Flickor som gick i sjätte klass 1966 med betyg som låg över respektive under genomsnittet löpte en ökad risk att begå en självmordshandling innan de blev 30 år. Detta om de växt upp i en familj som haft ambitionen att flickorna skulle vara duktiga i skolan. Det visar en ny studie från Stockholms universitet som publicerats i tidskriften Gender & Education.
Det är inte bara hjärnan som styr kroppen. Kroppen styr också hjärnan. Det visar den forskning som världsledande forskare och nobelpristagare presenterar vid en internationell konferens inom forskningsområdet Psykoneuroimmunologi i Stockholm i juni. Forskning som bland annat gett ny kunskap om uppkomsten av depression och om hur antidepressiva medel i hög grad fungerar som placebopreparat.
Det nuvarande Europeiska regelverket för hormonstörande kemikalier är otillräckligt och kommersiella intressen värderas högre än medborgarnas hälsa. Det slår 89 världsledande forskare fast i en deklaration till EU. Forskarna kräver ett betydligt tuffare regelverk för att styra användandet av kemikalier inom EU. Flera forskare från Stockholms universitet har skrivit under deklarationen.
Risken för upplopp är högre med stor boendesegregation. Det är slutsatsen av en ny studie som publiceras i kommande nummer av Urban Geography. Studien har genomförts av forskare vid Stockholms universitet och Uppsala universitet.
Att spela mycket våldsamma dataspel kan efter en tid leda till fysiologisk och känslomässig "avtrubbning". Hos pojkar som spelar våldsamma spel flera timmar om dagen påverkas sömnen, pulsen och känslorna efter ett spelpass inte alls lika mycket som hos pojkar med mindre erfarenhet av våldsspel. Det visar en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Psychosomatic Medicine.
En ny studie har undersökt hur temperaturen varierat på de olika kontinenterna de senaste 1000 till 2000 åren. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience och visar både stora regionala likheter och skillnader i klimatutvecklingen på jorden. Temperaturutvecklingen i förindustriell tid verkar särskilt ha skiljt sig mellan norra och södra halvklotet.
30 procent av dagens 16-åringar har allvarliga stressrelaterade problem. 8 procent uppvisar så svåra problem att det kan jämföras med utbrändhet bland vuxna. Det visar en ny avhandling vid Stockholms universitet.
Forskare vid Stockholms universitet har använt evolutionsbiologisk metodik och med hjälp av observationer från genetik, paleoantropologi, arkeologi och lingvistik kunnat fastställa att människans förmåga att utveckla kultur måste vara äldre än 170 000 år. De sätter därmed punkt för en långdragen debatt om åldern på människans unika kognition.
Människor kan ha varit viktiga naturliga fröspridare i det historiska jordbrukslandskapet. Det visar en ny studie från forskare vid Stockholms universitet som är publicerad i open-access tidskriften PLoS ONE. Med hjälp av flera volontärer har forskare kunna kartlägga hur frön sprids i växtlandskapet genom kläder och skor som människor använder under arbete på fält och i naturen.
En ny temperaturserie från en droppsten (stalagmit) i en grotta har tagits fram av forskare vid Stockholms universitet, det är den första i sitt slag ifrån södra Afrika. Den fyller ett gap i vår kunskap om temperaturutvecklingen på södra halvklotets lägre breddgrader, vilket länge har efterfrågats av vetenskapsvärlden, inte minst av FN:s klimatpanel, IPCC.
Lördagen den 4 maj blir Philip Warkander den första doktoranden från Centrum för Modevetenskap vid Stockholms universitet att försvara sin avhandling om bilden av svensk – och då specifikt stockholmsk – stil som rymmande mer än det demokratiska och monokroma. Avhandlingen är en etnografisk studie som undersöker samspelet mellan stil, sexualitet och kön i det samtida Stockholm.
Hur faller antimateria? Den frågan har forskargruppen ALPHA, där Stockholms universitet ingår, försökt besvara. I en artikel som publicerats i tidskriften Nature Communications, rapporterar forskarna en första mätning av antiatomers tunga massa.
Stockholms universitet får ett särskilt uppdrag att tillsammans med andra lärosäten utveckla formerna för validering av yrkeserfarenhet för behörighet. Universitet får sammanlagt 10 miljoner kronor under tre år för detta ändamål. När man ska kunna ansöka om validering är ännu inte klart.
Förväntningarna på arbetslivet i det alkoholpreventiva arbetet är höga. Men intresset för alkoholprevention i arbetslivet är lågt bland arbetsgivare, speciellt när det gäller insatser som riktar sig till alla anställda, det visar en ny avhandling i kriminologi från Stockholms universitet.
De flesta människor kan med lätthet återskapa sinnesintryck, som bilder och ljud, utan tillgång till yttre stimuli. Dessa mentala representationer är en central del av vårt tänkande i såväl vaket tillstånd som i drömmar. Men att föreställa sig lukter upplever många som svårt, men en ny avhandling visar att vi kan föreställa oss lukter och att dessa kan utgöra en del av våra minnen och drömmar.
Minskningen av istäcket i Arktis på sommaren är ett av de tydligaste tecknen på de pågående klimatförändringarna. I en ny studie som publicerats i Nature Climate Change, visar forskare från Stockholms universitet att varma och fuktiga vindar på våren från sydliga latituder till Arktis har stor betydelse för storleken på istäcket senare under sommaren.
I butiken kategoriseras de flesta parfymerna som antingen kvinnliga eller manliga, men hur upplevs dofterna när vi inte känner till den kategoriseringen? Nu visar en ny avhandling från Stockholms universitet att många parfymer egentligen upplevs som ”unisex”, och det är dessa dofter som är de mest omtyckta.
Nytt sökrekord – var femte sökande i landet väljer att söka till Stockholms universitet hösten 2013.
Jägare och samlare som levde under istiden tillverkade keramikkärl för att tillaga fisk. Det visar en ny studie med forskare från Stockholms universitet som idag publiceras i Nature. Forskarna har analyserat matrester i upp till 15 000 år gamla keramikkärl vilket resulterat i de hittills äldsta direkta beläggen för förhistorisk kärlanvändning.
Så kallade billighetsskäl kan påverka såväl valet av påföljd som straffmätningen i lindrigare riktning. I en ny avhandling från Stockholms universitet diskuterar Jack Ågren bland annat förutsättningarna för att ”belöna” så kallade kronvittnen med nedsatt straff. Vidare föreslår han att de åtta punkter som nu anger billighetsskäl reduceras till fyra.