Hur ser utvecklingen av den biologiska mångfalden ut i staden? Varför dör krokodiler och delfiner uti vissa områden i världen? Varför är det viktigt med betesdjur för bevarandet av arter? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om biologisk mångfald utifrån många olika aspekter.
Stockholms universitet startar ett Naturvetenskapligt basår, en ettårig förutbildning på gymnasienivå som ger behörighet till och garanterad plats på något av universitetets 17 naturvetenskapliga kandidatprogram. Ansökan öppnar 20 maj.
Virtuella rundvandringar, cybermöten med forskare, digitala aktiviteter och livesända föreläsningar. Det är en del av innehållet när årets Klimatfestival blir digital.
Forskare har identifierat vilka celler i kroppen som det nya coronaviruset kan infektera. Kartläggningen kan ge ledtrådar till möjliga transmissionsvägar samt typer av läkemedel som kan vara effektivt mot infektionen. Resultaten presenteras av en internationell forskargrupp med svenska forskare vid SciLifeLab knutna till Stockholms universitet, KI och KTH, och publiceras i Nature Medicine.
Löneskillnaderna mellan olika arbetsplatser i Sverige blir allt större. Det visar en ny studie i sociologi av bland andra forskare från Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet, som undersökt data från Sverige och 13 andra höginkomstländer.
Fångade Rydbergjoner kan vara nästa steg i utvecklingen av kvantdatorer som är praktiskt användbara. Det visar en ny studie i tidskriften Nature.
Stockholms universitet har utsett 2020 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets hedersdoktorer är Jane Gaines, Tobias Svanelid, Lars Hörngren, Ann Åberg, Yuto Kitamura, Karen Kohfeld, Fernando Martín, Joanna Rose och John Rubinstein.
Den typ av bostadsområde eller region som flyktingar och andra migranter först bosätter sig i är också ofta det område där de stannar kvar. Det gäller både relativt fattiga områden och mindre orter, om det var där de först hamnade. Det visar en ny avhandling i kulturgeografi från Stockholms universitet som motsäger en vanlig teori om hur flyktingar och migranter flyttar.
Synen har länge ansetts vara det mest dominanta av våra sinnen. Men ny forskning pekar i stället på att doftsinnet kan dominera synsinnet. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Stockholms universitet och som publiceras i tidskriften Cerebral Cortex.
Hur går smittspridning till? Vilka pandemier har förekommit historiskt? Vad blir konsekvenserna för kulturlivet när många evenemang ställs in? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om olika aspekter av pandemier med anledning av coronavirusutbrottet.
Stockholms universitet har ett antal forskare inom olika ämnen som relaterar till Internationella kvinnodagen.
Forskare har nu kartlagt delar av arvsmassan hos en välbevarad berglärka från Sibirien. Resultaten kan bidra till att förklara hur underarter utvecklas men även hur mammutstäppen omvandlades till tundra, taiga och stäpp vid slutet av senaste istiden.
Stockholms universitet har ett antal forskare som kan kommentera valrörelsen och presidentvalskampanjen i USA ur olika perspektiv. Det kan handla om sakfrågor om valsystem, ekonomi och politik liksom om medier, kampanjspråk och opinionsundersökningar.
För att bevara växt- och djurarter måste vi inte bara ta hänsyn till de direkta effekterna av klimatförändringar utan också andra viktiga miljöfaktorer. Det kan vara förändringar i jordbruk och skogsbruk liksom indirekta effekter av klimatförändringar som ökad brandrisk.
Två år, så mycket förlängs tiden till första jobbet för kvinnliga flyktingar och anhöriginvandrare som redan före flytten har familj i Sverige jämfört med dem som inte har familj här. Det visar en ny avhandling i sociologi vid Stockholms universitet.
Forskare vid Stockholms universitet har nu i detalj kunnat visa hur malariaparasiter tar upp socker, en upptäckt som kan leda till bättre läkemedel mot malaria. Forskningen är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Svenska och japanska forskare har efter tio år hittat en förklaring till de besynnerliga emissionslinjerna hos en av de ljusaste explosioner som observerats, supernovan SN 2006gy. Samtidigt fann de en förklaring till hur supernovan uppstod.
För många hundar är apport en naturlig lek. Nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt att också vargar kan tolka mänsklig kommunikation och förstå att de ska hämta en kastad boll. En förmåga som man tidigare trott uppstod hos hundar först sedan de blivit tama.
Att göra karriär och bli chef skyddar inte kvinnor mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen. Tvärtom är det vanligare att kvinnor utsätts för trakasserier när de har arbetsledande funktioner. Det visar en ny studie från Institutet för social forskning som undersökt förhållanden i Sverige, USA och Japan.
Mikrometerstora partiklar av porös kiseldioxid kan, efter intag, påverka hur snabbt mat bryts ned och tas upp i tarmen. Resultaten, som publiceras i tidskriften Nanomedicine, visar att det är möjligt att partiklarna minskar hur mycket maten bryts ned och hastigheten för det. Genom studierna på möss hoppas forskarna hitta nya behandlingar för fetma och diabetes hos människor.
