Perspektivet på hur vi ser på risken av en förstärkande återkoppling mellan klimatet och den upptinande arktiska permafrosten (frusen jord) behöver breddas. Det understyker två nya artiklar i Nature Geoscience och PNAS. Vid upptining och nedbrytning av organiskt kol som tidigare varit fastfryst i permafrosten kan växthusgaser skapas som förstärker den globala uppvärmingen.
En gigantisk smutsbrun smog – luftföroreningar från ofullständig förbränning – påverkar klimatet över östra Asien mer än utsläpp av koldioxid, och förorsakar förtida död av en halv miljon människor årligen, bara i Kina. Trots detta har det varit svårt att bestämma vilka som är de viktigaste utsläppskällorna
Östersjön mår dåligt. Mer kunskap måste nå politiker och myndigheter men också allmänheten. Vad kan forskningskommunikation bidra med? Stockholms universitets Östersjöcentrum arrangerar ett seminarium i Almedalen med både fakta och visioner – Hav tröst!
En ny studie har undersökt hur temperaturen varierat på de olika kontinenterna de senaste 1000 till 2000 åren. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience och visar både stora regionala likheter och skillnader i klimatutvecklingen på jorden. Temperaturutvecklingen i förindustriell tid verkar särskilt ha skiljt sig mellan norra och södra halvklotet.
Warren M. Washington har ägnat sig åt klimatforskning i över 50 år och varit rådgivare åt en flera sittande presidenter. På fredag föreläser han om framtidens klimatmodeller vid årets Bolinföreläsning för klimatforskning i Aula Magna, Stockholms universitet.
En ny temperaturserie från en droppsten (stalagmit) i en grotta har tagits fram av forskare vid Stockholms universitet, det är den första i sitt slag ifrån södra Afrika. Den fyller ett gap i vår kunskap om temperaturutvecklingen på södra halvklotets lägre breddgrader, vilket länge har efterfrågats av vetenskapsvärlden, inte minst av FN:s klimatpanel, IPCC.
Minskningen av istäcket i Arktis på sommaren är ett av de tydligaste tecknen på de pågående klimatförändringarna. I en ny studie som publicerats i Nature Climate Change, visar forskare från Stockholms universitet att varma och fuktiga vindar på våren från sydliga latituder till Arktis har stor betydelse för storleken på istäcket senare under sommaren.
En ny studie visar överraskande detaljer om svängningarna i jordens klimat för mer än 100 000 år sedan och detta kan utnyttjas i dagens modeller av framtidens klimat i en allt varmare värld. Temperaturen på Grönland var cirka åtta grader varmare än idag under den förra värmeperioden Eem för 130 000 till 115 000 år sedan för att sedan gradvis kylas av in i den senaste istiden.
Forskare vid Stockholms universitet och Academy of Athens är framstående inom klimat- och miljöforskning. Det grekiska företaget TEMES har specialiserat sig på ekoturism. I en avfolkningsbygd i Grekland, det sköna Kalamataområdet, har aktörernas miljöintresse förenats och en ny forskningsstation invigs den 27 oktober.
Vår mat- och energiproduktion använder vattnet i landskapet, ändrar vattnets cirkulation och påverkar klimatet. Det visar en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature Climate Change där forskarna undersökt hur utvecklingen av jordbruk och vattenkraft ändrat vattencirkulationen över tid.
Ny FN-studie om biologisk mångfald, hälsa och ekonomi i världens växande städer. Den allt snabbare urbaniseringen i världen kommer att få en rad effekter på människors hälsa och utveckling, enligt en ny rapport från FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD). Stockholm och Malmö är två städer som ligger i framkant i arbetet med en hållbar stadsutveckling.
I en gemensam satsning för nyrekrytering och fortsatt förnyelse mottar Institutet för internationell ekonomi 40 miljoner kronor. Anslagen offentliggörs den 5 september. Grundstommen i anslaget, 25 miljoner kronor, utdelas gemensamt av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Regeringen satsar 10 miljoner kronor och Stockholms universitet 5 miljoner.
En stor mängd kol frigörs utmed den ~ 7000 kilometer långa kusten i sibiriska Arktis. Yedoma-jord omvandlas snabbt till koldioxid och tio gånger mer kol än vad som tidigare förutspåtts släpps ut till arktiska oceanen. Detta visare en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature där forskarna undersökt en form av permafrost (”Yedoma”) som sällan studerats tidigare.
Invånarna i länderna runt Östersjön är villiga att betala runt 40 miljarder kronor per år för en förbättrad havsmiljö. Det visar en ny studie från det internationella forskarnätverket BalticSTERN.
Den globala fiskekrisen visar på det internationella samfundets bristande förmåga att hantera de stora globala miljöutmaningarna. Men det finns andra möjligheter. En ny studie visar hur ett unikt samarbete mellan miljöorganisationer, fiskeföretag och regeringar har lett till ett kraftigt minskat illegalt fiske runt Antarktis. Studien visar att globalt miljösamarbete är möjligt.
När temperaturen i Arktis stiger kommer permafrost att tina och frisläppa växthusgaser som ytterligare ökar uppvärmningen av planeten. Men ingen kan exakt säga hur mycket växthusgaser som kommer frisläppas eller hur snabbt det kommer ske. I tidskriften Nature samlas 41 internationella experter på området, varav fyra är forskare vid Stockholms universitet, för att ge sin uppskattning.
I Arktis kan stora landskapsförändringar ske när torvmarker som är frusna året tinar. Dessa förändringar påverkar utbytet av växthusgaser från de kolrika torvmarkerna och kan förstärka den globala uppvärmningen. En studie gjord av forskare från Stockholms universitet visar att när årsmedeltemperaturen når ett tröskelvärde mellan -5 ºC och -3 ºC kollapsar torvmarken och nya sjöar bildas.
Planeten jorden vs. mänskligheten: Mänskligheten står idag inför rätta i en fiktiv rättegång arrangerad vid Kungl. Vetenskapsakademien med en jury bestående av Nobelpristagare. Domen kommer att överlämnas till FNs högnivåpanel för global hållbar utveckling.
Smältande glaciärer bidrar till att havsnivån stiger snabbare än någon gång under de senaste 350 åren. Resultaten som nyligen publicerats i Nature Geoscience bygger på en studie av de 270 största glaciärerna som löper ut från det norra och södra isfälten i Patagonien, Sydamerika.
Det allt varmare klimatet orsakar snabba skiften i arktiska ekosystem. Dessa är ofta kopplade till förändringar i permafrost och vattenförhållanden. Forskning visar dock på att bristande övervakning av permafrost- och vattenförändringarna tillsammans med de länkade ekosystemskiftena. Detta gör att man riskerar att missa viktig kunskap om de klimatrelaterade ekosystemsförändringarna.