Ungefär vart tredje år blir det en stor blomning av cyanobakterier i Östersjön, i regel följt av två år med mindre blomningar. Det är satellitdata som avslöjar att blomningen är periodisk, men varför det är så vet vi inte. Studien är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Scripps Institution of Oceanography i USA.
Sjögräsängar med ålgräs i Bohuslän kan lagra uppemot femton gånger mer kol än ålgräsängar i andra hav i Europa. Det beror på att havsbottnarna som sjögräsängarna växer på består av finkornig sand, och att de är lagom porösa. Detta är ännu ett viktigt skäl att skydda sjögräsängar och deras ekosystem, som hotas av övergödning och överfiske.
När du badar i Östersjön och trasslar in tårna i undervattensväxter kan du vara lugn, de gör gott. De bidrar till klarare, mer badvänligt, vatten. Den positiva effekten av undervattensväxterna på vattenkvaliteten är lika stark som den negativa effekten av övergödning, visar en ny studie.
Samhällets förmåga att lösa miljöproblem är starkt kopplad till hur olika privata och offentliga aktörer samverkar och hur de nätverk som då skapas ser ut. Det visar en ny studie från Stockholm Resilience Centre som publiceras i tidskriften Science.
En kort och varm vinter gör att fjärilar flyger senare, det visar ny forskning från Stockholms universitet. Att flyga i rätt tid när det finns mat och solvärme kan spela stor roll för en fjärilsarts överlevnad. Klimatförändringarna kan få rytmen i samspelet mellan fjärilar och växter i otakt. Studien bygger på medborgarvetenskap från Sverige och Storbritannien.
Ny studie från forskare vid Stockholms universitet analyserar hur mycket mer fiske, övergödning och klimatförändringar världens korallrev kan klara av innan de förstörs.
I våra barrskogar är det generellt stor brist på det viktiga näringsämnet kväve. Det betyder i praktiken att tillgången på kväve bestämmer hur produktiva skogarna är. En ny studie från Stockholms universitet har identifierat den cyanobakterie som genom symbios med mossor ger barrskogens ekosystem det livsviktiga näringsämnet.
Den svenska älgstammen är uppdelad i en nordlig och en sydlig population, visar en ny genetisk studie från Stockholms universitet. Studien visar också spår av tidigare hård jakt som lett till förluster av genetisk variation.
De två äventyrarna Oskar Kihlborg och Sören Kjellkvist ger sig ut på lång paddeltur på Östersjön. Planerad start 4 juni. Med sig har de små finmaskiga håvar där de för Stockholms universitets räkning ska samla in de mikroplaster som flyter runt i vårt hav. Syftet är att uppmärksamma problemen med mikroplaster, framför allt de helt onödiga som finns i skönhetsprodukter.
Förändringarna i våra landskap är mer dramatiska än vad man tidigare har trott. En ny storskalig studie visar att den biologiska mångfalden är hotad. Hela 96 procent av gräsmarksarealen har försvunnit från det sörmländska landskapet under de senaste 100 åren. Resultaten publiceras nu i tidskriften Ambio.
100 år efter första världskrigets slut klargör forskningen hur skillnader mellan länders politiska system påverkar markanvändning och därmed även den biologiska mångfalden. En unik studie som publiceras i PLoSONE visar tydliga skillnader i mångfalden i gränsområdet som delades upp mellan Österrike, Slovenien och Ungern efter kriget.
Många arter i fragmenterade landskap riskerar att försvinna på grund av brist på spridningsmöjligheter. En ny avhandling från Stockholms universitet beskriver problemet och förslår nya metoder som tar hänsyn till samverkan mellan aktörer. Till exempel kan samverkande kommuner upptäcka och gemensamt skydda värdefulla spridningsvägar över kommungränserna.
Koncentrationer av miljögifterna perfluoralkylsyror (PFAA) i levern hos uttrar från Sverige har stadigt ökat under de senaste 40 åren, trots minskade PFAA-utsläpp, visar en ny studie som publicerades i tidskriften Environmental Science & Technology förra veckan. Den uppåtgående trenden är av ”stor oro för den skandinaviska utterpopulationen”, skriver forskarna.
Sveriges högsta topp når bottenrekord sedan den första mätningen gjordes 1902. Detta visar den traditionsenliga mätningen av Kebnekaises sydtopp som utförs i slutet av varje sommarsäsong vid Stockholms universitets forskningsstation Tarfala. Sydtoppen mättes till 2 099 meter över havet. Bara 2,7 meter skiljer nu sydtoppen mot nordtoppen som är 2 096,3 meter.
Bergsregnskogarna i Etiopien minskar ständigt i area på grund av expansion av åkermark. I en ny studie visar forskare att avskogningen har gått mycket långsammare där kaffe odlas i skuggan av träd på 1500-2000 meter över havet än på högre höjder i landskapet där det är för kallt för kaffe att växa.
En gigantisk smutsbrun smog – luftföroreningar från ofullständig förbränning – påverkar klimatet över östra Asien mer än utsläpp av koldioxid, och förorsakar förtida död av en halv miljon människor årligen, bara i Kina. Trots detta har det varit svårt att bestämma vilka som är de viktigaste utsläppskällorna
Forskare vid Tarfala forskningsstation har följt hur väderförhållandena och smältprocesserna i snön under smältsäsongen 2012 påverkade flygbränsleföroreningens sammansättning och spridning i haveriområdet efter Hercules-olyckan. Resultaten visar att höga vattenflöden i bäckar och älvar orsakade av stora nederbördsmängder och glaciärsmältning ökar sannolikheten för förorening av vattendragen.
Fjärilar är som alla insekter temperaturkänsliga och ett förändrat klimat med högre temperatur kan påverka när på året de flyger. En ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Biometeorology visar att klimat med tidigare vårar och längre somrar också leder till en utökad fjärilssäsong.
En stor mängd kol frigörs utmed den ~ 7000 kilometer långa kusten i sibiriska Arktis. Yedoma-jord omvandlas snabbt till koldioxid och tio gånger mer kol än vad som tidigare förutspåtts släpps ut till arktiska oceanen. Detta visare en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature där forskarna undersökt en form av permafrost (”Yedoma”) som sällan studerats tidigare.
Invånarna i länderna runt Östersjön är villiga att betala runt 40 miljarder kronor per år för en förbättrad havsmiljö. Det visar en ny studie från det internationella forskarnätverket BalticSTERN.