtid inte kommer att antas några studenter till det fyraåriga nationellt fokuserade civilekonomprogram. Det går fortfarande att ta utbilda sig till civilekonom och utbildningarna kommer då vara internationellt gångbar.
Stockholms universitet får första inkubatorn för sociala innovationer
En ny inkubator för stöd till sociala innovationer skapas vid Stockholms universitet. Det blir resultatet när SU Innovation nu får tre års finansiering av Svenska ESF-rådet. En social innovation är en ny idé som förbättrar välfärd och hälsa hos en individ, en gemenskap eller hela samhället.
Konkurrens och otakt vid konsultköp ger mer valuta för pengarna
Det råder både osäkerhet, otakt och konkurrens när företag köper tjänster från en managementkonsult. Men det gör att köparen får en bättre tjänst. Det visar Jörgen Hansson i sin avhandling i företagsekonomi där han undersökt hur företag köper konsultstöd för ledningskompetens. Jörgen Hansson disputerar onsdagen den 27 oktober vid Stockholms universitet.
Hur kan högre utbildning subventioneras för att öka dess samhällsekonomiska avkastning?
Ska högre utbildning vara helt avgiftsfri för alla individer oavsett ekonomiska resurser och bör alla utbildningsgrenar subventioneras likadant? I sin avhandling i nationalekonomi vid Stockholms universitet diskuterar Camilo von Greiff dessa frågor utifrån förutsättningen att den samhällsekonomiska avkastningen på högre utbildning i Sverige kan öka jämfört med dagens nivå.
