Högre priser och begränsad tillgång på sprit är en framgångsrik strategi för att få ned antalet alkoholrelaterade dödsfall i Östeuropa. Det visar en avhandling av Jonas Landberg vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet.
Det är inte större varuutbud eller mer avancerade produkter som står överst på kundernas önskelista. Hushåll med tidsbrist behöver framför allt hjälp med att organisera mathållningen och avlastning i form av leverantörer som tar ett helhetsperspektiv på vardagsmåltiderna, det visar en ny forskningsrapport i företagsekonomi vid Stockholms universitet.
Manlig infertilitet kan bero på att det finns för lite fleromättade fetter i testiklarna. Det visar en ny studie ledd av professor Anders Jacobsson vid Wenner-Grens Institut för experimentell biologi vid Stockholms universitet. Studien publiceras i tidskriften Journal of Lipid Research.
Många tror att flerspråkiga elever inte kan nå goda resultat i skolan om de inte lär sig tillräckligt bra svenska. I sin doktorsavhandling i matematikämnets didaktik visar Eva Norén att tvåspråkiga elever som erbjuds tvåspråkig undervisning i matematik får ett bra självförtroende och når goda resultat i matematik. Att studera matematik både på modersmålet och svenska kan alltså gynna lärandet.
Nya resultat från det internationella experimentet ATLAS vid CERN i Schweiz visar att de mest kraftfulla kollisionerna mellan blykärnor i universum beter sig annorlunda än förväntat. Detta talar i sin tur för att kvarkgluon-plasma faktiskt bildats, något som forskarna velat visa under mer än två decennier. Svenska fysiker från Stockholms universitet har deltagit i experimentet.
Psykisk och fysisk trötthet minskar kraftigt när de drabbade pensioneras. Det gäller även för depressiva symtom. Det visar en ny studie från Stressforskningsinstitutet som idag publiceras i den ansedda medicinska tidskriften British Medical Journal, BMJ.
National Geographic-fotografen och filmaren Mattias Klum kan numera även titulera sig Senior Fellow vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.
Sedan mitten av 1990-talet tar svensk polis hjälp av privatpersoner i kampen mot grov brottslighet. Både informatörerna och deras hanterare inom polisen agerar i gränslandet mellan lagligt och olagligt. För att belysa frågan arrangerar Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet den 17 november en hearing om polisinformatörer, med domare, advokater, åklagare, poliser och informatörer.
Bedömningen har effekt på hur aktiva eleverna kan vara i matematikundervisningen. Innehållet i lärarens bedömning påverkar också elevens möjligheter att lära sig matematik. Det visar Lisa Björklund Boistrup i sin i sin doktorsavhandling i matematikdidaktik.
En stor svensk opinion ogillar skarvens återkomst i svensk natur. Den anklagas både för att äta upp fisken och för att döda annat liv på öarna där den häckar. Botanikern Gundula Kolb nyanserar nu denna bild i sin avhandling vid Stockholms universitet. Växter men också insekter och spindlar påverkas både positivt och negativt av skarvar, visar hon.
År 2003 fick den iranska medborgarrättskämpen dr Shirin Ebadi Nobels fredspris. Den 22 november håller hon en öppen gästföreläsning på engelska på Stockholms universitet, inbjuden av rektor Kåre Bremer. Shirin Ebadi ska tala om situationen för mänskliga rättigheter i Iran.
Kvinnor som drabbas av allvarlig och livslång sjukdom upplever en förändrad situation som för med sig en rad frågor om det egna livet med sjukdomen. Berättandet av händelseminnen och platsminnen spelar stor roll för kvinnorna. Det framlägger Lisbeth Claeson i sin doktorsavhandling i pedagogik med filosofisk inriktning vid Pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet.
145 forskare från 22 länder, däribland professor Åke Bergman och professor Cynthia A de Wit vid Stockholms universitet, uppmanar till stor försiktighet med bromerade och klorerade flamskyddsmedel. Forskarna anser att likheter hos de olika ämnena pekar på en rad gemensamma ofördelaktiga egenskaper.
En ny inkubator för stöd till sociala innovationer skapas vid Stockholms universitet. Det blir resultatet när SU Innovation nu får tre års finansiering av Svenska ESF-rådet. En social innovation är en ny idé som förbättrar välfärd och hälsa hos en individ, en gemenskap eller hela samhället.
Det råder både osäkerhet, otakt och konkurrens när företag köper tjänster från en managementkonsult. Men det gör att köparen får en bättre tjänst. Det visar Jörgen Hansson i sin avhandling i företagsekonomi där han undersökt hur företag köper konsultstöd för ledningskompetens. Jörgen Hansson disputerar onsdagen den 27 oktober vid Stockholms universitet.
Vad händer med demokratin när samhällets institutioner brister? Hur påverkas medborgarskap, offentlig debatt och kommunikation kring politik? Professor W. Lance Bennett är ny innehavare av Olof Palmes gästprofessur vid Stockholms universitet. Fredagen den 29 oktober installationsföreläser han över dessa ämnen.
De stora kommersiella skivbolagen klarar inte att identifiera morgondagens stjärnor. Den uppgiften sköter i stället en stor mängd små bolag med talangscouter. Därigenom skapas en struktur som oavsiktligt även gynnar musikbranschens konstnärliga mångfald. Det är en av slutsatserna i en ny avhandling från Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Den katastrofala föroreningsolyckan i Ungern är varken ovanlig eller oväntad. En liknande händelse är också möjlig i Sverige. Dessutom sker i hela världen en kanske inte lika dramatisk men ändå kontinuerlig förorening av mark och vatten. Men enligt en ny rapport av forskare vid Stockholms universitet kan de farligaste utsläppen identifieras och förhindras.
Vad kan vi lära oss av den nordiska IT-historien? På vilket sätt kan kunskapen vara värdefull för nästa generation? Dessa frågor diskuterar forskare från hela Norden på konferensen Working Conference on History of Nordic Computing (HiNC3). Konferensen arrangeras av Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet den 18-20 oktober.
Bröd och jästa drycker är idag en självklar del av kosten. Gåtan om när människan började använda jäst för att förädla mat och dryck har dock hittills gäckat forskarna. Men nu är ett forskarlag från Stockholms universitet lösningen på spåren. I en artikel i tidskriften Journal of Archaeological Science beskriver de hur biomolekylära analyser påvisar jäst i förhistoriska keramikkärl.
