Ämnen: Haelso-sjukvaard

  • Antarktis smältande is saktar ner cirkulationen i världshaven

    Sötvatten från Antarktis smältande isar saktar ner de processer som är ansvariga för bildandet av djuphavens strömmar vilka i sin tur reglerar den globala temperaturen. Det visar ny forskning som publiceras i tidskriften Nature Communications i dag.

  • Svensk metod avslöjar ursprung av utsläpp som smälter Himalaya

    En svensk-kinesisk studie har lyckats ursprungsbestämma de svarta sotpartiklar som står för en stor del av avsmältningen av glaciärerna i Himalaya-Tibet, enligt en artikel som publiceras i Nature Communications. Forskarna kan därmed inte bara avgöra om sotet kommer från till exempel vedeldning eller fossila bränslen, utan också från vilken geografisk region det kommer,

  • Tusenårig tall är äldst i Europa

    En ormskinnstall (Pinus heldreichii) som växer i bergstrakter i norra Grekland är 1075 år gammal enligt dendrokronologisk datering. Det betyder att tallen just nu är det äldsta kända levande trädet i Europa. Den tusenåriga tallen upptäcktes av forskare från Stockholms universitet, universitetet i Mainz och universitetet i Arizona.

  • 1200 utländska studenter kommer till Stockholm på söndag och måndag

    På söndag och måndag anländer höstterminens 1251 utländska studenter till Stockholms universitet. Universitetet ordnar bussar direkt från Arlanda, och väl framme inleds ett späckat välkomstprogram. För media som är intresserade av att prata med utländska studenter om deras förväntningar på vistelsen och utbildningen i Sverige finns goda möjligheter.

  • Tunna tropiska moln kyler klimatet

    Tunna moln på omkring 5 kilometers höjd är vanligare i tropikerna än man tidigare har trott och de kyler klimatet avsevärt. Det visar en ny studie publicerad i Nature Communications från Stockholms universitet och University of Miami. De mellan-troposfäriska molnens avkylningseffekt saknas i dagens klimatmodeller.

  • Pressinbjudan: Globala visioner och lokal praktik

    Välkommen till en konferens om forskning och global utveckling den 22-24 augusti på Stockholms universitet! Cirka 200 forskare från olika discipliner kommer att presentera sina arbeten. Mellan 400 och 450 personer från hela världen kommer att delta. Läs hela programmet på konferensens hemsida här. Media är välkomna! Anmälan sker på press@su.se eller på telefon 08 – 16 40 90.

  • Stenålderns jägar-samlare i Anatolien lade grunden till Europas befolkning

    Europas befolkning består i stor utsträckning av en blandning av grupper som kom söderifrån till kontinenten för snart 8 000 år sedan och av grupper som levt i Europa sedan tidigare. Nu visar en forskargrupp ledd från Stockholms universitet, Uppsala universitet och Middle East Technical University i Turkiet en ny bild av den demografiska utvecklingen vid tiden innan jordbruket nådde Europa.

  • Varför försvann ”accepterat pris”?

    Införandet av accepterat pris på bostadsmarknaden ledde inte till någon förändring av varken slutpriset eller försäljningstiden. Däremot läste färre annonserna på nätet och gick på visningar. Sannolikheten för försäljning minskade något, varför mäklarnas förväntade intäkt föll och lockpriser sakta började återvända efter ca ett år.

  • Ny metod för bättre bedömning av hormonstörande kemikalier

    Forskare vid Stockholms universitet har i ett stort internationellt samarbete utvecklat en ny metod för identifiering av hormonstörande ämnen. Metoden presenteras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Health. I en debattartikel uppmanar forskarna beslutsfattare att använda den, då EU:s förslag på nya kriterier har allvarliga brister och kan riskera människors hälsa.

  • Storväxta blommor klarar sig bäst i förändrad skärgårdsmiljö

    För att klara sig i Stockholms skärgård ska man vara storväxt, kraftig och långlivad, och det hjälper att finnas nära fastlandet. I alla fall om man är en blomma, visar en ny studie från forskare på Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Functional Ecology.

  • Mossor som får klippor att vittra kan förklara klimatförändringar under Ordovicium

    Under jordens ordoviciska era var koldioxidhalten i atmosfären omkring åtta gånger högre än idag. Ändå kyldes klimatet av till en stor istid, något som forskarna haft svårt att förklara. En ny studie från Stockholms universitet som publiceras i Nature Communications visar att vittringsprocesser i klippor, som orsakas av mossor eller lavar, har potential att orsaka globala kylningseffekter.

  • Pressinbjudan: Hur mår kustens vatten? Följ med på provtagning!

    Under juli och augusti utförs Sveriges mest omfattande kustnära provtagning under vecka 29 och vecka 33. Följ med forskarna från Stockholms universitet ut längs Svealands vackra kust, och se konsekvenserna av övergödning och åtgärder med egna ögon. Påstigning kan ske i Oxelösund, Lidingö eller Vaxholm samt i Öregrund. Räkna med att båtturen tar några timmar.

  • Stockholms universitet i Almedalen 2016 – hela listan

    Kloka beslut kräver kunskap. Bildning, klimatkunskap, domares makt och Östersjöns hälsotillstånd är några av de ämnen som Stockholms universitet tar upp i Almedalen. Universitetet deltar både med egna seminarier och med expertmedverkan i sammanlagt över fyrtio programpunkter.

  • Vänners arbetslöshet har betydelse för risken att bli arbetslös själv

    Bland ungdomar har sociala nätverk stor betydelse för risken att bli arbetslös. Betydelsen av nätverken varierar dock mellan grupper med olika utländsk respektive svensk bakgrund. Skillnaden beror på faktorer som social klass och vilka resurser grupperna har. Det visar en ny studie från Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.

  • Kloka beslut kräver kunskap – Stockholms universitet i Almedalen

    För lite humaniora på arbetsmarknaden? Hur svårt kan det vara att göra något åt klimatförändringarna? Det är teman för Stockholms universitets två samtalsprogram i Almedalen. Välkommen den 4 juli när universitetets forskare och inbjudna gäster ger nya perspektiv på aktuella samhällsfrågor.

  • Ny teori om hur mikroorganismernas gener påverkar samarbete

    Mikroorganismer som bakterier och svampar samarbetar och hjälper sina släktingar. Nu har forskare svar på frågor om hur detta samarbete går till, och vilken roll generna spelar i det. Den nya teorin kan bli avgörande för att förstå hur olika genetiska varianter av mikroorganismer utvecklas.

  • Flygplan gör moln ljusare

    Moln kan värma upp eller kyla av klimatet, beroende på hur tjocka de är och hur högt de ligger. I en ny studie i tidskriften Nature Communications visar forskare från Stockholms Universitet att de tunna streck som bildas efter flygplan ökar andra molns förmåga att reflektera solljus. De gör andra moln ljusare. Denna upptäckt kan leda till nya insikter om flygets påverkan på klimatet.

  • Sommarexperter från Stockholms universitet

    Forskare och experter från Stockholms universitet finns tillgängliga under sommaren också. Här finns en sammanställning över våra experter på allt från Brexit till husvagnssemestrar.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Stockholms universitet

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Stockholms universitet.

Okej