Vad bildas vid uppvärmning av plast? Kan giftiga ämnen nå ner i andningsvägarna? Det är några frågeställningar som behandlas av Daniel Gylestam i en ny avhandling vid Institutionen för analytisk kemi/Avdelningen för arbetsmiljökemi vid Stockholms universitet.
Kista Teater, Bahnhof och Institutionen för data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet presenterar ADA FTW (for the win). Ett direktsänt drama om världens första programmerare, Ada Lovelace, där du kan delta via sms, twitter och webb. Premiär 10 oktober.
Svar: De är alla tidigare studenter från Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Torsdagen den 4 oktober möts de i en paneldiskussion om vad som krävs för att bli en framgångsrik ekonom på dagens och morgondagens arbetsmarknad.
25 nya postdoktoranställningar för internationella studenter, ett institut för avancerade studier och ett särskilt program för samarbete med utvalda universitet. Det blir en del av resultatet då Stockholms universitet satsar 100 miljoner kronor i syfte att stärka de internationella relationerna.
Årets upplaga av Forskardagarna bjuder på ett brett utbud av populärvetenskapliga föreläsningar från forskare vid Stockholms universitet. 50 nydisputerade forskare berättar om allt ifrån Alfons Åberg till japansk musik och hur sannolik sannolikheten egentligen är. Vill du veta mer om det amerikanska valet eller varför getingar är randiga? Besök Forskardagarna!
Samtidigt som Gustav III lanserade en nationell dräkt skapades en svensk modekultur under sent 1700-tal med starka europeiska influenser. Modeidéer spreds fort redan i det tidigmoderna Europa. Forskare vid Stockholms universitet har tittat närmare på hur modevaror och modebilder färdades över språkliga och geografiska gränser.
För att åstadkomma den elitsatsning på forskning regeringen önskar bör anslaget till Vetenskapsrådet öka kraftigt, anser dekanus Anders Karlhede i en debattartikel. Detta är en effektiv kvalitetsstyrning av nya medel till forskning. (publicerat på Newsmill)
Forskning om brottsförebyggande åtgärder tidigt i livet prisas. Är det möjligt att tidigt i livet förebygga framtida kriminalitet? Det är en av flera frågor som 2013-års vinnare av Stockholmspriset i kriminologi, David Farrington professor vid Cambridge University, har ägnat sin forskning åt.
Välkommen till det första seminariet i serien Föreställningar, Dialoger och Affirmationer. En seminarieserie om konst och samhällsbyggande i anslutning till konstutställningen Föreställningar om det gemensamma på Husby Konsthall.
En stor mängd kol frigörs utmed den ~ 7000 kilometer långa kusten i sibiriska Arktis. Yedoma-jord omvandlas snabbt till koldioxid och tio gånger mer kol än vad som tidigare förutspåtts släpps ut till arktiska oceanen. Detta visare en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature där forskarna undersökt en form av permafrost (”Yedoma”) som sällan studerats tidigare.
Ett internationellt forskarteam, med forskare från Stockholms universitet, har med hjälp av geokemiska metoder rekonstruerat bottenvattentemperaturer i Norra ishavet under de senaste 50 000 åren. Resultaten visar överraskande att vattnet i den centrala arktiska bassängen på mellan 1 000 och 2 500 meters djup, under den senaste istiden var 1-2 °C varmare än idag.
Konstutställningen Föreställningar om det gemensamma handlar om offentliga rum, privata nätverk och konsten att organisera kollektiv mening. Utställningen öppnar den 25 augusti i och omkring Husby konsthall, och den 26 augusti i Studion på Moderna Museet. Dessutom kommer man att kunna ta del av utställningen på nätet, via Radio Peyvand på internet, i Kista m.fl. platser.
2011 var Sveriges högsta topp lägre än under hela 1900-talet men i år har den kalla sommaren gjort att toppen ”växt” 2 meter. Detta visar den traditionsenliga augustimätningen av Kebnekaises båda toppar som utförts av Gunhild Rosqvist, professor i geografi vid Stockholms universitet. Sydtoppen mättes till 2 101,8 meter över havet och nordtoppen till 2 096,3 meter.
Höns härstammar från den asiatiska djungelhönan som i vilt tillstånd är ett bytesdjur för rovdjur. Nu har forskare för första gången kunnat visa att dagens tamhöns kan upptäcka rovdjur enbart med hjälp av luktsinnet. Hönsen reagerade på lukten av bland annat tigerspillning med ett vakande beteende. De kunde tydligt känna igen lukten av rovdjur trots att de inte har någon erfarenhet av dessa.
För första gången börjar det största teleskopet i världen för gamma-strålning att ta emot data. Forskare vid Stockholms universitet som är med i projektet hoppas att teleskopet snart kan lära oss mer om mörk materia och andra gåtor i universum.
Regeringen måste se den bredare samhällsnyttan av forskning. Den ensidiga inriktningen mot medicin och teknik måste brytas och satsningar inom humaniora och samhällsvetenskap måste till. Detta skriver Stockholms universitets rektor Kåre Bremer, prorektor Lena Gerholm och vicerektor Astrid Söderbergh Widding idag söndag den 29 juli på Dagens Nyheters debattsida.
Almedalsveckan är ett gyllene tillfälle för samhällets beslutsfattare och makthavare att mingla och knyta nya band, men hur funkar nätverkandet till vardags? I en ny avhandling har forskaren Gergei Farkas vid Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, kartlagt svenska makthavares vänskapsband och professionella kontakter.
Stockholms universitet medverkar med ett eget seminarium i Almedalen torsdagen den 5 juli. Men våra forskare är även eftertraktade som experter hos andra arrangörer. Ett tiotal ämnesspecialister från universitetet finns på plats i Almedalen. Tillsammans täcker de in ett stort antal ämnesområden juridik, statsvetenskap, medievetenskap, social forskning och nationalekonomi.
Idag på förmiddagen den 4 juli presenterade de två stora experimenten vid LHC (Large Hadron Collider) på CERN, ATLAS och CMS, de senaste resultaten från sökandet efter Higgspartikeln. I experimentdata syns tydliga tecken på förekomsten av en ny partikel. Forskare vid universiteten i Lund, Stockholm, Uppsala och vid KTH har deltagit i experimenten.
Invånarna i länderna runt Östersjön är villiga att betala runt 40 miljarder kronor per år för en förbättrad havsmiljö. Det visar en ny studie från det internationella forskarnätverket BalticSTERN.