Med hjälp av ny genteknik har forskare vid Stockholms universitet lyckats kartlägga arvsmassan från både nutida och forntida fjällämlar. Analysen avslöjar att fjällämmeln är en av världens senast utvecklade däggdjursarter. Studien publicerad i PNAS visar att arten skiljdes från sin närmaste släkting, den västsibiriska lämmeln, för 35 000 år sedan – strax innan den senaste istidens kallaste period.
I takt med att klimatet blir varmare förflyttar sig många arter norrut till områden som tidigare varit för kalla för dem. En ny studie av svingelgräsfjärilen, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS, visar att snabb evolution kan hjälpa till i denna process – men bara delvis. Kalla vintrar sätter stopp för spridningen över en viss klimatgräns.
Är du journalist och letar efter något spännande för ett reportage eller efter en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från resenärers rättigheter till sommarens växter och djur.
Genom att använda ny avancerad teknik har forskare vid Stockholms universitet lyckats fastställa uppbyggnaden hos det historiskt betydelsefulla röda färgämnet karmin. Det visar sig att ämnet, som bland annat finns i godis och målarfärg, har en komplex struktur som forskningen i dag försöker framställa på konstgjord väg.
Hur anpassar sig organismer till klimatförändringar? En ny studie från Stockholms universitet avslöjar det komplexa samspelet mellan genetisk mångfald och hur evolutionen hanterar stigande temperaturer.
Hur ser utvecklingen av den biologiska mångfalden ut i staden? Varför är det viktigt med betesdjur för bevarandet av arter? Hur påverkar och påverkas olika samhällssektorer av biodiversitetsförlust? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om biologisk mångfald utifrån många olika aspekter.
Varför är citronen sur? Hur lång tid tar det för en snigel att klättra uppför Mount Everest? Kommer det några nya tal snart? Så kan det låta i Aula Magna tisdagen den 13 maj när omkring 1 000 femteklassare från Stockholmsområdet samlas för att ställa kluriga frågor om naturvetenskap – och få svar direkt från forskare och experter.
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat ett nytt hårbalsam helt baserat på naturliga ämnen, främst lignin som är en restprodukt i skogsbruket. Det nya balsamet är ett hållbart och miljövänligt alternativ till konventionella hårvårdsprodukter.
För 30 år sedan, den 1 januari 1995, gick Sverige med i EU. Hur ser EU-samarbetet ut i dag, vilken betydelse har medlemskapet för Sverige och vilka utmaningar finns framöver? Vid Stockholms universitet finns flera forskare som kan kommentera EU från olika perspektiv.
En omfattande medborgarforskningsstudie har avslöjat oväntade förändringar i blomegenskaper hos gullvivan, en viktig modellart för insektspollinerade växter. Studien, som nyligen publicerades i Journal of Ecology, visar hur förändringar i markanvändning och klimat kan påverka växters reproduktionssystem i Europa.
Genetisk mångfald är ett måste för att djur och växter ska kunna hantera förändringar i klimat och miljö. En stor internationell metastudie i tidskriften Nature visar att den genetiska mångfalden minskar över hela världen. Men det finns hopp – det finns effektiva åtgärder som kan stoppa utvecklingen.
Forskare från Stockholms universitet, East China Normal University och Sinopec Shanghai Research Institute of Petrochemical Technology har upptäckt två helt nya typer av zeoliter, en typ av porösa kristaller som erbjuder nya miljövänligare möjligheter för att bilda material som används i allt från rengöringsmedel till avancerade batterier. Resultaten publiceras i en studie i Nature Synthesis.
För 5 år sedan fick WHO de första rapporterna om att ett nytt virus upptäckt, men hur förändrades vi av pandemin och hur påverkades våra beteenden? Nedan finns ett urval av experter vid Stockholms universitet som kan ge svar på de frågorna och flera andra aspekter.
Forskare kan nu i tre studier avslöja den avgörande roll som de naturliga ämnena isoprennitrater har för molnbildningen och klimatet i Amazonas regnskog.
I vår presenterar Accelerator separatutställningen Flare-Up med den Stockholmsbaserade konstnärsduon Goldin+Senneby. Utställningen presenterar duons fortsatta fokus på frågor om autoimmunitet, tillgänglighet och klimat. Flare-Up inkluderar flera nya verk som delvis skapats i samarbete med den amerikanska författaren Katie Kitamura och Kungl. Vetenskapsakademien.
Hur får man till ett hållbart julbord? Vad händer med julhandeln när plånboken är tom? Och vad gör djuren och naturen när det är vinter? Stockholms universitet har forskare som kan berätta mer om vitt skilda aspekter av jul, nyår och vinterlov. Här är en lista med några av våra experter.
Letar du som journalist efter forskare som kan kommentera klimatfrågan? Från Stockholms universitet finns forskare på plats på FN:s klimatkonferens COP29 i Baku 11–22 november. Vi har även många forskare som hemifrån kan bidra med expertkunskaper om olika aspekter på klimatfrågor.
Förändringar i grundvattnets kemi kan uppstå innan jordbävningar och användas för att förutspå dem. Det visar en ny studie där forskare tittat på förhållanden på Island. Studien är publicerad i tidskriften Nature Communications Earth & Environment.
Kylfartyg – kylda omlastningsfartyg som fungerar som mobila hamnar för fiskebåtar – beskrivs ofta som svaga länkar i spårbarheten för fisken vi äter. För första gången har ny forskning identifierat ägarna till alla globalt använda omlastningsfartyg, vilka flaggor de seglar under och vilka fiskefartyg de omlastar ifrån.
De fyra svenska referensglaciärerna fortsätter att krympa. Resultaten av de årliga mätningarna av glaciärernas massbalans visar att Storglaciären, Rabots glaciär, Rivgojiehhki och Moarhmmáglaciären har minskat rejält. Det rör sig om de största minskningarna sedan de systematiska mätningarna påbörjades.
