Gå direkt till innehåll

Ämnen: Samhällsvetenskap

  • Forskardagarna vid Stockholms universitet

    Hur påverkar långsamt växande hjärntumör minnet? Är arktisk permafrost en tickande bomb? Vad är egentligen ett bra fotografi? På Forskardagarna vid Stockholms universitet presenteras detta, och mycket mer. För trettonde året i rad anordnar Stockholms universitet Forskardagarna. För den som vill ställa frågor direkt finns även forskarpaneler och möjlighet att träffa forskare i Forskarcaféet.

  • Över 200 personer hyllas vid årets promotionshögtid

    Den kombinerade installations- och promotionshögtiden vid Stockholms universitet äger rum i Blå Hallen, Stockholms stadshus sista fredagen i september varje år. Vid detta tillfälle promoveras även universitetets heders- och jubeldoktorer. I år infaller firandet fredag den 30 september och antalet personer som uppmärksammas genom ceremonin är fler än vanligt.

  • Lesbisk subkultur i Moskva mer än kulturella traditioner

    Katja Sarajeva, doktorand vid Stockholms universitet undersöker den lesbiska subkulturen i Moskva. Avhandlingens fokus ligger på subkulturens mångfacetterade heterogenitet, dess överlappande med det övriga ryska samhället, andra subkulturer, globala flöden och dess egna unika kulturella traditioner.

  • Svenska forskare till Egypten för att stötta demokratisering

    Egypten, en av världens nyaste demokratier, står inför en jätteutmaning – att demokratisera en fallen diktatur. Den 11-13 september åker en delegation av tio svenska forskare från fem universitet ner för att bidra med sin kunskap inför det stundande valet. Stockholms universitet både stöttar projektet i stort och har forskare på plats.

  • Träning på arbetstid ökar produktiviteten

    Att få ägna arbetstid åt fysisk aktivitet kan leda till ökad produktivitet. Det visar en studie genomförd av forskare vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet som publicerats i augustinumret av den vetenskapliga tidskriften Journal of Occupational and Environmental Medicine.

  • Ordval förmedlar våra värderingar

    Vi är bäst. De är dåliga. Marie Gustafsson Sendén, doktorand vid Psykologiska Iinstitutionen, Stockholms universitet har i ett samarbete med Lunds universitet undersökt hur språket förmedlar värderingar om människor och grupper. Mer specifikt hur personliga pronomen, ”vi”, ”jag”, ”han”, ”hon” och ”dom” används och kombineras i meningar för att förmedla värderingar om sociala grupper.

  • Kompetens och värme skiljer korrekta och felaktiga vittnesutsagor

    Både lekmän och experter har svårt att bedöma om ett vittne minns rätt eller fel. I ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitet och Lunds universitet har man undersökt om korrekta och felaktiga vittnesutsagor kan särskiljas genom en analys av meningssammanhanget, eller det semantiska sammanhanget, för de ord som används när man minns fel och när man minns rätt.

  • Förespråkare för förändringar mindre toleranta gentemot andra

    Individer som förespråkar förändring visar mindre tolerans gentemot människor med andra åsikter jämfört med individer som vill bevara det rådande. Resultaten presenteras av Emma Bäck, doktorand vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, under en europeisk konferens i socialpsykologi på Stockholmsmässan i Älvsjö.

  • Jag checkar in - alltså finns jag

    Social interaktion, underhållning och personligt varumärkesbyggande. Det är de tre största drivkrafterna till att vi sällan missar en chans att checka in med mobilen. I en civilekonomuppsats som nyligen lagts fram vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet, har Rosalin Örnefalk och Sebastian Szabolcs undersökt varför det blivit så populärt att checka in på olika platser.

  • Stockholms universitet i Almedalen: Vem vill bli partiledare?

    Partiledare står inför ett korstryck av krav och förväntningar – från partiet och medlemmarna, från väljarna, från medierna, från omvärlden och från andra partier. Stockholms universitet samlar namnkunniga statsvetare, politiker och journalister till ett samtal i Almedalen. Utgångspunkt är aktuell forskning om det politiska ledarskapets utveckling i Sverige.

