Stinkande svinröv lurar flugor
I söndags slog en svinröv ut i Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Den har en unken lukt av ruttet kött för att locka till sig spyflugor. Blomställningen är lika skär och borstig som bakdelen på en gris
Ämnen: Miljö, energi
-
-
Regionala klimatförändringar under de senaste 2000 åren kartlagda för första gången
En ny studie har undersökt hur temperaturen varierat på de olika kontinenterna de senaste 1000 till 2000 åren. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience och visar både stora regionala likheter och skillnader i klimatutvecklingen på jorden. Temperaturutvecklingen i förindustriell tid verkar särskilt ha skiljt sig mellan norra och södra halvklotet.
-
Världsledande klimatforskare om framtidens klimatmodeller
Warren M. Washington har ägnat sig åt klimatforskning i över 50 år och varit rådgivare åt en flera sittande presidenter. På fredag föreläser han om framtidens klimatmodeller vid årets Bolinföreläsning för klimatforskning i Aula Magna, Stockholms universitet.
-
Människan en effektiv fröspridare i växternas tjänst
Människor kan ha varit viktiga naturliga fröspridare i det historiska jordbrukslandskapet. Det visar en ny studie från forskare vid Stockholms universitet som är publicerad i open-access tidskriften PLoS ONE. Med hjälp av flera volontärer har forskare kunna kartlägga hur frön sprids i växtlandskapet genom kläder och skor som människor använder under arbete på fält och i naturen.
-
Ny temperaturserie från södra Afrika blir viktig bit i klimatpusslet
En ny temperaturserie från en droppsten (stalagmit) i en grotta har tagits fram av forskare vid Stockholms universitet, det är den första i sitt slag ifrån södra Afrika. Den fyller ett gap i vår kunskap om temperaturutvecklingen på södra halvklotets lägre breddgrader, vilket länge har efterfrågats av vetenskapsvärlden, inte minst av FN:s klimatpanel, IPCC.
-
Fuktiga vårvindar till Arktis påverkar sommarens istäcke
Minskningen av istäcket i Arktis på sommaren är ett av de tydligaste tecknen på de pågående klimatförändringarna. I en ny studie som publicerats i Nature Climate Change, visar forskare från Stockholms universitet att varma och fuktiga vindar på våren från sydliga latituder till Arktis har stor betydelse för storleken på istäcket senare under sommaren.
-
Sjöelefanter har hjälpt forskare att lösa havsdjupens gåta
Forskare har med hjälp av sjöelefanter löst mysteriet om hur djupvattnet i Antarktis har skapats. Tre källor har varit kända men spekulationer om en fjärde källa har sysselsatt forskare i 30 år. I en rapport som nyligen publicerades i tidskriften Nature Geoscience har strömmen av djupvatten från denna fjärde källa slutsligen kunna beskrivas.
-
Från vattenmolekyler till vattenånga i rymden
På Världsvattendagen den 22 mars möter 1 200 gymnasieelever sexton forskare från Stockholms universitet för att få svar på sina frågor om vatten. Hur har koraller och tång sex? Finns det vatten i rymden? Kan vattenmolekyler dansa? Vad händer om glaciärer smälter och vad händer om vi släpper ut farliga ämnen med avloppsvattnet?
-
Obamaadministrationens framtida klimat- och energipolitik
USA är en central aktör för att nå framgång i den internationella klimatpolitiken och förhoppningsvis hålla framtida klimatförändringar inom +2 graders målet. Obamaadministrationens klimat- och energipolitik för den kommande mandatperioden presenteras vid Stockholms universitet torsdagen den 21 mars av Marcus Hansson, energi- och miljöspecialist vid Amerikanska ambassaden.
-
Flygbränsleförorening på Kebnekaise efter Hercules-olyckan
Forskare vid Tarfala forskningsstation har följt hur väderförhållandena och smältprocesserna i snön under smältsäsongen 2012 påverkade flygbränsleföroreningens sammansättning och spridning i haveriområdet efter Hercules-olyckan. Resultaten visar att höga vattenflöden i bäckar och älvar orsakade av stora nederbördsmängder och glaciärsmältning ökar sannolikheten för förorening av vattendragen.
