Forskare från Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet får, tillsammans med kinesiska forskare i Shanghai, ett stort anslag för att studera miljögiftsproblematiken i den ekonomiskt starkaste delen av Kina, Yangtzeflodens deltaregion. Det är en region som står för cirka 20 procent av Kinas BNP.
Inte bara människor utan också djur kan ha olika personlighet. Individer av samma art skiljer sig åt i beteende, till exempel är vissa individer mer risktagande än andra. Varför djur har personlighet, och varför individer beter sig olika sinsemellan är däremot oklart. Nu visar svenska forskare att ett djurs sociala status i gruppen kan påverkar dess beteenden.
Idag, tisdag den 5 november, besöker USA:s Sverigeambassadör Mark Brzezinski Stockholms universitet för att öppna en konferens där studenter från 17 svenska lärosäten ska simulera FN:s kommande klimatförhandlingar i Warsawa.
Genom att kombinera materialvetenskap och regenerativ medicin har forskare skapat en ny teknik för att förstå hur tillväxtstimulerande faktorer kan användas för att förbättra överlevnad och differentiering av transplanterade stamceller. Resultaten kan få stor betydelse inom stamcellsforskningen för integrering av transplantat och behandling av neurodegenerativa sjukdomar.
En kraftfullare typ av stjärnexplosioner har upptäckts. I en artikel som idag publiceras i Nature visar astronomerna hur observationer av dessa supersmällar utesluter tidigare idéer om vad som ligger bakom deras enorma ljusstyrkor. Kanske är det istället magnetarer – kraftigt magnetiska och snabbt roterande kompakta himlakroppar – som ligger bakom fenomenet.
Vad möjliggjorde upptäckten av Higgspartikeln och vad betyder upptäckten för fysiker idag? Svaren presenteras av Fabiola Gianotti och Joseph Incandela, talespersonerna för ATLAS- och CMS-experimenten vid tidpunkten för upptäckten, vid en föreläsning i Stockholm torsdagen den 17 oktober.
Proteiner väljer metaller på ett mer avancerat sätt än man tidigare trott visar en ny studie som i veckan publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences USA (PNAS). Resultat som ökar förståelsen för biokemiska reaktioner man försöker efterlikna industriellt, till exempel inom så kallad grön kemi.
Små koncentrationer av aminer kombineras med svavelsyra för att bilda mycket stabila partiklar ungefär lika snabbt som de observeras i den lägre atmosfären. Det visar en ny studie som publiceras i Nature. Forskarna skriver att resultaten understryker vikten av att övervaka aminutsläpp vid en bedömning av effekterna av mänskliga aktiviteter på strålningsdrivning från aerosolpartiklar.
Stockholms universitet får ett stort anslag för forskning om supernovor. En forskningsgrupp ledd av professor Jesper Sollerman vid Institutionen för astronomi tilldelas 33 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att studera supernovaexplosioner.
Stockholms universitet får anslag för forskning om celler. Ett projekt som leds av professor Peter Brzezinski tilldelas 39 miljoner kronor av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att skapa en konstgjord mitokondrie, det som brukar kallas cellens energifabrik. Genom projektet vill forskarna lära sig mer om hur cellernas energifabriker fungerar och testa vissa sjukdomsmodeller.
Forskardagarna erbjuder även i år ett brett utbud av populärvetenskapliga föreläsningar. Varför gör inte slaven uppror och hur använder vi dator- och tv-spel tillsammans? Det är några av de frågor som diskuteras vid Stockholms universitet 2-3 oktober då nydisputerade forskare presenterar sin forskning. Totalt ges 40 korta föredrag under 2 dagar.
Den 27 september arrangeras ett symposium om IPCC-rapporten tillägnat Bert Bolin, en av de främsta krafterna bakom tillkomsten av FN:s klimatpanel. Samarbete låg Bert Bolin varmt om hjärtat och han ville skapa en helhetssyn på de komplicerade processer som styr jordens klimat. Bolincentret för klimatforskning verkar i samma anda med gränsöverskridande grundforskning inom klimatområdet.
Koncentrationer av miljögifterna perfluoralkylsyror (PFAA) i levern hos uttrar från Sverige har stadigt ökat under de senaste 40 åren, trots minskade PFAA-utsläpp, visar en ny studie som publicerades i tidskriften Environmental Science & Technology förra veckan. Den uppåtgående trenden är av ”stor oro för den skandinaviska utterpopulationen”, skriver forskarna.
Vid Bolincentret för klimatforskning, Stockholms universitet, finns flera forskare som kan kommentera den kommande IPCC-rapporten. Vi har listan över experter på olika aspekter av klimatförändringar.
När natriumjoner förflyttas in i celler kan det ske med en hiss-liknande mekanism visar en ny studie av forskare vid Centre for Biomembrane Research som publicerats i Nature. Denna nya kunskap kan få stor betydelse för förståelsen av hur celler fungerar och för att utveckla nya läkemedel, till exempel mot cancer.
I en artikel i tidskriften PNAS presenterar forskare vid Stockholms universitet och SciLifeLab nya rön om nedbrytning av korta peptider i cellen. Resultaten kan vara av betydelse för forskning om Alzheimers sjukdom och andra åldersrelaterade sjukdomar.
Sveriges högsta topp når bottenrekord sedan den första mätningen gjordes 1902. Detta visar den traditionsenliga mätningen av Kebnekaises sydtopp som utförs i slutet av varje sommarsäsong vid Stockholms universitets forskningsstation Tarfala. Sydtoppen mättes till 2 099 meter över havet. Bara 2,7 meter skiljer nu sydtoppen mot nordtoppen som är 2 096,3 meter.
Bergsregnskogarna i Etiopien minskar ständigt i area på grund av expansion av åkermark. I en ny studie visar forskare att avskogningen har gått mycket långsammare där kaffe odlas i skuggan av träd på 1500-2000 meter över havet än på högre höjder i landskapet där det är för kallt för kaffe att växa.
Den 3 september hålls ett miljörättsligt seminarium vid Stockholms universitet om ansvarsfrågan som uppstår när gifter från båtbottenfärger vid uppläggningsplatser sprids i naturen. Utöver miljö- och hälsomässiga konsekvenser kan det resultera i stora kostnader till följd av bland annat saneringsansvar och minskade fastighetsvärden. Vem bär egentligen ansvaret?
Perspektivet på hur vi ser på risken av en förstärkande återkoppling mellan klimatet och den upptinande arktiska permafrosten (frusen jord) behöver breddas. Det understyker två nya artiklar i Nature Geoscience och PNAS. Vid upptining och nedbrytning av organiskt kol som tidigare varit fastfryst i permafrosten kan växthusgaser skapas som förstärker den globala uppvärmingen.