  • Samband mellan bröstcancer och skiftarbete: senaste rönen

    Skiftarbete påverkar hälsan negativt och leder till bland annat sömnproblem och hjärtbesvär. Det finns också en förhöjd risk för cancer. En del av de hälsoproblem som uppstår kan minskas genom att reglera ljuset. Nu visar dock ny forskning att det kan vara just ljusexponeringen nattetid som ökar cancerrisken.

  • Att bestämma själv över sin arbetstid är bra för hälsan

    Att själv kunna påverka sin arbetstid kan ha en positiv inverkan på hälsan. Flexibla arbetstider innebär att det blir lättare med det så kallade livspusslet vilket minskar stressen och är positivt för hälsan. Detta visar flera studier som presenteras vid det stora internationella symposiet om skiftarbete och arbetstider som Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet är värd för.

  • Schemautveckling kan leda till bättre hälsa

    Skiftarbete ökar risken att utveckla ett flertal sjukdomstillstånd. För att minska de negativa hälsokonsekvenserna är det viktigt att utveckla skiftscheman som minskar belastningen och ger tid för återhämtning. Detta visar flera studier som presenteras vid det stora internationella symposiet om skiftarbete och arbetstider som Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet är värd för.

  • Sömnighet är en av de största orsakerna till olyckor på vägarna

    Den 27 juli arrangerar Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet ett symposium med ledande internationella sömnforskare på Radisson Blu Royal Park Hotel, Frösundavik, Stockholm. Symposiet avser att sammanfatta den senaste forskningen om sömn och sömnighet i relation till olyckor på vägarna.

  • Japan och Kina: relation och krigshistoria

    Relationen mellan Kina och Japan färgas fortfarande av vad som hände på 30- och 40-talet vad som ofta benämns historiefrågan. En ny avhandling vid Statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet har grävt djupare i dessa frågor.

  • Ekonomiskt utsatta barn har svagare sociala relationer

    Barn i familjer med låg inkomst har svagare relationer med föräldrar, lärare och jämnåriga. Inte bara hushållets ekonomi, utan även barns egna ekonomiska resurser är viktiga för deras relationer till jämnåriga visar Elin Olsson i en ny doktorsavhandling från Stockholms universitet.

  • Kemikalier och partiledare i Almedalen

    Går det att identifiera farliga kemikalier innan de sprids till omgivningen eller oss själva? Hur kan forskningen bidra till att klarlägga riskerna? Politiska ledare står inför ett korstryck av krav och förväntningar. Vad säger dagens forskning om det politiska ledarskapets utveckling i Sverige? Det är ämnena för Stockholms universitets två seminarier i Almedalen.

  • Otillräckligt skydd för barn i Sverige

    Socialtjänsten har inte de rättsliga förutsättningarna att skydda barn från brott och missförhållanden i hemmet. Det hävdar juristen Pernilla Leviner i en ny avhandling från Stockholms universitet. I avhandlingen föreslår hon en rad åtgärder i syfte att stärka barns rätt och rättsliga ställning, däribland att Barnkonventionen införlivas i svensk rätt.

  • Styrning bakom kulisserna i Regeringskansliet

    Påverkar de politiskt sakkunniga politiken? Hur styr de politiskt anställda tjänstemännen? Anna Ullström vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholm universitet har gjort en unik undersökning om de politiskt anställda i Regeringskansliets politiska staber. Anna Ullström har även själv jobbat som politiskt sakkunnig.

  • Föräldraskapets villkor-när, hur och varför skaffar vi barn?

    Sveriges befolkning blir allt äldre. En av de stora framtidsfrågorna är vilka som ska bära upp samhället framöver. Fler barn måste födas. Men hur ser föräldraskapets villkor ut? Stockholms universitets Linnécentrum för studier av europeisk socialpolitik, välfärd och familjedynamik (SPaDE) bjuder in till en pressfrukost på Södra Teatern i Stockholm 25 maj.

Visa mer