Hur beskriver boende i förorten konflikter med poliser och brandmän? Hur kan polisen på bästa sätt bemöta ungdomar? Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet, bjuder in till öppet seminarium där bland annat detta tas upp.
Varför göra i dag det du kan skjuta upp till i morgon? Ofta kan det vara svårt att få saker gjorda i god tid. Nu ska världens första behandling för uppskjutandebeteende utvärderas i ett nytt forskningsprojekt vid Stockholms universitet.
Den 3 september hålls ett miljörättsligt seminarium vid Stockholms universitet om ansvarsfrågan som uppstår när gifter från båtbottenfärger vid uppläggningsplatser sprids i naturen. Utöver miljö- och hälsomässiga konsekvenser kan det resultera i stora kostnader till följd av bland annat saneringsansvar och minskade fastighetsvärden. Vem bär egentligen ansvaret?
Den 29:e augusti arrangeras ”The Centre Day 2013” på Moderna Museet i Stockholm. Ett av de stora ämnena för konferensen är det svenska innovationsklimatet och bland talarna märks Jane Walerud, framgångsrik serial tech entrepreneur och Martin Körling, chef för Ericsson research i Silicon Valley.
Idag den 6 augusti publicerades resultatet av det andra urvalet inför höstterminen 2013. Till Stockholms universitet är det 29 875 antagna vilket är en ökning med cirka 13 procent jämfört med föregående höst. Detta trots en minskning på två procent totalt sett för hela landet.
Jämfört med USA är värdepappersmarknaden inom EU inte lika ekonomiskt effektiv. Det beror på att regelsystemen och den tekniska infrastrukturen för transaktioner av värdepapper skiljer sig åt mellan de två handelsområdena. Det konstaterar Thomas Ordeberg i en ny avhandling från Juridicum, Stockholms universitet.
En för offret okänd våldtäktsman som varken har försökt kyssa offret eller har druckit alkohol innan brottet, men har visat tecken på att kontrollera offret, är sannolikt en serievåldtäktsman, det visar en ny doktorsavhandling vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Den 18-24 juli arrangeras "The 2013 European Physical Society Conference on High Energy Physics, EPSHEP 2013" i Stockholm. Ett av de stora ämnena kommer vara den nyligen upptäckta Higgs-bosonen och bland talarna märks Peter Higgs själv och Gerard t’Hooft, nobelpristagare i fysik 1999. Konferensen är ett samarrangemang mellan Stockholms universitet och KTH.
Människan har påverkat nästan all miljö på jorden och Östersjön har drabbats särskilt hårt av giftutsläpp och övergödning de senaste decennierna. Djur som lever i starkt nedsmutsade miljöer kan antingen dö ut lokalt eller anpassa sig och överleva. En ny avhandling visar att storspigg under kort tid utvecklats genetiskt som svar på människans miljöpåverkan.
Inte bara genetiska faktorer utan även livsstilsfaktorer som stress och fysisk aktivitet kan påverka telomererna, änden av kromosomerna, och hur dessa skyddas av enzymet telomeras. Dessa är några av nobelpristagaren Elizabeth Blackburns rön och som hon lördagen den 8 juni presenterar i Stockholm då hon är huvudtalare på PNIRS 20th Scientific meeting.
Placebo kan aktivera ett antal biologiska mekanismer på samma sätt som läkemedel kan göra, varför vi nu börjar förstå varför placebo kan läka och lindra. Psykosociala faktorer, som bemötande eller ord, kan bidra till att läka eller lindra. Dessa rön presenteras av den italienska forskaren Fabrizio Benedetti som är huvudtalare på PNIRS 20th Scientific Meeting i Stockholm torsdagen den 6 juni.
Välkommen till öppen föreläsning med professor Boris Groys som är en mångfacetterad konstvetare och som innehar många roller i den globala konstvärlden idag. Han är verksam som filosof, essäist, kritiker, curator och mediateoretiker. Groys har sin bakgrund i östtyska Berlin och i Sovjetunionen, men emigrerade till väst under 1980-talet, och har introducerat ryska tänkare för en publik i väst.
Idag 30 maj kl. 17:00 sänds ett nytt avsnitt av den akademiska talkshowen Crosstalks. Då kommer flera framstående forskare att samtala om aktuella ämnen som berör oss alla. I programmet kommer bland annat människans framtid i universum diskuteras. Vad händer med utforskandet av universum när stora rymdprogram som NASA läggs ner och kommer vi att kunna resa på semester till mars i framtiden?
Flickor som gick i sjätte klass 1966 med betyg som låg över respektive under genomsnittet löpte en ökad risk att begå en självmordshandling innan de blev 30 år. Detta om de växt upp i en familj som haft ambitionen att flickorna skulle vara duktiga i skolan. Det visar en ny studie från Stockholms universitet som publicerats i tidskriften Gender & Education.
Det är inte bara hjärnan som styr kroppen. Kroppen styr också hjärnan. Det visar den forskning som världsledande forskare och nobelpristagare presenterar vid en internationell konferens inom forskningsområdet Psykoneuroimmunologi i Stockholm i juni. Forskning som bland annat gett ny kunskap om uppkomsten av depression och om hur antidepressiva medel i hög grad fungerar som placebopreparat.
Risken för upplopp är högre med stor boendesegregation. Det är slutsatsen av en ny studie som publiceras i kommande nummer av Urban Geography. Studien har genomförts av forskare vid Stockholms universitet och Uppsala universitet.
Att spela mycket våldsamma dataspel kan efter en tid leda till fysiologisk och känslomässig "avtrubbning". Hos pojkar som spelar våldsamma spel flera timmar om dagen påverkas sömnen, pulsen och känslorna efter ett spelpass inte alls lika mycket som hos pojkar med mindre erfarenhet av våldsspel. Det visar en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Psychosomatic Medicine.
30 procent av dagens 16-åringar har allvarliga stressrelaterade problem. 8 procent uppvisar så svåra problem att det kan jämföras med utbrändhet bland vuxna. Det visar en ny avhandling vid Stockholms universitet.
Forskare vid Stockholms universitet har använt evolutionsbiologisk metodik och med hjälp av observationer från genetik, paleoantropologi, arkeologi och lingvistik kunnat fastställa att människans förmåga att utveckla kultur måste vara äldre än 170 000 år. De sätter därmed punkt för en långdragen debatt om åldern på människans unika kognition.
Människor kan ha varit viktiga naturliga fröspridare i det historiska jordbrukslandskapet. Det visar en ny studie från forskare vid Stockholms universitet som är publicerad i open-access tidskriften PLoS ONE. Med hjälp av flera volontärer har forskare kunna kartlägga hur frön sprids i växtlandskapet genom kläder och skor som människor använder under arbete på fält och i naturen.