-
Att rädda Östersjön - en lönsam investering
Det internationella forskarnätverket BalticSTERN har beräknat nyttan och kostnaderna för att minska övergödningen enligt Helsingforskommissionens Aktionsplan för Östersjön. Det är första gången en sådan studie genomförts för alla nio Östersjöländer, och den visar på stora välfärdsvinster ifall Östersjön tillfrisknar.
-
Ändrat klimat ger utökad säsong för nordiska dagfjärilar
Fjärilar är som alla insekter temperaturkänsliga och ett förändrat klimat med högre temperatur kan påverka när på året de flyger. En ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Biometeorology visar att klimat med tidigare vårar och längre somrar också leder till en utökad fjärilssäsong.
-
100 miljoner för ett friskare Östersjön
Stockholms universitets nyinrättade Östersjöcentrum ingår strategiskt partnerskap med BalticSea2020. Stiftelsen avsätter 100 miljoner kronor till projektet Baltic Eye som ska förmedla användbar kunskap om Östersjön till beslutsfattare i samhället. En kunskapsförsörjning som är nödvändig för att förändra Östersjöns miljötillstånd.
-
Modernt forskningsfartyg ska stärka kunskapen om Östersjön
Med modern teknik och förutsättningar för att verka inom ett stort geografiskt område förväntas ett nytt isgående forskningsfartyg bidra till en väsentlig förstärkning av Östersjöforskningen. Familjen Erling-Perssons Stiftelse har beslutat att ge Stockholms universitet ett bidrag på 30 miljoner kronor för att bygga det nya moderna fartyget.
-
Ett varmare Grönland
En ny studie visar överraskande detaljer om svängningarna i jordens klimat för mer än 100 000 år sedan och detta kan utnyttjas i dagens modeller av framtidens klimat i en allt varmare värld. Temperaturen på Grönland var cirka åtta grader varmare än idag under den förra värmeperioden Eem för 130 000 till 115 000 år sedan för att sedan gradvis kylas av in i den senaste istiden.
-
Nytt kunskapsinitiativ för en hållbar framtid
Stockholm Resilience Centre inleder under 2013 ett kunskapsinitiativ för att fördjupa insikterna och bidra till ett perspektivskifte, ”mindshift”, hos beslutsfattare och näringsliv om nödvändigheten och möjligheterna i en omställning till en global hållbar utveckling.
-
Ökad biltrafik eller förstört kulturlandskap? - Studenter utreder den omdiskuterade förlängningen av Roslagsbanan
Den nya föreslagna kollektivtrafikförbindelsen mellan Vallentuna och Arlanda är mycket kontroversiell. Den innebär intrång i värdefulla natur- och kulturmiljöer samtidigt som den skulle innebära en långsiktig lösning för det transportbehov som finns i Stockholms nordostsektor. Studenter vid Stockholms universitet har granskat miljöeffekterna av kollektivtrafikförbindelsen.
-
Stockholms universitet satsar på Östersjön
Ett nytt Östersjöcentrum har vid årsskiftet inrättats av Stockholms universitet för att stärka och synliggöra lärosätets betydande Östersjöverksamhet. En unik kombination av experter och kommunikatörer kommer i samverkan med ett brett nätverk av marina forskare att öka kunskapen om Östersjön och förbättra samhällets åtgärder mot miljöproblemen.
-
Institutet för solfysik etableras vid Stockholms universitet
Med ett svenskt teleskop studeras solen från La Palma, den nordvästligaste av Kanarieöarna. Institutet som bedriver forskningen inrättas från den 1 januari 2013 vid Stockholms universitet, som då tar över driften från Kungl. Vetenskapsakademien. Institutet övergår då till att bli en nationell forskningsinfrastruktur under Vetenskapsrådet. Övertagandet kommer att innebära flera nya forskartjänster.
-
Ny bok om hållbar utveckling presenterad i Europaparlamentet
Det finns idag mycket starka vetenskapliga bevis för att människans negativa påverkan på planeten har nått en nivå som innebär stora risker för välfärd och välstånd i framtiden. För att komma till rätta med problemen behövs det en helt ny ekonomisk modell. Det skriver Johan Rockström och Anders Wijkman i boken ”Bankrupting Nature: Denying our Planetary Boundaries”.
Visa mer
Loading...