Permafrosten i havsbotten i Östsibiriska arktiska oceanen tinar nu med i snitt 14 cm per år. Det är mycket mer än vad man tidigare har känt till och processen hotar att förstärka den globala uppvärmningen, visar en ny studie från bland annat Stockholms universitet som publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Forskare och experter vid Stockholms universitet finns tillgängliga även under sommaren. Här finns en sammanställning över våra experter på allt från algblomning i Östersjön till camping.
Varmare klimat kan i framtiden leda till att södra Sahara grönskar, med ändrad vegetation och minskad stoftspridning. Forskare vid Meteorologiska Institutionen vid Stockholms universitet har funnit att tropiska cykloner historiskt har blivit fler och allvarligare som en följd av detta.
En ny studie av hur klimatet i Nordatlanten varierat från 800-talet fram till idag visar på stora naturliga variationer i form av något som nästan liknar cykler på 64 till 88 år. De påverkar i sin tur klimatet på många håll på jorden, och kan också i framtiden tillfälligt ”maskera” den globala uppvärmningen i delar av världen. Resultaten publiceras idag i tidskriften Nature Geoscience.
Nivåer av mikroplast i vatten nära Stockholm är lika höga som de som rapporteras nära stadsområden i Kalifornien, USA, visar en ny studie i Marine Pollution Bulletin. Förpackningsmaterial och tampar är sannolika källor till mikroplast i dessa vatten men även syntetiska kläder och kosmetika, kan vara källor.
En kort och varm vinter gör att fjärilar flyger senare, det visar ny forskning från Stockholms universitet. Att flyga i rätt tid när det finns mat och solvärme kan spela stor roll för en fjärilsarts överlevnad. Klimatförändringarna kan få rytmen i samspelet mellan fjärilar och växter i otakt. Studien bygger på medborgarvetenskap från Sverige och Storbritannien.
Ett säkert vårtecken är när vårblomningen i havet kommer igång. Så kallas det när olika sorters växtplankton börjar dela sig i svindlande hastighet när solen kommer åter efter vintern. Det här är en algblomning som är efterlängtad, och den är en viktig förutsättning för allt liv i havet. Nu är ni välkomna att följa med till havs på provtagning måndag 10 april, kl. 08:00 till ca 10-tiden
Forskare från Sverige, Schweiz och USA efterfrågar i en artikel som igår publicerades i Environmental Science and Technology kraftigt ökade insatser för forskning och reglering kring den stora mängden högflourerade ämnen, eller PFAS. De understryker att trots att det finns avsevärd forskning och reglering kring ett begränsat antal PFAS så är majoriteten av dessa ämnen helt förbisedda.
En studie från Stockholms universitet har nu slagit fast det man tidigare misstänkte, nämligen att de höga halter av bromerande flamskyddsmedel som har uppmätts hos katter kommer från dammet i våra hem. Studien publiceras nu i tidskriften Environmental Science & Technology.
Under två dagar träffas de personer som verkligen kan påverka Östersjöns framtid för att dela idéer, lösningar och erfarenheter med varandra. Baltic Sea Future vänder sig till såväl politiker och tjänstemän från Östersjöregionens 1500 kommuner som till forskare och företagare. 6 mars kl 08.30 – 19-00, 7 mars 08.30 – 16.00 Svenska mässan, Älvsjö Anmälan till press@stockholmsmassan.se
Att Sahara en gång grönskat av gräs och träd har forskarna känt till länge. Nu har spår av löv från havssediment avslöjat hur mycket det regnat över Sahara. Den kunskapen kan hjälpa forskarna att förstå hur klimatet kan förändras i framtiden i Sahara och i Sahel-området.
Åtta av världens största fisk- och skaldjursföretag har gått ut med ett gemensamt uttalande och ett tiopunkters handlingsprogram för en hållbar förvaltning av världshaven. Tillsammans ska de bland annat vidta åtgärder för att stoppa olagligt fiske, minska utsläpp och mikroplaster, och verka för bättre arbetsförhållanden hos sina leverantörer.
Sprängämnet trotyl förgiftar mark och grundvatten i många områden i Sverige och övriga världen. Ämnet finns utspritt över så stora arealer att rening inte kan ske med mekaniska metoder. Nu har forskare vid Stockholms universitet och University of York upptäckt ett enzym i bananflugor som oskadliggör trotyl mycket mer effektivt än andra enzymer.
Forskare kan nu visa hur permafrosten i Arktis tinade upp och hur enorma mängder kol frigjordes i slutet av den senast istiden. Arktis infrusna kolreservoarer frigörs nu åter och riskerar att ytterligare driva på den pågående klimatuppvärmningen. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften Nature Communications.
Europas ledande specialister på is och klimat söker efter riktigt gammal is i Antarktis inlandsis. Målet är att borra upp en iskärna som sträcker sig över en och en halv miljon år. En sådan iskärna kan lära oss om de processer som styr i klimatsystemet och hjälpa oss att göra bättre prognoser för framtiden.
Ny studie från forskare vid Stockholms universitet analyserar hur mycket mer fiske, övergödning och klimatförändringar världens korallrev kan klara av innan de förstörs.
En ny studie publicerad i Nature visar att snabba skyfall i samband med nederbörd transporterar ett tillräckligt antal små partiklar från den nedre fria troposfären till gränsskiktet för att skapa en ny population av partiklar som så småningom bildar nya moln. Molnbildning påverkar klimatet och därför är ny kunskap om ämnet viktigt, bland annat för att öka tillförlitligheten i klimatmodeller.
Efter den förödande torkan i Sahel-regionen söder om Saharaöknen har nu växtligheten återhämtat sig. Det som förvånar forskarna är att trots att det nu regnar mer och har blivit grönare så är det framförallt de mer torrtåliga arterna som frodas. Slutsatsen är att inte bara nederbörd utan även jordbruk påverkar hur växter återhämtar sig.
Tre personer från Stockholms universitet ingår i den internationella forskargrupp som kartlagt var de största utsläppen av växthusgaser kommer ske som följd av att permafrosten tinar, enligt en studie som igår publicerades i Nature Communications.
Omvandling av vatten och koldioxid till kemiska produkter utan att någon behöver hantera farliga mellanled. Ett nytt instrument som ska förklara hur solens magnetfält hettar upp atmosfären. Röntgenlaser som kan hjälpa till att lösa energiproblem. Och bättre klimatmodeller genom nya sätt att göra mätningar. Det är fyra forskningsprojekt som får stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
