En förändrad vitaminproduktion hos Östersjöns planktonsamhällen kan få allvarliga ekologiska effekter och orsaka bristsjukdomar hos både lax och sjöfåglar. Detta visar en ny avhandling i marin ekologi vid Stockholms universitet.
Idag 30 maj kl. 17:00 sänds ett nytt avsnitt av den akademiska talkshowen Crosstalks. Då kommer flera framstående forskare att samtala om aktuella ämnen som berör oss alla. I programmet kommer bland annat människans framtid i universum diskuteras. Vad händer med utforskandet av universum när stora rymdprogram som NASA läggs ner och kommer vi att kunna resa på semester till mars i framtiden?
I söndags slog en svinröv ut i Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Den har en unken lukt av ruttet kött för att locka till sig spyflugor. Blomställningen är lika skär och borstig som bakdelen på en gris
Det är inte bara hjärnan som styr kroppen. Kroppen styr också hjärnan. Det visar den forskning som världsledande forskare och nobelpristagare presenterar vid en internationell konferens inom forskningsområdet Psykoneuroimmunologi i Stockholm i juni. Forskning som bland annat gett ny kunskap om uppkomsten av depression och om hur antidepressiva medel i hög grad fungerar som placebopreparat.
En ny studie har undersökt hur temperaturen varierat på de olika kontinenterna de senaste 1000 till 2000 åren. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience och visar både stora regionala likheter och skillnader i klimatutvecklingen på jorden. Temperaturutvecklingen i förindustriell tid verkar särskilt ha skiljt sig mellan norra och södra halvklotet.
Forskare vid Stockholms universitet har använt evolutionsbiologisk metodik och med hjälp av observationer från genetik, paleoantropologi, arkeologi och lingvistik kunnat fastställa att människans förmåga att utveckla kultur måste vara äldre än 170 000 år. De sätter därmed punkt för en långdragen debatt om åldern på människans unika kognition.
En ny temperaturserie från en droppsten (stalagmit) i en grotta har tagits fram av forskare vid Stockholms universitet, det är den första i sitt slag ifrån södra Afrika. Den fyller ett gap i vår kunskap om temperaturutvecklingen på södra halvklotets lägre breddgrader, vilket länge har efterfrågats av vetenskapsvärlden, inte minst av FN:s klimatpanel, IPCC.
Hur faller antimateria? Den frågan har forskargruppen ALPHA, där Stockholms universitet ingår, försökt besvara. I en artikel som publicerats i tidskriften Nature Communications, rapporterar forskarna en första mätning av antiatomers tunga massa.
Stockholms universitet får ett särskilt uppdrag att tillsammans med andra lärosäten utveckla formerna för validering av yrkeserfarenhet för behörighet. Universitet får sammanlagt 10 miljoner kronor under tre år för detta ändamål. När man ska kunna ansöka om validering är ännu inte klart.
I butiken kategoriseras de flesta parfymerna som antingen kvinnliga eller manliga, men hur upplevs dofterna när vi inte känner till den kategoriseringen? Nu visar en ny avhandling från Stockholms universitet att många parfymer egentligen upplevs som ”unisex”, och det är dessa dofter som är de mest omtyckta.
Jägare och samlare som levde under istiden tillverkade keramikkärl för att tillaga fisk. Det visar en ny studie med forskare från Stockholms universitet som idag publiceras i Nature. Forskarna har analyserat matrester i upp till 15 000 år gamla keramikkärl vilket resulterat i de hittills äldsta direkta beläggen för förhistorisk kärlanvändning.
En unik och omfattande studie av stjärnsmällsgalaxer har publicerats i Astrophysical Journal Letter av forskare i det internationella projektet LARS vid Stockholms universitet. Forskarna har undersökt hur ultraviolett ljus med en viss våglängd färdas genom galaxerna och funnit att ljuset ofta tar en omväg innan det når oss. En effekt av detta är att galaxerna ser större och mer diffusa ut.
Forskare har med hjälp av sjöelefanter löst mysteriet om hur djupvattnet i Antarktis har skapats. Tre källor har varit kända men spekulationer om en fjärde källa har sysselsatt forskare i 30 år. I en rapport som nyligen publicerades i tidskriften Nature Geoscience har strömmen av djupvatten från denna fjärde källa slutsligen kunna beskrivas.
Självmord har länge varit ett tabubelagt tema i vår västerländska kultur. På senare tid har dock utvecklingen av nya digitala medier bidragit till att detta synsätt är på väg att förändras. Vid Stockholms universitet bedrivs forskning om medier och självmord och den 11-12 april arrangeras ett symposium där internationellt framstående forskare presenterar aktuella studier på området.
Den 23 mars öppnar Edsvik Konsthall dörren mot yttre rymden med utställningen ”Inre & Yttre Rymden – vårt universum expanderar” där vetenskap möter konst. Utställningen är resultatet av ett unikt samarbete mellan Oskar Klein-centrum för kosmopartikelfysik vid Stockholms universitet och Edsvik Konsthall i Sollentuna.
Vad händer när en kemisk bindning bryts? Den frågan har nyligen besvarats med hjälp av en så kallad fri-elektronröntgenlaser som gör det möjligt att i realtid följa hur bindningarna i en molekyl förändras och bryts. Studien som publicerats i Science fann bland annat bevis för ett omdiskuterat mellantillstånd innan molekyler binder till eller lämnar en metallyta.
Det internationella forskarnätverket BalticSTERN har beräknat nyttan och kostnaderna för att minska övergödningen enligt Helsingforskommissionens Aktionsplan för Östersjön. Det är första gången en sådan studie genomförts för alla nio Östersjöländer, och den visar på stora välfärdsvinster ifall Östersjön tillfrisknar.
Den 12 mars invigdes Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Närvarande vid ceremonin i Aula Magna fanns bland gästerna Turkiets president Abdullah Gül och kung Carl XVI Gustaf. Vid det nya forskningsinstitutet, som är unikt i sitt slag, ska bedrivas forskning om Turkiet som land – historiskt, kulturellt, politiskt, ekonomiskt - i ett europeiskt och globalt sammanhang.
Att identifiera dofter i vår omgivning är svårare än man kan tro. Förutom faktorer som kön, ålder och hälsotillstånd visar en ny avhandling att även vissa gener spelar en roll i hur bra vi är på att identifiera olika sorts dofter.
Köttfusket kan vara organiserat av kriminella nätverk och för att kunna kartlägga olika sorters nätverk behövs nätverksanalys. I en ny avhandling från Stockholms universitet visar Termeh Shafie hur olika sannolikhetsmodeller och statistiska metoder kan analysera osäkerhet i stora nätverk och undersöka svårfångade samband mellan olika händelser.
