Årets upplaga av Forskardagarna bjuder på ett brett utbud av populärvetenskapliga föreläsningar från forskare vid Stockholms universitet. 50 nydisputerade forskare berättar om allt ifrån Alfons Åberg till japansk musik och hur sannolik sannolikheten egentligen är. Vill du veta mer om det amerikanska valet eller varför getingar är randiga? Besök Forskardagarna!
Den 1-7 oktober är det dags för Alumnens vecka. Tolv lärosäten i Sverige anordnar då evenemang för att uppmärksamma och stärka relationen till sina tidigare studenter.
Reklamen speglar inte samhället. Reklamen ”speglar” den värld som skapar den, det vill säga reklamvärlden. I Stockholms reklamvärld kommer företrädare för landets mest dominanta maktformer samman i sin strävan att via strategisk och kreativ reklam, pr och kommunikation bygga sina varumärken och vinna erkännande och legitimitet. Det hävdar forskaren Raoul Galli i en ny avhandling.
För att åstadkomma den elitsatsning på forskning regeringen önskar bör anslaget till Vetenskapsrådet öka kraftigt, anser dekanus Anders Karlhede i en debattartikel. Detta är en effektiv kvalitetsstyrning av nya medel till forskning. (publicerat på Newsmill)
Forskning om brottsförebyggande åtgärder tidigt i livet prisas. Är det möjligt att tidigt i livet förebygga framtida kriminalitet? Det är en av flera frågor som 2013-års vinnare av Stockholmspriset i kriminologi, David Farrington professor vid Cambridge University, har ägnat sin forskning åt.
Världens fattigdom och klimat står på agendan då Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet samlar världsledande ekonomer för två internationella konferenser den 3-8 september. De båda konferenserna avlöser varandra genom två paneldiskussioner där forskarna diskuterar åtgärder mot den globala fattigdomen samt klimatförändringarnas inverkan på ekonomi och samhälle.
Välkommen till det första seminariet i serien Föreställningar, Dialoger och Affirmationer. En seminarieserie om konst och samhällsbyggande i anslutning till konstutställningen Föreställningar om det gemensamma på Husby Konsthall.
En stor mängd kol frigörs utmed den ~ 7000 kilometer långa kusten i sibiriska Arktis. Yedoma-jord omvandlas snabbt till koldioxid och tio gånger mer kol än vad som tidigare förutspåtts släpps ut till arktiska oceanen. Detta visare en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature där forskarna undersökt en form av permafrost (”Yedoma”) som sällan studerats tidigare.
Ett internationellt forskarteam, med forskare från Stockholms universitet, har med hjälp av geokemiska metoder rekonstruerat bottenvattentemperaturer i Norra ishavet under de senaste 50 000 åren. Resultaten visar överraskande att vattnet i den centrala arktiska bassängen på mellan 1 000 och 2 500 meters djup, under den senaste istiden var 1-2 °C varmare än idag.
2011 var Sveriges högsta topp lägre än under hela 1900-talet men i år har den kalla sommaren gjort att toppen ”växt” 2 meter. Detta visar den traditionsenliga augustimätningen av Kebnekaises båda toppar som utförts av Gunhild Rosqvist, professor i geografi vid Stockholms universitet. Sydtoppen mättes till 2 101,8 meter över havet och nordtoppen till 2 096,3 meter.
Höns härstammar från den asiatiska djungelhönan som i vilt tillstånd är ett bytesdjur för rovdjur. Nu har forskare för första gången kunnat visa att dagens tamhöns kan upptäcka rovdjur enbart med hjälp av luktsinnet. Hönsen reagerade på lukten av bland annat tigerspillning med ett vakande beteende. De kunde tydligt känna igen lukten av rovdjur trots att de inte har någon erfarenhet av dessa.
För första gången börjar det största teleskopet i världen för gamma-strålning att ta emot data. Forskare vid Stockholms universitet som är med i projektet hoppas att teleskopet snart kan lära oss mer om mörk materia och andra gåtor i universum.
Almedalsveckan är ett gyllene tillfälle för samhällets beslutsfattare och makthavare att mingla och knyta nya band, men hur funkar nätverkandet till vardags? I en ny avhandling har forskaren Gergei Farkas vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, kartlagt svenska makthavares vänskapsband och professionella kontakter.
Stockholms universitet medverkar med ett eget seminarium i Almedalen torsdagen den 5 juli. Men våra forskare är även eftertraktade som experter hos andra arrangörer. Ett tiotal ämnesspecialister från universitetet finns på plats i Almedalen. Tillsammans täcker de in ett stort antal ämnesområden juridik, statsvetenskap, medievetenskap, social forskning och nationalekonomi.
Idag på förmiddagen den 4 juli presenterade de två stora experimenten vid LHC (Large Hadron Collider) på CERN, ATLAS och CMS, de senaste resultaten från sökandet efter Higgspartikeln. I experimentdata syns tydliga tecken på förekomsten av en ny partikel. Forskare vid universiteten i Lund, Stockholm, Uppsala och vid KTH har deltagit i experimenten.
Invånarna i länderna runt Östersjön är villiga att betala runt 40 miljarder kronor per år för en förbättrad havsmiljö. Det visar en ny studie från det internationella forskarnätverket BalticSTERN.
Söndag den 1 juli startar en sju dagar lång fysikkonferens som bland många ämnen kommer ta upp svarta hål, stjärnexplosioner och kosmologiska mysterier såsom universums acceleration och mörka materia. Flera kända namn inom forskarvärlden kommer att delta däribland professor Ariel Goobar, Stockholms universitet.
Säkerheten vid användning av e-tjänster på nätet är en fråga som med den tekniska utvecklingen blir allt viktigare. I ett europeiskt forskningsprojekt som Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) ingår i ska man vidareutveckla tillämpningen av e-legitimationer i Europa, målet är att skapa en gemensam europeisk metod för elektronisk identifiering av både juridiska och fysiska personer.
Hur ska vi förstå Almedalens starka dragningskraft på medierna? Vad är det egentligen för politisk diskussion som förs? Och vad säger den om hur den svenska demokratin fungerar? Dessa frågor diskuterar statsvetaren Maria Wendt sin nya bok, Politik som spektakel. Almedalen, mediemakten och den svenska demokratin (Atlas akademi).
Det finns ingen stark koppling mellan hög alkoholkonsumtion i tonåren och hög alkoholkonsumtion som ung vuxen. Denna överraskande slutsats dras i en ny studie från Stockholms universitet i samarbete med Statens institutt for rusmiddelforskning i Oslo. Det innebär att förebyggande åtgärder mot tonåringar som ofta dricker sig berusade troligen har begränsade långtidseffekter.