Tetanustoxin, så heter giftet som orsakar stelkramp. I Sverige är nästan alla vaccinerade mot sjukdomen, men i världen dör omkring 60 000 människor i stelkramp varje år. Nu har Pål Stenmarks forskargrupp vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, bestämt den första strukturen på giftet. Det gör att man för första gången kan se hur hela giftet är uppbyggt.
Permafrosten i havsbotten i Östsibiriska arktiska oceanen tinar nu med i snitt 14 cm per år. Det är mycket mer än vad man tidigare har känt till och processen hotar att förstärka den globala uppvärmningen, visar en ny studie från bland annat Stockholms universitet som publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Det europeiska rymdorganet ESA:s kommitté för vetenskapsprogrammet har beslutat att godkänna rymdteleskopet PLATO. Teleskopets främsta uppgift är att söka efter jordlika planeter runt andra stjärnor än solen. Godkännandet betyder att projektet kan gå från ritning till att börja byggas.
Matematik, språk, fia med knuff… Varje dag utför människor aktiviteter som andra djur aldrig gör. Men hittills har det varit en utmaning att identifiera hur det är möjligt. Nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt att människan har mer utvecklad förmåga att känna igen och komma ihåg sekvenser av information än andra djur.
Förbränning sker ofta hastigt, som en eld. Hur kan våra celler kontrollera förbränningen av näring så effektivt? Frågan har länge förbryllat forskare. Med hjälp av bakterier från varma källor har forskare från Stockholms universitet nu svaret.
Varmare klimat kan i framtiden leda till att södra Sahara grönskar, med ändrad vegetation och minskad stoftspridning. Forskare vid Meteorologiska Institutionen vid Stockholms universitet har funnit att tropiska cykloner historiskt har blivit fler och allvarligare som en följd av detta.
En ny studie av hur klimatet i Nordatlanten varierat från 800-talet fram till idag visar på stora naturliga variationer i form av något som nästan liknar cykler på 64 till 88 år. De påverkar i sin tur klimatet på många håll på jorden, och kan också i framtiden tillfälligt ”maskera” den globala uppvärmningen i delar av världen. Resultaten publiceras idag i tidskriften Nature Geoscience.
Nivåer av mikroplast i vatten nära Stockholm är lika höga som de som rapporteras nära stadsområden i Kalifornien, USA, visar en ny studie i Marine Pollution Bulletin. Förpackningsmaterial och tampar är sannolika källor till mikroplast i dessa vatten men även syntetiska kläder och kosmetika, kan vara källor.
En kort och varm vinter gör att fjärilar flyger senare, det visar ny forskning från Stockholms universitet. Att flyga i rätt tid när det finns mat och solvärme kan spela stor roll för en fjärilsarts överlevnad. Klimatförändringarna kan få rytmen i samspelet mellan fjärilar och växter i otakt. Studien bygger på medborgarvetenskap från Sverige och Storbritannien.
Varför hjälper djur till att uppfostra varandras avkomma? En ny studie som genomförts av forskare från Sverige, Kanada och Storbritannien visar att fiskar kan samarbeta om att uppfostra varandras avkomma för att minska risken för att själva bli uppätna av rovdjur.
I dag besöker OECD:s utbildningsdirektör Sverige för att redovisa en analys av den svenska skolans jämlikhetsutmaningar utifrån Pisa 2015. Forskare vid Stockholms universitet har stor erfarenhet av såväl kunskapsmätningar som undervisnings- och bedömningsfrågor.
Forskare från Sverige, Schweiz och USA efterfrågar i en artikel som igår publicerades i Environmental Science and Technology kraftigt ökade insatser för forskning och reglering kring den stora mängden högflourerade ämnen, eller PFAS. De understryker att trots att det finns avsevärd forskning och reglering kring ett begränsat antal PFAS så är majoriteten av dessa ämnen helt förbisedda.
Under två dagar träffas de personer som verkligen kan påverka Östersjöns framtid för att dela idéer, lösningar och erfarenheter med varandra. Baltic Sea Future vänder sig till såväl politiker och tjänstemän från Östersjöregionens 1500 kommuner som till forskare och företagare. 6 mars kl 08.30 – 19-00, 7 mars 08.30 – 16.00 Svenska mässan, Älvsjö Anmälan till press@stockholmsmassan.se
De första observationerna av de tidiga stadierna av en supernova redovisas nu i en artikel i Nature Physics, publicerad av bland annat forskare vid Stockholms universitet. Observationerna gjordes endast tre timmar efter explosionen, vilket var tillräckligt tidigt för att bestämma vad som hände strax innan explosionen.
Malariamyggor suger hellre – och mer – blod från människor som är smittade med malaria. Nu har forskare vid Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och KTH upptäckt varför. Det kan leda till nya sätt att bekämpa malaria utan gifter. Forskningen presenteras i det senaste numret av tidskriften Science.
Nyfödda möss kan kompensera för omega-3-brist hos sina mödrar genom egen fettsyraproduktion. Det visar en ny studie från Institutionen för molekylära vetenskaper vid Stockholms universitet. Studien har publicerats i tidskriften Journal of Lipid Research.
Forskare från universiteten i Stockholm och Oxford har undersökt hur och varför vissa lipider klistrar ihop salttranportörer som finns i cellmembran och varför andra hjälper till att smörja deras rörelser. Svaren gör det möjligt att utveckla nya behandlingar mot vissa cancertyper och högt blodtryck. Resultaten publicerades nyligen i de vetenskapliga tidskrifterna Nature och Nature Communications.
Forskare vid Stockholms universitet och Cern har lyckats göra laserspektroskopi på antiväte. De är alltså på väg att se om antimateria uppför sig på annat sätt än ”vanlig” materia. Svante Jonsell är en av forskarna bakom resultaten som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Brist på vitamin B1/tiamin hos vilda djur är tidigare känt som ett problem inom vissa arter i relativt begränsade geografiska områden. Nu visar forskare vid Stockholms universitet m fl forskningsinstitutioner i Europa och Nordamerika att bristen på tiamin är betydligt mer utbredd än tidigare känt. Resultaten publiceras idag i den högt rankade vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.
Supernovan ASSASN15lh drog rubriker i början av året som den ljusstarkaste supernovan genom tiderna, men forskarna har haft svårt att förklara fenomenet. I en artikel i Nature Astronomy lanserar nu forskare från bland annat Stockholms universitet en teori om att det snarare handlar om en stjärna som har hamnat alltför nära ett supermassivt svart hål och slitits sönder av hålets tyngdkraft.
