Många människor är idag verksamma inom förtroendebranscher som banker, försäkringsbolag och revisionsbyråer där själva affärsidén är intimt förknippad med tillit och förtroende av olika slag. Men vad innebär egentligen tillit, och hur mäter och följer man upp något som är en relativt subjektiv fråga?
Regeringen har idag beslutat att anställa professor Astrid Söderbergh Widding som rektor vid Stockholms universitet. Astrid Söderbergh Widding är professor i filmvetenskap och är idag vicerektor för humaniora och samhällsvetenskap vid Stockholms universitet. Söderbergh Widding anställs från och med den 1 februari 2013 till och med den 31 januari 2019.
Idag diskuteras ofta kvinnliga företagsledare och kvinnors representation i företagsstyrelser. Men det finns också en annan grupp kvinnor som under lång tid har stått i skymundan. Docent Therese Nordlund Edvinsson vid Historiska institutionen, Stockholms universitet har undersökt ett antal direktörsfruar i svenskt näringsliv under 1900-talets första hälft.
Kvinnor är bättre än män på att göra flera saker samtidigt. Det vet väl alla. Eller vet vi egentligen det? Nu finns den första vetenskapliga studien som har testat hypotesen om könsrelaterade skillnader i multitasking. Den visar att män kan vara bättre på att göra flera saker samtidigt. Studien genomfördes vid Stockholms universitet och resultatet publiceras i tidskriften Psychological Science.
Kvinnliga sökanden har mindre chans än männen att få anslag hos Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, FAS. Det visar en rapport som presenteras i Läkartidningen idag. Trots en ökning av anslag till kvinnor jämfört med tidigare år hade männen fortfarande 30 procents större chans att få anslag.
Ungdomar som lämnar låst institutionsvård får sällan riktad hjälp efter utskrivningen. Deras sociala och beteendemässiga problem kvarstår i hög grad vid uppföljningar ett och två år efter att de genomgått vård. I synnerhet gäller detta flickor med allvarlig psykisk ohälsa. Detta framgår av en ny avhandling i socialt arbete vid Stockholms universitet.
Forskare vid Stockholms universitet och Academy of Athens är framstående inom klimat- och miljöforskning. Det grekiska företaget TEMES har specialiserat sig på ekoturism. I en avfolkningsbygd i Grekland, det sköna Kalamataområdet, har aktörernas miljöintresse förenats och en ny forskningsstation invigs den 27 oktober.
Vår mat- och energiproduktion använder vattnet i landskapet, ändrar vattnets cirkulation och påverkar klimatet. Det visar en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature Climate Change där forskarna undersökt hur utvecklingen av jordbruk och vattenkraft ändrat vattencirkulationen över tid.
AlbaNova håller öppet hus för allmänheten lördag den 20 oktober. Spännande föredrag om allt från Higgsbosonen till Hubbleteleskopet blandas med visning av verksamhet vid AlbaNova.
Ny FN-studie om biologisk mångfald, hälsa och ekonomi i världens växande städer. Den allt snabbare urbaniseringen i världen kommer att få en rad effekter på människors hälsa och utveckling, enligt en ny rapport från FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD). Stockholm och Malmö är två städer som ligger i framkant i arbetet med en hållbar stadsutveckling.
Förutsättningarna för att utveckla och tillämpa den etiska kompetensen bland chefer i vården är viktigare än någonsin i en tid med svåra prioriteringar. Det visar avhandlingen ”Verksamhetschefens etiska kompetens. Om identifiering och hantering av intressekonflikter i hälso- och sjukvården” som Erica Falkenström vid Institutionen för pedagogik och didaktik disputerar med den 19 oktober.
Det mest mystiska lagret i solens atmosfär är kromosfären, som ligger närmast solens synliga yta (fotosfären). Tätheten i kromosfären är så låg att den inte syns i vanligt ljus men den är hetare än de nedre lagren och strålar ut mycket energi. Med hjälp av ett nytt avancerat filter ska forskare vid Stockholms universitet ta reda på varifrån energin kommer.
Genom att analysera generna hos rapsfjärilar och bananflugor ska forskare vid Stockholms universitet söka svaret på en fråga som förblivit en gåta sedan Darwins tid. Att levande organismer anpassar sig till sin omgivning över tid, det vet vi. Men exakt hur går denna anpassning till?
Stockholms universitet får bidrag om 33 miljoner kronor för forskning inom material och miljökemi, 30 miljoner för forskning inom Zoologi och 26 miljoner för forskning inom solfysik. Ett samarbetsprojekt med Umeå universitet får också medel för forskning om sjukdomen ALS. Det är Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som beslutat om årets anslag för forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential.
Vad bildas vid uppvärmning av plast? Kan giftiga ämnen nå ner i andningsvägarna? Det är några frågeställningar som behandlas av Daniel Gylestam i en ny avhandling vid Institutionen för analytisk kemi/Avdelningen för arbetsmiljökemi vid Stockholms universitet.
Kista Teater, Bahnhof och Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet presenterar ADA FTW (for the win). Ett direktsänt drama om världens första programmerare, Ada Lovelace, där du kan delta via sms, twitter och webb. Premiär 10 oktober.
Det finns ett tydligt samband mellan stress i arbetslivet och hjärtsjukdomar. Genom att stressa mindre på arbetet kan risken för att drabbas av hjärtinfarkt minska med upp till 30 procent. Det visar en europeisk studie, gjord av forskare från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, som nyligen publicerats i The Lancet.
Svar: De är alla tidigare studenter från Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Torsdagen den 4 oktober möts de i en paneldiskussion om vad som krävs för att bli en framgångsrik ekonom på dagens och morgondagens arbetsmarknad.
25 nya postdoktoranställningar för internationella studenter, ett institut för avancerade studier och ett särskilt program för samarbete med utvalda universitet. Det blir en del av resultatet då Stockholms universitet satsar 100 miljoner kronor i syfte att stärka de internationella relationerna.
Luktsinnet har genom historien varit känt som ett ”känslomässigt” sinne. En ny studie från Stockholms universitet visar att näsan är smartare än så. Kunskapsbaserade bedömningar av dofter är snabbare och mer tillförlitliga än känslobaserade bedömningar. Det visar de forskningsresultat som presenteras i oktobernumret av tidskriften Psychological Science.
