Gå direkt till innehåll

Ämnen: Haelso-sjukvaard

  • Kulturella förmågor hos människan äldre än 170 000 år

    Forskare vid Stockholms universitet har använt evolutionsbiologisk metodik och med hjälp av observationer från genetik, paleoantropologi, arkeologi och lingvistik kunnat fastställa att människans förmåga att utveckla kultur måste vara äldre än 170 000 år. De sätter därmed punkt för en långdragen debatt om åldern på människans unika kognition.

  • Människan en effektiv fröspridare i växternas tjänst

    Människor kan ha varit viktiga naturliga fröspridare i det historiska jordbrukslandskapet. Det visar en ny studie från forskare vid Stockholms universitet som är publicerad i open-access tidskriften PLoS ONE. Med hjälp av flera volontärer har forskare kunna kartlägga hur frön sprids i växtlandskapet genom kläder och skor som människor använder under arbete på fält och i naturen.

  • Ny temperaturserie från södra Afrika blir viktig bit i klimatpusslet

    En ny temperaturserie från en droppsten (stalagmit) i en grotta har tagits fram av forskare vid Stockholms universitet, det är den första i sitt slag ifrån södra Afrika. Den fyller ett gap i vår kunskap om temperaturutvecklingen på södra halvklotets lägre breddgrader, vilket länge har efterfrågats av vetenskapsvärlden, inte minst av FN:s klimatpanel, IPCC.

  • Stockholmarnas mode – mer än denim och monokrom siluett

    Lördagen den 4 maj blir Philip Warkander den första doktoranden från Centrum för Modevetenskap vid Stockholms universitet att försvara sin avhandling om bilden av svensk – och då specifikt stockholmsk – stil som rymmande mer än det demokratiska och monokroma. Avhandlingen är en etnografisk studie som undersöker samspelet mellan stil, sexualitet och kön i det samtida Stockholm.

  • Finskan nytt tillskott i lärarutbildningen

    Modersmålsundervisning i finska sätts nu på utbildningskartan. Stockholms universitet har fått examenstillstånd för att utbilda lärare i finska som modersmål för årskurserna 7-9. Finska är Sveriges största officiella minoritetsspråk och talas av cirka 250 000 personer, men intresset är växande även bland de finskättade som inte talar språket.

  • Einsteins gravitationsteori testas på antimateria

    Hur faller antimateria? Den frågan har forskargruppen ALPHA, där Stockholms universitet ingår, försökt besvara. I en artikel som publicerats i tidskriften Nature Communications, rapporterar forskarna en första mätning av antiatomers tunga massa.

  • Stockholms universitet utvecklar validering av lärares undervisningserfarenhet

    Stockholms universitet får ett särskilt uppdrag att tillsammans med andra lärosäten utveckla formerna för validering av yrkeserfarenhet för behörighet. Universitet får sammanlagt 10 miljoner kronor under tre år för detta ändamål. När man ska kunna ansöka om validering är ännu inte klart.

  • Lukter från barndomen – ett minne blott

    De flesta människor kan med lätthet återskapa sinnesintryck, som bilder och ljud, utan tillgång till yttre stimuli. Dessa mentala representationer är en central del av vårt tänkande i såväl vaket tillstånd som i drömmar. Men att föreställa sig lukter upplever många som svårt, men en ny avhandling visar att vi kan föreställa oss lukter och att dessa kan utgöra en del av våra minnen och drömmar.

  • Fuktiga vårvindar till Arktis påverkar sommarens istäcke

    Minskningen av istäcket i Arktis på sommaren är ett av de tydligaste tecknen på de pågående klimatförändringarna. I en ny studie som publicerats i Nature Climate Change, visar forskare från Stockholms universitet att varma och fuktiga vindar på våren från sydliga latituder till Arktis har stor betydelse för storleken på istäcket senare under sommaren.

  • En kvinnas doft – inte så kvinnlig

    I butiken kategoriseras de flesta parfymerna som antingen kvinnliga eller manliga, men hur upplevs dofterna när vi inte känner till den kategoriseringen? Nu visar en ny avhandling från Stockholms universitet att många parfymer egentligen upplevs som ”unisex”, och det är dessa dofter som är de mest omtyckta.

  • Ny styrelse för Stockholms universitet

    Regeringen har utsett nya styrelser för landets lärosäten för perioden 1 maj 2013 till och med 30 april 2016. Kerstin Calissendorff, justitieråd i Högsta domstolen, blir ordförande i styrelsen för Stockholms universitet.

  • Ökensked med fyra meter hög blomställning blommar

    Öknen blommar i Edvard Andersons växthus. Störst av alla är ökenskeden med sin fyra meter höga blomställning. Blomställningen började skjuta upp likt en jättesparris i december och beräknas slå ut under andra halvan av april.

  • Istidens jägare hade smak för fisk

    Jägare och samlare som levde under istiden tillverkade keramikkärl för att tillaga fisk. Det visar en ny studie med forskare från Stockholms universitet som idag publiceras i Nature. Forskarna har analyserat matrester i upp till 15 000 år gamla keramikkärl vilket resulterat i de hittills äldsta direkta beläggen för förhistorisk kärlanvändning.

  • Ny avhandling: Billighetsskälen fyller en viktig funktion i straffsystemet

    Så kallade billighetsskäl kan påverka såväl valet av påföljd som straffmätningen i lindrigare riktning. I en ny avhandling från Stockholms universitet diskuterar Jack Ågren bland annat förutsättningarna för att ”belöna” så kallade kronvittnen med nedsatt straff. Vidare föreslår han att de åtta punkter som nu anger billighetsskäl reduceras till fyra.

  • Stockholms universitets hedersdoktorer 2013

    Stockholms universitet har utsett årets hedersdoktorer som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets verksamhet inom forskning och utbildning. Däribland finns Lennart Aspegren – framstående jurist med en imponerande karriär både i Sverige och utomlands och Mattias Klum – en världens främsta naturfotografer.

  • Unik studie visar ljusets (om)väg genom galaxerna

    En unik och omfattande studie av stjärnsmällsgalaxer har publicerats i Astrophysical Journal Letter av forskare i det internationella projektet LARS vid Stockholms universitet. Forskarna har undersökt hur ultraviolett ljus med en viss våglängd färdas genom galaxerna och funnit att ljuset ofta tar en omväg innan det når oss. En effekt av detta är att galaxerna ser större och mer diffusa ut.



  • Sjöelefanter har hjälpt forskare att lösa havsdjupens gåta

    Forskare har med hjälp av sjöelefanter löst mysteriet om hur djupvattnet i Antarktis har skapats. Tre källor har varit kända men spekulationer om en fjärde källa har sysselsatt forskare i 30 år. I en rapport som nyligen publicerades i tidskriften Nature Geoscience har strömmen av djupvatten från denna fjärde källa slutsligen kunna beskrivas.

  • Från vattenmolekyler till vattenånga i rymden

    På Världsvattendagen den 22 mars möter 1 200 gymnasieelever sexton forskare från Stockholms universitet för att få svar på sina frågor om vatten. Hur har koraller och tång sex? Finns det vatten i rymden? Kan vattenmolekyler dansa? Vad händer om glaciärer smälter och vad händer om vi släpper ut farliga ämnen med avloppsvattnet?

Visa mer