Människor kan ha varit viktiga naturliga fröspridare i det historiska jordbrukslandskapet. Det visar en ny studie från forskare vid Stockholms universitet som är publicerad i open-access tidskriften PLoS ONE. Med hjälp av flera volontärer har forskare kunna kartlägga hur frön sprids i växtlandskapet genom kläder och skor som människor använder under arbete på fält och i naturen.
Lördagen den 4 maj blir Philip Warkander den första doktoranden från Centrum för Modevetenskap vid Stockholms universitet att försvara sin avhandling om bilden av svensk – och då specifikt stockholmsk – stil som rymmande mer än det demokratiska och monokroma. Avhandlingen är en etnografisk studie som undersöker samspelet mellan stil, sexualitet och kön i det samtida Stockholm.
Stockholms universitet får ett särskilt uppdrag att tillsammans med andra lärosäten utveckla formerna för validering av yrkeserfarenhet för behörighet. Universitet får sammanlagt 10 miljoner kronor under tre år för detta ändamål. När man ska kunna ansöka om validering är ännu inte klart.
Förväntningarna på arbetslivet i det alkoholpreventiva arbetet är höga. Men intresset för alkoholprevention i arbetslivet är lågt bland arbetsgivare, speciellt när det gäller insatser som riktar sig till alla anställda, det visar en ny avhandling i kriminologi från Stockholms universitet.
De flesta människor kan med lätthet återskapa sinnesintryck, som bilder och ljud, utan tillgång till yttre stimuli. Dessa mentala representationer är en central del av vårt tänkande i såväl vaket tillstånd som i drömmar. Men att föreställa sig lukter upplever många som svårt, men en ny avhandling visar att vi kan föreställa oss lukter och att dessa kan utgöra en del av våra minnen och drömmar.
I butiken kategoriseras de flesta parfymerna som antingen kvinnliga eller manliga, men hur upplevs dofterna när vi inte känner till den kategoriseringen? Nu visar en ny avhandling från Stockholms universitet att många parfymer egentligen upplevs som ”unisex”, och det är dessa dofter som är de mest omtyckta.
Jägare och samlare som levde under istiden tillverkade keramikkärl för att tillaga fisk. Det visar en ny studie med forskare från Stockholms universitet som idag publiceras i Nature. Forskarna har analyserat matrester i upp till 15 000 år gamla keramikkärl vilket resulterat i de hittills äldsta direkta beläggen för förhistorisk kärlanvändning.
Stockholms universitet har utsett årets hedersdoktorer som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets verksamhet inom forskning och utbildning. Däribland finns Lennart Aspegren – framstående jurist med en imponerande karriär både i Sverige och utomlands och Mattias Klum – en världens främsta naturfotografer.
Forskare vid Tarfala forskningsstation har följt hur väderförhållandena och smältprocesserna i snön under smältsäsongen 2012 påverkade flygbränsleföroreningens sammansättning och spridning i haveriområdet efter Hercules-olyckan. Resultaten visar att höga vattenflöden i bäckar och älvar orsakade av stora nederbördsmängder och glaciärsmältning ökar sannolikheten för förorening av vattendragen.
Det internationella forskarnätverket BalticSTERN har beräknat nyttan och kostnaderna för att minska övergödningen enligt Helsingforskommissionens Aktionsplan för Östersjön. Det är första gången en sådan studie genomförts för alla nio Östersjöländer, och den visar på stora välfärdsvinster ifall Östersjön tillfrisknar.
Den 12 mars invigdes Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Närvarande vid ceremonin i Aula Magna fanns bland gästerna Turkiets president Abdullah Gül och kung Carl XVI Gustaf. Vid det nya forskningsinstitutet, som är unikt i sitt slag, ska bedrivas forskning om Turkiet som land – historiskt, kulturellt, politiskt, ekonomiskt - i ett europeiskt och globalt sammanhang.
Att identifiera dofter i vår omgivning är svårare än man kan tro. Förutom faktorer som kön, ålder och hälsotillstånd visar en ny avhandling att även vissa gener spelar en roll i hur bra vi är på att identifiera olika sorts dofter.
Köttfusket kan vara organiserat av kriminella nätverk och för att kunna kartlägga olika sorters nätverk behövs nätverksanalys. I en ny avhandling från Stockholms universitet visar Termeh Shafie hur olika sannolikhetsmodeller och statistiska metoder kan analysera osäkerhet i stora nätverk och undersöka svårfångade samband mellan olika händelser.
En ökad alkoholkonsumtion innebär också ett ökat rattfylleri. Det visar en ny studie som publiceras online den 6 mars i den vetenskapliga tidskriften Addiction. Resultaten visar att förändringarna i rattfylleriets omfattning är starkt kopplade till trender i den totala alkoholkonsumtionen.
För att stärka skolelevers förmåga och möjlighet till lärande, särskilt inom matematik, har Kinect Game Awards utmanat högskolestudenter att utveckla rörelsestyrda datorspel. Bakom tävlingen står Microsoft, Samsung och Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet.
Valfrihet är det nya honnörsordet i äldreomsorgen – men finns det både vinnare och förlorare i kundvalssystemet som nu genomförs på bred front? Vilka utmaningar möter medelålders söner och döttrar när den offentliga äldreomsorgen minskar? Vilka dilemman ställs omsorgspersonal och handläggare inför när de ska balansera de äldres självbestämmande mot äldreomsorgens regler och rutiner?
Både Danmark och Sverige strävar efter en hög grad av frihet och jämlikhet för sina medborgare, men de två grannländerna har valt två vitt skilda vägar mot ett tolerant samhälle. Frågan är om vi kan lära något av varandra? Få svaret på den EU-finansierade Accept Pluralism-konferensen den 18:e februari 2013 på Stockholms universitet.
Astrid Söderbergh Widding tillträder idag som rektor för Stockholms universitet – Sveriges största lärosäte. Universitetsvärlden går som en röd tråd genom filmvetaren Astrid Söderbergh Widdings yrkesliv, efter forskarstudier blev hon år 2000 professor i filmvetenskap i Stockholm.
Hur kommer framtidens familjer att se ut? Ett nytt storskaligt forskningsprojekt, lett av forskare vid Stockholms universitet, kommer att undersöka hur familjestrukturerna förändras i Europa. Forskarna kommer även att undersöka om dagens lagar och regleringar är förenliga med förändringar i familjemönstren.
Stockholm Resilience Centre inleder under 2013 ett kunskapsinitiativ för att fördjupa insikterna och bidra till ett perspektivskifte, ”mindshift”, hos beslutsfattare och näringsliv om nödvändigheten och möjligheterna i en omställning till en global hållbar utveckling.