Ämnen: Naturvetenskap
Forskningen i fokus vid universitetets årliga högtid
Den 27 september är det dags för Stockholms universitets årliga installations- och promotionshögtid i Blå hallen i Stockholms stadshus – den mest traditionsomgärdade av de akademiska ceremonierna. Vid högtiden uppmärksammas såväl nyblivna doktorer som nya professorer och hedersdoktorer.
Fler svarta hål än väntat i det tidiga universum
Med hjälp av Hubbleteleskopet har ett internationellt forskarlag, lett av astronomer vid Stockholms universitet, upptäckt fler svarta hål i det tidiga universum än vad som tidigare har rapporterats. Den nya upptäckten kan hjälpa oss att förstå hur supermassiva svarta hål skapades genom kollapsen av massiva stjärnor. Det visar en studie publicerad i tidskriften Astrophysical Journal Letters.
Kartläggning av malariaparasiters sexliv avslöjar genetiken bakom spridningen av malaria
För att kunna överföras från människan till myggan måste malariaparasiten gå igenom ett stadium där den bildar hanar och honor. Inuti myggan förenas de som en spermie och ett ägg och skapar en så kallad zygot som genomgår sexuell korsning. En forskargrupp vid Stockholms universitet har, med hjälp av avancerad teknologi, lyckats kartlägga de gener som gör detta möjligt.
Global uppvärmning ökar koldioxidutsläpp – men bara vid tillräckligt regn
Den globala uppvärmningen kan påskynda koldioxidutsläppen från ekosystem – men bara om det är tillräckligt med nederbörd, visar en ny studie från bland annat Stockholms universitet. Forskningen belyser vattnets avgörande roll för hur mycket koldioxid som släpps ut från ekosystem.
Kartläggning av malaria i levern öppnar för effektivare malariabehandling
När malariaparasiten kommer in i kroppen efter ett bett av en infekterad Anopheles-mygga, måste den infektera och föröka sig i levern för att kunna sprida sig till blodet. Med hjälp av den senaste genforskningsteknologin har forskare vid Stockholms universitet för första gången kartlagt genuttrycket vid malariainfektion i levern vilket öppnar för effektivare läkemedel och vacciner i framtiden.
Omfattande åtgärder krävs för att rädda floran på havsstrandängar
Havsstrandängar är viktiga platser för unika djur och växter samt för friluftslivet. En ny studie visar att igenväxning kan ha allvarligare effekter än tidigare förväntat då många specialiserade växtarter som bara finns på havsstrandängar är starkt trängda.
Genetik påverkar hur vilda fåglar lär sig fågelsång
Vilda fåglar har genetiska anlag som styr hur de lär sig sångdialekter, visar ny forskning från Stockholms universitet. Genom att studera vuxna svartvita flugsnappare som flyttades som ägg från Nederländerna till Sverige, fann forskarna att deras sånger liknade både de från deras nya miljö i Sverige och från ursprungspopulationen i Nederländerna.
Rymdteleskop hittar tecken på atmosfär runt jordlik exoplanet
Exoplaneten 55 Cancri e har troligen en atmosfär som domineras av koldioxid eller kolmonoxid, visar en ny studie som är publicerad i Nature. Tidigare har man spekulerat i att planeten saknar atmosfär, men med hjälp av nya observationer från rymdteleskopet James Webb har forskare från bland annat Stockholms universitetet kunnat studera atmosfären runt den jordlika stenplaneten.
Sex nya hedersdoktorer vid Stockholms universitet
Stockholms universitet har utsett 2024 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets sex hedersdoktorer är: Zhaojun Bai, Magnus Florin, Katja Franko, Phoebe Okowa, Camille Parmesan och Matthias Tschöp.
Effekter av bekämpningsmedel kan föras vidare i generationer
Exponering för ogräsmedlet linuron, som bland annat används vid produktionen av sojabönor, kan leda till förändringar av DNA genom flera generationer. Det visar en ny studie från Stockholms universitet genomförd på grodor. Bland annat hittades förändringar i barnbarns hjärnor och testiklar, som kan leda till förändringar i tillväxt, ämnesomsättning och förmåga att få barn.
Astronomi, kosmologi och astrofysik – vem kan svara på vad?
Vad är mörk materia och hur uppstod universum? Hur formas galaxer och är vi ensamma i universum? Varför bildas svarta hål och hur beter sig supernovor, neutronstjärnor och svarta hål? Vid Stockholms universitet finns många forskare som kan svara på frågor om universum och vi listan här några av dem.
Exploderande stjärna blir svart hål och äter sin kompanjon
En supernovaexplosion som drivs av ett svart hål som konsumerar sin binära följeslagarstjärna. Detta är en tolkning som lanseras i det senaste numret av tidskriften Nature, där astronomer från Stockholms universitet deltar i en studie av en kosmisk explosion.
Den kemiska mekanismen för tillverkning av ammoniak funnen
Forskare vid Stockholms universitet har för första gången kunnat studera ytan på järn- och ruteniumkatalysatorer när ammoniak produceras från kväve och vätgas, resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Radikalt verktyg i naturens kemilåda avbildat
Forskare vid Stockholms universitet har lyckats beskriva strukturen av ett av naturens vassaste kemiska verktyg, en proteinradikal. Resultaten hjälper oss förstå hur naturen kan utföra mycket svåra kemiska reaktioner och kan i förlängningen användas inom såväl medicin som i miljövänliga kemiska processer. Resultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Science.
Forskare som kan kommentera Nobelpriset i kemi 2023
Forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobelpriset i kemi 2023.
Forskare som kan kommentera Nobelpriset i fysik 2023
Här kommer namn på forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobelpriset i fysik 2023.
Bildning och kunskap hyllas i Blå hallen
Den 29 september är det dags för Stockholms universitets årliga installations- och promotionshögtid i Blå hallen i Stockholms stadshus – den mest traditionsomgärdade av de akademiska ceremonierna. Vid högtiden uppmärksammas såväl nyblivna doktorer som nya professorer och hedersdoktorer.
RNA från utdöd art återskapat för första gången
Forskare har för första gången isolerat och sekvenserat RNA-molekyler från en utdöd art. Analyserna gjordes på ett mer än hundra år gammalt exemplar av en tasmansk tiger som bevarats torkat i rumstemperatur i en museisamling. Resultaten har betydelse för försöken att återuppliva utdöda arter, som tasmanska tigern och den ullhåriga mammuten, men även för att studera pandemiska RNA-virus.