Planeten jorden vs. mänskligheten: Mänskligheten står idag inför rätta i en fiktiv rättegång arrangerad vid Kungl. Vetenskapsakademien med en jury bestående av Nobelpristagare. Domen kommer att överlämnas till FNs högnivåpanel för global hållbar utveckling.
Utbredningen av arter i Östersjön styrs till stor del av miljöfaktorer som till exempel salthalt och ljustillgång. En ny avhandling visar att de olika miljöfaktorerna har olika betydelse för arters utbredning beroende på om man tittar på ett skärgårdsområde eller om man tittar på hela Östersjön.
Smältande glaciärer bidrar till att havsnivån stiger snabbare än någon gång under de senaste 350 åren. Resultaten som nyligen publicerats i Nature Geoscience bygger på en studie av de 270 största glaciärerna som löper ut från det norra och södra isfälten i Patagonien, Sydamerika.
Det allt varmare klimatet orsakar snabba skiften i arktiska ekosystem. Dessa är ofta kopplade till förändringar i permafrost och vattenförhållanden. Forskning visar dock på att bristande övervakning av permafrost- och vattenförändringarna tillsammans med de länkade ekosystemskiftena. Detta gör att man riskerar att missa viktig kunskap om de klimatrelaterade ekosystemsförändringarna.
Hos många dagfjärilar kan hanarna ses i intensiva slagsmål om revir. Vad som avgör vem som vinner har länge gäckat forskarna. En avhandling gjord vid zoologiska institutionen vid Stockholms universitet visar nu att det är hanarnas motivation som är avgörande för vem som utgår som segrare striden.
Effekterna av ett allt varmare Arktis kommer framför allt att märkas genom förändringar i vattnets kretslopp. I en ny studie vid Stockholms universitet ser forskare tecken på att vattnets kretslopp förändras, samtidigt som vattenövervakningen försämras i just de områden där klimatförändringarna väntas bli som störst.
Forskare från bland annat Stockholms universitet medverkar i en radioekologisk konferens med utgångspunkt från Tjernobylolyckan 1986. Under åren efter Tjernobyl har forskare lärt sig mycket om hur radioaktiva ämnen rör sig i miljön. Miljökonsekvenser efter en kärnkraftverksolycka är i högsta grad aktuellt efter jordbävningen i Japan.
Fintrådiga alger i Östersjön producerar på naturlig väg ämnen som påminner om bromerade flamskyddsmedel. Detta behandlas i en ny avhandling i miljökemi vid Stockholms universitet.
Fisk påverkas av vindkraftsbuller och kan höra det på flera kilometers håll. När vindkraftverk byggs medför det höga ljudnivåer som gör att fiskar på långa avstånd kan påverkas negativt. Då fiskar har olika hörselförmågor drabbas olika arter på olika sätt av ljudet. Det visar en ny doktorsavhandling i zoologi vid Stockholms universitet.
Permafrostjordar innehåller mer organiskt material än vad man tidigare trott. Tinande permafrost leda till fördubbling av ofruset kol vid slutet av detta århundrade. Detta kan i sin tur ge ökad produktion av växthusgaser, vilket påskyndar den globala uppvärmningen. Resultaten presenteras i en ny avhandling framlagd vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet.
Vi behöver natur. För försörjning, för att minska miljöproblemen men också för lek och avkoppling. Men vi tänker sällan på att det är viktigt att naturen finns nära tillhands i vår vardag, även om vi bor i en stad. Med ökad inflyttning till städerna får stadsnaturen större betydelse. Ny avhandling utvärderar naturvården i de svenska städerna och vilka utmaningar vi står inför.
Planerna på en skidtunnel i Lida friluftsområde får både ris och ros i en ny studie som studenter vid Stockholms universitet har gjort. Studien pekar dock på att de positiva konsekvenserna på miljön överskuggar de negativa effekter som tunneln kan ge.
Genomförandet av Ullna Event Resorts planer på inomhusskidbacke och längdskidtunnel vid Ullnatippen kan få stora konsekvenser på miljön kring Ullnasjön. Detta visar en ny studie som studenter vid institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet gjort.
145 forskare från 22 länder, däribland professor Åke Bergman och professor Cynthia A de Wit vid Stockholms universitet, uppmanar till stor försiktighet med bromerade och klorerade flamskyddsmedel. Forskarna anser att likheter hos de olika ämnena pekar på en rad gemensamma ofördelaktiga egenskaper.
Den katastrofala föroreningsolyckan i Ungern är varken ovanlig eller oväntad. En liknande händelse är också möjlig i Sverige. Dessutom sker i hela världen en kanske inte lika dramatisk men ändå kontinuerlig förorening av mark och vatten. Men enligt en ny rapport av forskare vid Stockholms universitet kan de farligaste utsläppen identifieras och förhindras.
Tibetanska platån är jordens största och högsta bergsområde med glaciärer vars smältvatten genom flera av Asiens största floder ger vattenförsörjning till mer än 1,3 miljarder människor. I en avhandling från Stockholms universitet visar Jakob Heyman att Tibets glaciärer har hållit sig relativt små och inte varit mycket större än idag över tiotusentals till hundratusentals år bakåt i tiden.
Ett neurotoxin som kopplats samman med ALS har upptäckts i ett flertal organismer i Östersjön och på västkusten. Det visar en ny studie av forskare från bland annat Stockholms universitet och Karolinska Institutet.
Hur ska koldioxidavskiljning kunna bli billigare? Med hjälp av experiment och teori har forskare vid Stockholms universitet tagit fram porösa molekylsiktar, vars små poröppningar kan sikta molekyler, med hög selektivitet och kapacitet för koldioxidupptag.
Den kraftfulla växthusgasen metan släpps nu ut i atmosfären från ett område av de Östsibiriska grundhaven som motsvarar mer än fyra gånger Sveriges yta.
Att Östersjön måste tillfriskna är det svenska samhället överens om. Mål har satts upp för att minska tillförseln av näringsämnen och gifter. Men trots förbud mot flera giftiga ämnen i båtbottenfärger samlas höga halter av gifter i de uppsamlingsbassänger som finns under båttvättar. Det visar en studie gjord vid Stockholms universitet.