Gå direkt till innehåll

Ämnen: Kriser, tillbud

Margareta Andrén vid provtagningsborrhållet på Island. Foto: Gabrielle Stockmann

Ett steg närmare en metod att förutspå jordbävningar

Förändringar i grundvattnets kemi kan uppstå innan jordbävningar och användas för att förutspå dem. Det visar en ny studie där forskare tittat på förhållanden på Island. Studien är publicerad i tidskriften Nature Communications Earth & Environment.

Foto: Thomas Henrikson, MSB

Krisberedskap – experter vid Stockholms universitet

Vad säger forskningen om vår beredskap inför kriser och katastrofer, nu och historiskt? Hur fattar man till exempel beslut när utfallet kan innebära en katastrof? Vilka riskscenarier står Sverige inför framöver? Går det att förbereda sig mentalt inför katastrofer? Vid Stockholms universitet finns det forskare som tittar på krisberedskap utifrån många olika ämnesområden.

Regn avdunstar från Amazonas molnskogar i Peru. Molnskogar eller dimskog är en typ av biotop i bergsregnskogar i tropiskt- eller subtropiskt klimat. Foto: Álvaro Bueno/Mostphotos

Risken för global vattenbrist är större än man tidigare trott visar ny forskning

Att trygga vattenförsörjningen i världen är en av vår tids största utmaningar. Forskning vid Stockholms universitet presenterar nu en ny metod för att beräkna risken för vattenbrist globalt. Studien visar att risken kan vara större än man tidigare trott, eftersom förutsättningarna i de områden där vatten avdunstar och blir regn är avgörande för hur vattnets naturliga cykel fungerar.

 Foto: Tetiana Lazunova/Mostphotos

Jul och nyår – experter vid Stockholms universitet 2022

Vad händer med julhandeln när det är kristider? Hur påverkade coronapandemin våra julbord? Och vad händer med djuren och naturen när det är vinter? Stockholms universitet har forskare som kan berätta mer om vitt skilda aspekter av jul, nyår och vinterlov. Här är en lista med några av våra experter.

Kolkraftverken på jorden släpper ut över 12 gigaton koldioxid varje år, nästan en tredjedel av de totala utsläppen av koldioxid. Kolkraften är därför den enskilt största källan till den globala uppvärmningen. Foto: Tomasz Matuszewski/Mostphotos

Stora delar av Europa värms upp dubbelt så fort som jorden i snitt

Uppvärmningen i Europa under sommarhalvåret går betydligt snabbare än temperaturökningen för jorden som helhet. Som en konsekvens av mänskliga utsläpp av växthusgaser har klimatet också blivit torrare, framför allt i södra Europa. En utveckling som leder till värre värmeböljor och ökad risk för bränder. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Journal of Geophysical Research – Atmospheres.

Biprodukter från matproduktion används som foder redan idag, men deras användning kan utökas, enligt den nya studien Foto: Arisa Chattasa via Unsplash

Ändrad foderproduktion kan förse en miljard människor med mat

Samtidigt som miljontals människor runt om i världen står inför hotet om svält och undernäring, binder produktionen av foder upp naturresurser som skulle kunna användas för att producera mat till människor. Ny forskning publicerad i Nature Food, visar hur små förändringar i utfodringen skulle kunna upprätthålla den djurproduktion vi har i dag, samtidigt som mer mat blir tillgänglig för människor.

Summary Map by Earth Commission/Globaïa. Caption: The location of climate tipping elements inthe cryosphere (blue), biosphere (green) and ocean/atmosphere (orange), and global warminglevels their tipping points will likely be triggered at.

Flera avgörande tippningspunkter i jordens klimat kan överskridas över 1,5°C

Ett flertal avgörande tippningspunkter i jordens klimat riskerar att överskridas om den globala medeltemperaturen ökar med mer än 1,5°C. Det visar en ny studie av forskare vid Stockholm Resilicen Centre vid Stockholms universitet, publicerad i Science. Den nya analysen visar att Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till under 2°C inte räcker för att undvika farliga klimatförändringar.

