Kommentar om Nobelpriset i fysik
Edvard Mörtsell, professor vid Fysikum, och Markus Janson, Institutionen för astronomi, Stockholms universitet, finns tillgängliga för den som vill ha kommentarer om dagens Nobelpris i fysik.
Edvard Mörtsell, professor vid Fysikum, och Markus Janson, Institutionen för astronomi, Stockholms universitet, finns tillgängliga för den som vill ha kommentarer om dagens Nobelpris i fysik.
Christos Samakovlis, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut, Stockholms universitet, finns tillgänglig för den som vill ha kommentarer om dagens Nobelpris i fysiologi eller medicin.
I många migrationsärenden som rör barn görs en avvägning mellan principen om barnets bästa och statens rätt att reglera invandring. Lagstiftningen på området ger i dag dålig vägledning om hur avvägningen bör göras. I en ny avhandling från Stockholms universitet förtydligar Louise Dane samspelet mellan principen om barnets bästa, barns rätt till privatliv samt intresset av reglerad invandring.
I dag presenterar Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse de som får projektanslag för 2019. Totalt beviljas 20 forskningsprojekt anslag på 640 miljoner kronor. Av dem finns fyra stycken vid Stockholms universitet.
Om förskolan ska klara av det dubbla uppdraget att undervisa både gruppen och individen behövs en mångfald av teorier om kunskap och lärande. Neuropedagogik fyller en viktig funktion för att bredda perspektiven, visar en ny avhandling.
Erasmusprogrammet har sedan 1980-talet skapat en ny ungdomskultur. Utbytesprogrammet fungerar som ett slags lärlingsutbildning för globaliserade kosmopoliter. Det visar en ny studie i socialantropologi.
Av folkrätten följer att flyktingar och migranter som räddas till sjöss inte får återsändas till platser där de riskerar att utsättas för förföljelse, tortyr eller annan allvarlig fara samt att stater har skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter även när de agerar utanför sina egna territorier. Det hävdas i en ny avhandling från Stockholms universitet.
Den 27 september är det dags för Stockholms universitets årliga installations- och promotionshögtid i Blå hallen i Stockholms stadshus – den mest traditionsomgärdade av de akademiska ceremonierna. Vid högtiden uppmärksammas såväl nyblivna doktorer som nya hedersdoktorer.
Det finns många akademiska traditioner, en av de främsta för Stockholms universitet är installations- och promotionshögtiden i Stockholms stadshus sista fredagen i september varje år. Under ceremonin, som delvis är på latin, promoveras de som har avlagt en doktorsexamen under året och nya professorer installeras. Här listas forskare som kan svara på frågor om högtider, ceremonier och ritualer.
I kväll lämnar den tyska isbrytaren Polarstern Tromsö med kurs på Arktis. Fartyget ska frysa fast i isen och under ett års tid driva förbi Nordpolen i den största Arktisexpeditionen någonsin. En av forskarna är Pauline Snoeijis Leijonmalm vid Stockholms universitet som ska kartlägga djurlivet vid isen.
Klimatstrejker, Global Week for Future och klimatmöten. Många pratar om klimatet. Vid Stockholms universitet finns forskare som kan klimat och klimatförändringar, vi listar några av dem nedan. Våra presskontakter längst ner på sidan hjälper dig gärna att hitta fler.
En undervisning som tar fasta på ämnesinnehållet har större chans att utveckla elevernas kritiska omdöme när det gäller rättvisefrågor än den som fokuserar på elevernas tyckande. Det visar Malin Tväråna i en ny avhandling som grundar sig i så kallad praktiknära forskning.
Välkommen till panelsamtalet ”Estetik – på vems villkor?” på Kulturhuset Stadsteatern Skärholmen. Deltagare: Björn Wiman, Suzanne Osten, Fanna Ndow Norrby och Cecilia Widenheim. Tid: 17 september 2019, 18.00 – 19.30 Plats. Kulturhuset Skärholmen Stadsteatern
Den årliga mätningen av Kebnekaises sydtopp genomfördes den 3 september av forskare från Tarfala forskningsstation vid Stockholms universitet. Höjden på Sydtoppen var 2095,6 meter, det vill säga 1,2 meter lägre än Nordtoppens 2096,8 meter.
I en guidad tur genom Stockholm kan alla ta del av historiska klimatavtryck, framtida stadsutmaningar och vetenskapsbaserade lösningar till klimatkrisen.
För 34 miljoner år sedan upphörde växthusklimatet som rådde under dinosauriernas tid och ett istidsklimat inleddes där Antarktis blev täckt av glaciärer. Geologiska data visar att cirkulationssystemet i Atlanten, som gör att Europa är varmt idag, också startade vid denna tid. Varför det är så har varit lite av ett mysterium.
Baltic Sea Science Congress genomförs 20-23 augusti 2019 i Aula Magna, Stockholms universitet. Denna 12:e upplaga av kongressen, som invigs av bl a miljöminister Isabella Lövin tisdagen 20 augusti 10.30, har ett utökat fokus på vetenskapskommunikation. För journalistackreditering, kontakta Östersjöcentrum vid Stockholms universitet på ostersjocentrum@su.se.
Genom historien har södra Europa tenderat att bli torrare och norra Europa fuktigare under varmare klimatperioder. Samtidigt faller de nutida trenderna i sommartorka hittills inte utanför ramen för de senaste tolv århundradenas naturliga variationer. Det visar en ny artikel publicerad av en internationell forskargrupp som studerat sambandet mellan sommartemperatur och torka runt om i Europa.
Forskare vid Stockholms universitet har undersökt hur hjärnan känner igen dofter, och funnit att dofthjärnan och hörselhjärnan kommunicerar med varandra. En ny studie visar stora likheter mellan dofthjärnan hos människor och råttor, vilket kan hjälpa oss att utveckla nya mediciner mot Alzheimers. Personer med svårigheter att identifiera dofter har nämligen större risk att utveckla sjukdomen.
Den 5 augusti påbörjar svenska, amerikanska och kanadensiska forskare en expedition med isbrytaren Oden till Ryderglaciären i nordvästra Grönland. Expeditionen ska främst undersöka kopplingen mellan klimatförändringar och glaciärer men arkeologer finns även med för att studera hur Grönland koloniserats.