Bland djur finns fenomenet att härma vissa egenskaper hos en annan art för att undgå att bli uppäten. Det kallas mimikry. En gåta med mimikry är dock att många djur som härmar gör det ofullständigt. De liknar helt enkelt inte den andra arten speciellt väl. Hur kan då predatorerna ändå låta sig luras? Forskare vid Stockholms universitet ger nu svar på den gåtan.
De centra/institut på Stockholms universitet som kan kommentera IPCC-rapporterna och olika aspekter av klimatförändringar är framförallt Bolincentret för klimatforskning, Ekoklim, Stockholm Resilience Centre samt Stockholm Environment Institute.
En allt större del av den svenska äldreomsorgen utförs av privata företag, och det finns både starka förhoppningar och stora farhågor kopplade till den utvecklingen. Många har bestämda åsikter, men vad vet vi egentligen om konkurrensens konsekvenser? Vad säger forskningen? Marta Szebehely, professor i socialt arbete, vid Stockholms universitet föreläser om äldreomsorg i privat regi den 10 april.
Ett forskarlag från fem svenska universitet har hittat ett nytt sätt att behandla cancer. Konceptet har presenterats tidskriften Nature och bygger på att hämma ett specifikt enzym kallat MTH1, som cancerceller till skillnad från normala celler behöver vid celldelning. Forskargruppen vid Stockholms universitet har gjort studier som varit viktiga för att kunna utveckla effektiva hämmare mot MTH1.
Starka sociala normer är den främsta anledningen till att vi pendlar till jobbet varje dag, trots att ny teknik möjliggör distansarbete. Samtidigt gör den nya tekniken att vi förväntas vara tillgängliga även efter arbetstid vilket skapar en gränslös arbetsvardag, visar en avhandling från Stockholms universitet. Resultatet är att vi arbetar mer än tidigare, men utan att få mer betalt.
Snöfall och hårda vindar härjade i mer än en vecka runt Kebnekaisefjällen. Ovädret utlöste flera extremt stora laviner i Tarfaladalen som knäckte och begravde 14 elstolpar. Tarfala forskningsstation är sedan dess strömlöst och kommer att vara det i ytterligare minst en månad.
Två forskare vidStockholms universitet är mäktigast i miljösverige enligt tidningen Miljöaktuellt. Nummer ett är Johan Kuylenstierna, chef för Stockholm Environment Institute och adjungerad professor vid Stockholms universitet. Nummer två är Johan Rockström, föreståndare för Stockholm Resilience Centre och professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet.
Bilden av svenskhet undersöks och ifrågasätts i den nya boken Blond och blåögd: Vithet, svenskhet och visuell kultur, skriven av konstvetarna Jeff Werner och Tomas Björk vid Stockholms universitet.
Ny programvara för att analysera bilder från röntgenlaserapparaturer kan spara både tid och pengar för framtida forskning inom strukturbiologi. Det visar en studie i Nature Methods. Programvaran bygger på en ny metod för att analysera data från röntgenlasern och har tagits fram av ett internationellt forskningsteam där Jonas Sellberg, från Stockholms universitet, ingår.
Observationer av supernovan, SN2014J, som exploderade den 14 januari i år ger viktiga ledtrådar kring liknande explosioners ursprung och den accelererande expansionen av universum. Observationerna har gjorts av Ariel Goobar och hans team på Oskar Klein Center, vid Stockholms universitet.
Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet genomgår en omfattande internationaliseringsprocess. Som ett led i att stärka den internationella profilen får institutionen ett nytt internationellt namn: Stockholm Business School, SBS.
Många arter i fragmenterade landskap riskerar att försvinna på grund av brist på spridningsmöjligheter. En ny avhandling från Stockholms universitet beskriver problemet och förslår nya metoder som tar hänsyn till samverkan mellan aktörer. Till exempel kan samverkande kommuner upptäcka och gemensamt skydda värdefulla spridningsvägar över kommungränserna.
Bottentrålning används för att fiska räkor, torsk och strömming. Metoden är omdiskuterad eftersom den har stor påverkan på miljön. Ändå ökar trålningen framförallt på djupare vatten. Ny forskning visar att bottentrålning resulterar i grumligt bottenvatten och att miljögifter som tidigare var låsta i bottnen frigörs och återinförs i ekosystemet.
Det latinska ordet fibra betyder tråd. "Livets trådar – smidiga och starka" är namnet på Bergianska trädgårdens utställning om textilfibrer från växtriket som håller samman vår vardag. Utställningen, som öppnar den 7 mars, visar levande fiberväxter från hela världen tillsammans med textilier, borstar, väskor och flätade korgar.
En forskargrupp har identifierat 22 miljoner gener hos Östersjöns virus, bakterier och plankton - en storskalig kartläggning som hjälper oss att förvalta havet och ökar kunskapen om klimatförändringarnas effekter på Östersjön. Resultatet publiceras idag i tidskriften PLOS ONE.
Vetenskap, media och individer skapar tillsammans kunskap om alkohol- och drogberoende. Det visar en ny rapport från Stockholms universitet som undersökt hur tidningsläsare förstår medias beskrivning av biomedicinsk alkoholforskning och hur de för kunskapen vidare.
Stockholms universitet får 125 miljoner kronor av Vetenskapsrådet inom deras program för internationell rekrytering av framstående forskare. Pengarna ska gå till att rekrytera Anders Nilsson som nu är verksam vid Stanforduniversitetet. Pengarna ska fördelas över tio år.
Kroppens egen produktion av fleromättade fetter är viktigare än vi tidigare har trott, det visar en ny studie från Stockholms universitet. Under normala förhållanden klarar vi oss utmärkt utan att tillsätta extra omega-3-fettsyror via dieten.
Rådjur är kanske mest kända för att äta de finaste blommorna i rabatten. Men vad de äter i det övriga landskapet kan faktiskt göra nytta för den biologiska mångfalden. Genom att samla in bajs från rådjur och sedan odla de frön som fanns i bajset har forskare från Stockholms universitet kunnat se hur rådjur sprider olika typer av växter.
En ny, unik studie visar samband mellan nedsatt luktsinne och demens. Att man själv upplever att luktsinnet försämras kan vara en tidig varning. Studien är den första i sitt slag där man följt personer från friskt åldrande till demens med utgångspunkt i luktnedsättningar.