I strategispelet Risk, som skapades 1959 under det "kalla kriget", kontrollerar varje spelare sina egna arméer med vars hjälp spelaren ska försöka ta över världen. Foto: Mostphotos

Säkerhet, krig och konflikt – vem kan svara på vad?

Hur ser Ryssland på konflikter? Hur ser individens moraliska ansvar ut i krig? Varför uppstår en revolution? Och vad betyder ett genusperspektiv på säkerhetspolitik? Stockholms universitets forskare kan berätta om många olika aspekter på området säkerhet, krig och konflikt.

Hållbarhetsforum 2019. Victor Galaz, docent i statsvetenskap, talar under ett temasamtal om Makt, pengar och ansvar. Foto: ens Olof Lasthein

Pressinbjudan: Hållbarhetsforum 22 april 2021

Hållbarhetsforum 22 april. Ledande forskares syn på denna, gamla och framtida kriser. Tema: "Från kris till hållbar samhällsutveckling". För intervjuer: press@su.se. Rubriker bl a Kriser, krishantering och samhällsförändring What is a societal crisis? Kriser och samhällsförändring i ett historiskt perspektiv Beslutsfattande under kris En tid av kriser – en tid av möjligheter

Utbildning i fallskärmshoppning över Flugebyn, ett skolflygfält utanför Karlsborg. Uthoppet sker från 350 meter och kadetterna genomför sitt första hopp. Foto: Jimmy Croona, Combat Camera/Försvarsmakten

Hoppa fallskärm och bli bättre på att leda i strid

Att klara den militära fallskärmsutbildningen ger blivande officerare större tilltro till sin förmåga att leda under påfrestande förhållanden. Det visar en ny avhandling i psykologi vars resultat även kan komma till användning för andra yrkesgrupper som arbetar under extrema förhållanden, som polis eller räddningstjänst.

Eleonora Mussino, docent vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet

Så skulle Sveriges befolkningsutveckling varit utan kriget i Syrien

Utan invandringen från Syrien under de senaste åren skulle befolkningsmängden i 34 svenska kommuner minskat istället för ökat, och landets sammanlagda befolkningsökning varit 36% lägre (2016), visar en ny demografisk undersökning från Stockholms universitet.

Foto: WildMedia/Mostphotos

Expertlista coronavirusutbrottet

Hur går smittspridning till? Vilka pandemier har förekommit historiskt? Vad blir konsekvenserna för kulturlivet när många evenemang ställs in? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om olika aspekter av pandemier med anledning av coronavirusutbrottet.

Kommentar om Nobels fredspris

Gunilla Bjerén, Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet, finns tillgänglig för den som vill ha kommentarer om Nobels fredspris 2019.

Myggor är en vanlig smittväg för harpest. Foto: Jolanta Dabrowska / Mostphotos

Ökad risk för harpest i takt med klimatförändringarna

Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat en metod för att statistiskt förutsäga hur klimatförändringar påverkar utbrott av harpest hos människor. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Environmental Research and Public Health. Resultaten visar att harpest kan bli allt vanligare i framtiden på nordliga breddgrader.

Expertlista om tillgång till dricksvatten

Expertlista om tillgång till dricksvatten

Med anledning av Världsvattendagen 22 mars, dricksvattensituationen i Kapstaden och den förväntade debatten om grundvattennivåer i Sverige under sommarhalvåret har Stockholms universitet satt samman en lista med experter som kan svara på frågor om tillgång till dricksvatten.

Sörjande talar med pressen för att hedra de döda

Sörjande talar med pressen för att hedra de döda

– Chocken gör att många inte kan värja sig mot journalister, samtidigt kan medverkan vara en tröst i sorgen, säger medieforskaren Anette Forsberg vid JMK, Stockholms universitet. Hon har undersökt varför människor i sorg ställer upp på intervjuer när ett dödsfall precis har inträffat.

Visa mer

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.