Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, allmänt

  • Dålig härmning kan ge framgång

    Bland djur finns fenomenet att härma vissa egenskaper hos en annan art för att undgå att bli uppäten. Det kallas mimikry. En gåta med mimikry är dock att många djur som härmar gör det ofullständigt. De liknar helt enkelt inte den andra arten speciellt väl. Hur kan då predatorerna ändå låta sig luras? Forskare vid Stockholms universitet ger nu svar på den gåtan.

  • Forskare som kan kommentera IPCC-rapporten

    De centra/institut på Stockholms universitet som kan kommentera IPCC-rapporterna och olika aspekter av klimatförändringar är framförallt Bolincentret för klimatforskning, Ekoklim, Stockholm Resilience Centre samt Stockholm Environment Institute.

  • Konkurrens och valfrihet inom äldreomsorgen

    En allt större del av den svenska äldreomsorgen utförs av privata företag, och det finns både starka förhoppningar och stora farhågor kopplade till den utvecklingen. Många har bestämda åsikter, men vad vet vi egentligen om konkurrensens konsekvenser? Vad säger forskningen? Marta Szebehely, professor i socialt arbete, vid Stockholms universitet föreläser om äldreomsorg i privat regi den 10 april.

  • Mer arbete men inte mer betalt med ny teknik

    Starka sociala normer är den främsta anledningen till att vi pendlar till jobbet varje dag, trots att ny teknik möjliggör distansarbete. Samtidigt gör den nya tekniken att vi förväntas vara tillgängliga även efter arbetstid vilket skapar en gränslös arbetsvardag, visar en avhandling från Stockholms universitet. Resultatet är att vi arbetar mer än tidigare, men utan att få mer betalt.

  • Supernova-explosion ger ledtrådar till universums expansion

    Observationer av supernovan, SN2014J, som exploderade den 14 januari i år ger viktiga ledtrådar kring liknande explosioners ursprung och den accelererande expansionen av universum. Observationerna har gjorts av Ariel Goobar och hans team på Oskar Klein Center, vid Stockholms universitet.

  • Samverkan kan skydda utsatta arter

    Många arter i fragmenterade landskap riskerar att försvinna på grund av brist på spridningsmöjligheter. En ny avhandling från Stockholms universitet beskriver problemet och förslår nya metoder som tar hänsyn till samverkan mellan aktörer. Till exempel kan samverkande kommuner upptäcka och gemensamt skydda värdefulla spridningsvägar över kommungränserna.

  • Bottentrålning frigör gifter

    Bottentrålning används för att fiska räkor, torsk och strömming. Metoden är omdiskuterad eftersom den har stor påverkan på miljön. Ändå ökar trålningen framförallt på djupare vatten. Ny forskning visar att bottentrålning resulterar i grumligt bottenvatten och att miljögifter som tidigare var låsta i bottnen frigörs och återinförs i ekosystemet.

  • Kartläggning av Östersjöns mikroorganismer hjälper oss förvalta havet

    En forskargrupp har identifierat 22 miljoner gener hos Östersjöns virus, bakterier och plankton - en storskalig kartläggning som hjälper oss att förvalta havet och ökar kunskapen om klimatförändringarnas effekter på Östersjön. Resultatet publiceras idag i tidskriften PLOS ONE.

  • Kroppens egen fettproduktion viktigare än vi tidigare trott

    Kroppens egen produktion av fleromättade fetter är viktigare än vi tidigare har trott, det visar en ny studie från Stockholms universitet. Under normala förhållanden klarar vi oss utmärkt utan att tillsätta extra omega-3-fettsyror via dieten.

  • Ultrakorta laserpulser avslöjar elektronpars flyktmekanism

    Med hjälp av extremt korta laserpulser kan forskare följa hur elektronerna rör sig i en atom. Forskare från bland annat Lunds universitet och Stockholms universitet har lyckats visa i detalj hur det går till när två elektroner tillsammans kastas ut från atomen. Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature Physics.

  • Förlust av stora rovdjur ett globalt bevarandeproblem

    Stora landlevande rovdjur minskar, vilket kan få konsekvenser för andra arter och ekosystemens funktion. En studie i Science visar att 75 procent av de största rovdjuren minskar och att drygt hälften av dessa redan har förlorat mer än halva sitt utbredningsområde. Forskning visar att ekosystemen förändras på flera sätt när rovdjuren försvinner.

  • Kiselalger producerar nervgift i Östersjön

    Förutom cyanobakterier visar nya forskningsrön att även kiselalger producerar nervgiftet BMAA. Forskare vid Stockholms universitet och Karolinska Sjukhuset fortsätter nu att studera sambandet mellan BMAA och den muskelnedbrytande sjukdomen ALS.

  • Hedwig Eleonora – en av stormaktstidens mest betydande konstmecenater

    Änkedrottning Hedwig Eleonora var rikets mäktigaste kvinna under den senare hälften av stormaktstiden. Hon besatt en betydande kulturell och politisk kompetens med stort inflytande över det visuella uttryck som skapades kring den svenska monarkin, visar en ny avhandling.

  • Därför används fortfarande opålitliga rekryteringsverktyg

    Trots stora vetenskapliga framsteg i utformningen av pålitliga urvalsverktyg vid rekrytering finns fortfarande stort motstånd mot att använda verktygen i praktiken. En ny avhandling i psykologi studerar detta fenomen som är ett av de största gapen inom arbets- och organisationspsykologin.

  • Svenska forskare gör årets fysikgenombrott

    Svenska forskare vid Stockholms och Uppsala universitet har en framträdande roll i det forskningsprojekt som av den brittiska tidskriften Physics World tillskrivits årets genombrott inom fysikforskningen. För första gången har man lyckats utnyttja högenergineutriner som kosmiska budbärare för att öppna ett nytt fönster mot universum.

  • Ny uppskattning av Östersjöns biologiska pump

    När växtplankton blommar leder det till sedimentation av organiskt material. Det är en del av en cykel av kol, näringsämnen och föroreningar som har stor inverkan på Östersjön. Forskare vid Stockholms universitet har gjort en ny uppskattning av hur stort kol- och kväveflödet egentligen är – information som kan användas för att förbättra modeller för Östersjön och därmed bistå havsförvaltningen.

  • Tips till journalister på forskare inför jul

    Det finns många sätt att se på julen. Vi handlar mer än vanligt. Kanske blir en del av oss också lite stressade över allt som ska fixas. Vi funderar över om det blir en vit jul eller inte. Nedan följer tips på forskare vid Stockholms universitet som du som är journalist kan kontakta i olika frågor som kan kopplas till julen.

  • Pressinbjudan: Årets kemipristagare diskuterar kreativitet

    Martin Karplus, Michael Levitt och Arieh Warshel gästar Stockholms universitet i ett öppet panelsamtal om forskning och kreativitet. De berättar om sina erfarenheter, känslor och tankar kring vetenskapens framtid och vad de skulle göra, och inte göra, ifall de var unga doktorander idag. Tid: Lördag 14 december kl 10-12 Plats: Aula Magna, Stockholms universitet, Frescati.

  • Hög ålder kan öka chansen att överleva

    Effekterna av ökande ålder kan skilja sig rejält mellan olika djur- och växtarter. Hos vissa arter ökar till och med sannolikheten att överleva ytterligare ett år eller att reproducera sig med stigande ålder visar en ny studie i tidskriften Nature.

Visa mer