Gå direkt till innehåll
Stationsledaren Annika Granebeck mäter höjden på toppen den 14 augusti 2021. Foto: Erik Schytt Mannerfelt.
Stationsledaren Annika Granebeck mäter höjden på toppen den 14 augusti 2021. Foto: Erik Schytt Mannerfelt.

Pressmeddelande -

Kebnekaises sydtopp fortsätter smälta – två meter sedan förra året

Den 14 augusti mättes Kebnekaises sydtopp till 2 094,6 meter över havet av forskare från Tarfala forskningsstation. Det är den lägsta höjden som har uppmätts sedan mätningarna startade på 1940-talet och nästan två meter lägre än motsvarande tid förra året.

Från mitten av 1940-talet finns en obruten serie av mätningar av Kebnekaises sydtopp utförda av forskare vid Stockholms universitets forskningsstation i Tarfala. Mätningarna visar att Sydtoppens snödriva under 1900-talet varierat i både höjd och form. Höjden varierar två–tre meter mellan sommar och vinter. Normalt är toppen som högst i maj och lägst i september.

Den 14 augusti i år mätte forskare vid Tarfala forskningsstation Kebnekaises sydtopp till 2 094,6 meter över havet (med felmarginal på ±0,2 meter). Det är den lägsta höjden som uppmätts sedan 1940-talet. Den mätning som gjordes 7 augusti 2020 visade att Sydtoppens höjd då var 2 096,5 meter över havet (och sedan smälte ned ytterligare en halv meter till mitten av september). Avsmältningen är alltså närmare två meter det senaste året.

Sedan år 2000 har högsta toppens höjd drastiskt minskat samtidigt som drivan också har ökat i tjocklek på vissa ställen. Toppens höjd är starkt kopplad till Storglaciärens massbalans som mäts årligen. (Läs mer).

– Höjdens variation är därför en god symbol för glaciärernas respons på ett värmande klimat i Sverige. När vandrare idag bestiger toppen passerar de en platt del – en "förtopp", som inte existerade i början av 2000-talet. Sedan 2020 har toppen blivit 2,2 m lägre, men "förtoppen" har vuxit med upp till 1,2 meter, säger Per Holmlund, professor i glaciologi och som är på plats vid Tarfala forskningsstation för fortsatta mätningar.

    I genomsnitt har hela drivan minskat i tjocklek med 0,5 meter sedan 2020. Det motsvarar cirka 26 000 ton vatten eller 96 procent av Kaknästornets volym. Toppens minskning och drivans ändrade utseende kan främst förklaras med en stigande lufttemperatur men även förändrande vindförhållanden, vilket påverkar var snön samlas på vintern.

    I FN:s klimatpanel IPCC:s nyligen presenterade sjätte stora kunskapsutvärderings ”Summary för Policymakers” betonas att avsmältningen av glaciärer runt om i världen är ”utan motstycke” de senaste 2 000 åren och förutspås att glaciärerna kommer att fortsätta att minska i storlek i flera århundraden framöver.

    Kontakt
    Per Holmlund, professor i glaciologi och stf föreståndare för Tarfala forskningsstation
    Tfn 08-164811 (vidarekoppling till mobil)
    E-post: per.holmlund@natgeo.su.se

    Följ Tarfala forskningsstation i sociala medier:
    Twitter: @NKirchnerSthlm (Nina Kirchner, föreståndare för Tarfala forskningsstation)
    Facebook: TarfalaResearchStation

    Bildtexter:
    Toppmätning.jpg
    Stationsledaren Annika Granebeck mäter höjden på toppen den 14 augusti 2021.
    Foto: Erik Schytt Mannerfelt.

    sydtoppen_serie.jpg
    Förändring av Sydtoppens höjd över tid. År 2018
    var drivan lägre än Kebnekaises nordtopp för första gången sedan
    mätningarna startade.
    Data: Tarfala forskningsstation. Figur: Erik Schytt Mannerfelt.

    sydtoppen_textad.jpg
    Förändring i tjocklek på toppdrivan från 6 augusti 2020 till 14 augusti 2021 (rött indikerar minskning, blått indikerar ackumulation). Histogrammet till höger om färgskalan visar fördelningen av förändringen över toppen.
    Figur och data: Erik Schytt Mannerfelt.

    Ämnen

    Kategorier


    Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande. 

    Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev

    Kontakter

    Presstjänsten

    Presstjänsten

    Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

    Välkommen till Stockholms universitet!

    Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

    Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

    Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

    Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.