Fjärilar är som alla insekter temperaturkänsliga och ett förändrat klimat med högre temperatur kan påverka när på året de flyger. En ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Biometeorology visar att klimat med tidigare vårar och längre somrar också leder till en utökad fjärilssäsong.
Stockholms universitets nyinrättade Östersjöcentrum ingår strategiskt partnerskap med BalticSea2020. Stiftelsen avsätter 100 miljoner kronor till projektet Baltic Eye som ska förmedla användbar kunskap om Östersjön till beslutsfattare i samhället. En kunskapsförsörjning som är nödvändig för att förändra Östersjöns miljötillstånd.
Med modern teknik och förutsättningar för att verka inom ett stort geografiskt område förväntas ett nytt isgående forskningsfartyg bidra till en väsentlig förstärkning av Östersjöforskningen. Familjen Erling-Perssons Stiftelse har beslutat att ge Stockholms universitet ett bidrag på 30 miljoner kronor för att bygga det nya moderna fartyget.
En ny studie visar överraskande detaljer om svängningarna i jordens klimat för mer än 100 000 år sedan och detta kan utnyttjas i dagens modeller av framtidens klimat i en allt varmare värld. Temperaturen på Grönland var cirka åtta grader varmare än idag under den förra värmeperioden Eem för 130 000 till 115 000 år sedan för att sedan gradvis kylas av in i den senaste istiden.
Stockholm Resilience Centre inleder under 2013 ett kunskapsinitiativ för att fördjupa insikterna och bidra till ett perspektivskifte, ”mindshift”, hos beslutsfattare och näringsliv om nödvändigheten och möjligheterna i en omställning till en global hållbar utveckling.
Den nya föreslagna kollektivtrafikförbindelsen mellan Vallentuna och Arlanda är mycket kontroversiell. Den innebär intrång i värdefulla natur- och kulturmiljöer samtidigt som den skulle innebära en långsiktig lösning för det transportbehov som finns i Stockholms nordostsektor. Studenter vid Stockholms universitet har granskat miljöeffekterna av kollektivtrafikförbindelsen.
Ett nytt Östersjöcentrum har vid årsskiftet inrättats av Stockholms universitet för att stärka och synliggöra lärosätets betydande Östersjöverksamhet. En unik kombination av experter och kommunikatörer kommer i samverkan med ett brett nätverk av marina forskare att öka kunskapen om Östersjön och förbättra samhällets åtgärder mot miljöproblemen.
Med ett svenskt teleskop studeras solen från La Palma, den nordvästligaste av Kanarieöarna. Institutet som bedriver forskningen inrättas från den 1 januari 2013 vid Stockholms universitet, som då tar över driften från Kungl. Vetenskapsakademien. Institutet övergår då till att bli en nationell forskningsinfrastruktur under Vetenskapsrådet. Övertagandet kommer att innebära flera nya forskartjänster.
Det finns idag mycket starka vetenskapliga bevis för att människans negativa påverkan på planeten har nått en nivå som innebär stora risker för välfärd och välstånd i framtiden. För att komma till rätta med problemen behövs det en helt ny ekonomisk modell. Det skriver Johan Rockström och Anders Wijkman i boken ”Bankrupting Nature: Denying our Planetary Boundaries”.
Crosstalks heter webbtv-programmet som har premiär den 20 november. Här möter du livliga och intressanta diskussioner mellan ledande forskare, publiken på plats och människor runtom i världen. Bakom programmet står Stockholms universitet och KTH.
Crosstalks är en internationell akademisk talkshow som direktsänds via webben. I programmet möts de skarpaste hjärnorna för att diskutera, debattera och resonera kring viktiga händelser, spännande fenomen och världsledande forskning. Som forum vill Crosstalks bidra till att hitta nya vägar att diskutera globala utmaningar med tittare runt hela världen.
Forskare vid Stockholms universitet och Academy of Athens är framstående inom klimat- och miljöforskning. Det grekiska företaget TEMES har specialiserat sig på ekoturism. I en avfolkningsbygd i Grekland, det sköna Kalamataområdet, har aktörernas miljöintresse förenats och en ny forskningsstation invigs den 27 oktober.
Vår mat- och energiproduktion använder vattnet i landskapet, ändrar vattnets cirkulation och påverkar klimatet. Det visar en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature Climate Change där forskarna undersökt hur utvecklingen av jordbruk och vattenkraft ändrat vattencirkulationen över tid.
Ny FN-studie om biologisk mångfald, hälsa och ekonomi i världens växande städer. Den allt snabbare urbaniseringen i världen kommer att få en rad effekter på människors hälsa och utveckling, enligt en ny rapport från FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD). Stockholm och Malmö är två städer som ligger i framkant i arbetet med en hållbar stadsutveckling.
Vad bildas vid uppvärmning av plast? Kan giftiga ämnen nå ner i andningsvägarna? Det är några frågeställningar som behandlas av Daniel Gylestam i en ny avhandling vid Institutionen för analytisk kemi/Avdelningen för arbetsmiljökemi vid Stockholms universitet.
I en gemensam satsning för nyrekrytering och fortsatt förnyelse mottar Institutet för internationell ekonomi 40 miljoner kronor. Anslagen offentliggörs den 5 september. Grundstommen i anslaget, 25 miljoner kronor, utdelas gemensamt av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Regeringen satsar 10 miljoner kronor och Stockholms universitet 5 miljoner.
En stor mängd kol frigörs utmed den ~ 7000 kilometer långa kusten i sibiriska Arktis. Yedoma-jord omvandlas snabbt till koldioxid och tio gånger mer kol än vad som tidigare förutspåtts släpps ut till arktiska oceanen. Detta visare en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature där forskarna undersökt en form av permafrost (”Yedoma”) som sällan studerats tidigare.
Ett internationellt forskarteam, med forskare från Stockholms universitet, har med hjälp av geokemiska metoder rekonstruerat bottenvattentemperaturer i Norra ishavet under de senaste 50 000 åren. Resultaten visar överraskande att vattnet i den centrala arktiska bassängen på mellan 1 000 och 2 500 meters djup, under den senaste istiden var 1-2 °C varmare än idag.
2011 var Sveriges högsta topp lägre än under hela 1900-talet men i år har den kalla sommaren gjort att toppen ”växt” 2 meter. Detta visar den traditionsenliga augustimätningen av Kebnekaises båda toppar som utförts av Gunhild Rosqvist, professor i geografi vid Stockholms universitet. Sydtoppen mättes till 2 101,8 meter över havet och nordtoppen till 2 096,3 meter.
En undersökning av forntida växtfossiler visar att effekterna av en snabb ökning av atmosfäriska koldioxidkoncentrationer troligen kan kopplas till miljöförstöring och en minskning av den biologiska mångfalden. En upptäckt som ger kunskap om effekterna av nutidens globala uppvärmning. Det visar en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Geology.
