Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljö, energi

  • Experter som kan kommentera Ekonomipriset 2023

    Forskare vid Stockholms universitet finns tillgängliga för kommentarer om Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2023 som går till Claudia Goldin”för att ha förbättrat vår förståelse av kvinnors arbetsmarknadsutfall”.Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet
    E-post: johanna.rickne@sofi.su.s

  • Omfattande metangasläckage från Östersjöns djupaste bottnar

    Under en forskningsexpedition ledd av Linnéuniversitetet och Stockholms universitet till de djupaste delarna av Östersjön i Landsortsdjupet upptäckte forskare nyligen ett område med omfattande utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan från bottensedimenten.

  • Alla planetära gränser kartlagda: sex av nio har passerats

    För första gången har en internationell forskargrupp kunnat kartlägga samtliga nio planetära gränser som är avgörande för att trygga en säker framtid. Ny forskning, publicerad i tidskriften Science Advances, visar att sex av dessa gränser redan har överskridits samtidigt som mänsklig påverkan på planeten fortsätter att eskalera.

  • Den första neutrinobilden av Vintergatan

    För första gången har forskare tagit fram en bild av Vintergatan med hjälp av neutriner, som observerades med teleskopet IceCube i den antarktiska isen. Bilden antyder att den kosmiska strålningen oftare krockar med gas och stoft i Vintergatans centrala delar än vad man tidigare trott. Resultaten publiceras i en artikel i tidskriften Science.

  • Fjärilar som skiljer sig i säsonganpassningar svarar olika på ett skiftande klimat

    Sommar och vinter innebär vitt skilda levnadsförhållanden för djur och växter i stora delar av världen. Så hur har olika organismer anpassat sig evolutionärt för att handskas med variationerna? I en studie publicerad i Nature Communications undersöker forskare vid Stockholms universitet frågan genom att studera två närbesläktade fjärilsarter, rovfjärilen och rapsfjärilen.

  • Nyupptäckt kosmiskt förstoringsglas genombrott i utforskande av galaxer

    Forskare har upptäckt en ovanlig typ av gravitationslins hos en supernova, döpt till SN Zwicky. Linsen kan dela upp ljuset från en supernova i fyra bilder och innebär ett genombrott i förmågan att utforska hur galaxer förvränger den omgivande rymden. Bakom upptäckten står en internationell forskargrupp ledd från Oskar Klein Centre vid Stockholms universitet.

  • Nya gränsvärden för planeten som tar hänsyn till rättvisa publiceras för första gången

    Forskare på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet finns bland huvudförfattarna till en forskningsstudie i Nature som föreslår nya jordsystemgränser för att trygga en säker och rättvis framtid för både människor och natur. Utifrån en rättviseaspekt har vi passerat gränsen för klimatförändringar som enligt studien ligger redan vid 1,0 graders ökning.

  • Minskade utsläpp under pandemin gav ökad klimatuppvärmning

    Covidpandemins nedstängningar i södra Asien minskade rejält halten av kortlivade nedkylande partiklar i luften medan halten av långlivade växthusgaser knappt påverkades. Forskarna kunde därmed se hur minskade utsläpp av luftföroreningar ger renare luft men också starkare klimatuppvärmning. Ny forskning från Stockholms universitet.

  • Mikroorganismer är lösningen för att binda kol i marken

    Mikroorganismer – bakterier och svampar – är den överlägset viktigaste faktorn när det handlar om hur mycket kol som lagras i marken. De har betydelse både för att mildra klimatförändringar och för att förbättra jordens kvalitet för jordbruk och livsmedelsproduktion. Det visar en ny studie i tidskriften Nature. Studien har genomförts av forskare från bland annat Stockholms universitet.

  • Nytt sätt att rena vatten från läkemedelsrester

    Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat porösa kristaller från granatäppelextrakt som kan fånga in och bryta ner läkemedelsmolekyler från kommunalt avloppsvatten. Forskningen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Water.

  • Algblomning spelar en nyckelroll för Östersjöns fiskbestånd

    Stora ansamlingar av växtplankton, närmare bestämt cyanobakterier, vid vattenytan brukar kallas för algblomning och försämrar kvaliteten på Östersjöns vatten kraftigt på sommaren. Men en ny studie från Stockholms universitet visar att dessa cyanobakterier är huvudföda för de djurplankton som i sin tur har en nyckelroll för ett stort fiskbestånd.

  • PCB funnet på 8 000 meters djup i Stilla havet

    Forskare har hittat miljögiftet PCB i bottenprover på 8 000 meters djup i Stilla havet. Medan organiskt kol bryts ner anrikas i stället långlivat PCB i havsdjupet. Ny studie från Stockholms universitet.

  • Researchers from Stockholm University to lead new expedition to study the arrival of summer in the Arctic

    Changes in the Arctic sea ice due to global warming have created opportunities to reach previously inaccessible regions earlier than usual. Come early May, ten researchers from Stockholm University will board the Swedish icebreaker Oden in Longyearbyen on Svalbard, Norway, to participate in the international expedition ARTofMELT2023 (Atmospheric Rivers and the Onset of Sea Ice Melt 2023) led by St

  • En andra chans för våtmarker

    Våtmarker är bland de mest hotade ekosystemen i världen. En ny studie i Nature visar att stora mängder våtmarker förlorats sedan 1700-talet, men att tidigare studier ändå har överskattat den globala förlusten. Norra Europa, främst Sverige och Finland, är det område som har allra störst förlust av skogsklädda torvmarker. Där finns också de våtmarker som bundit störst lager av atmosfärisk koldioxid.

  • Förslag till förbud mot PFAS – här är experterna

    Sverige föreslår tillsammans med flera andra länder att hela gruppen av PFAS-ämnen förbjuds från användning och försäljning inom EU. Här är experter vid Stockholms universitet som kan kommentera.

  • Sportlov – vem kan svara på vad?

    Mellan veckorna sju och tio infaller sportlov i Sverige. Men hur uppkom sportlovet? Hur sportar barn i dag? Och hur många har egentligen råd att resa på lovet? Här finns en lista på forskare vid Stockholms universitet som kan svara på frågor kopplade till olika aspekter av sportlovet.

Visa mer