Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, allmänt

  • Forskningsexpeditionen SWERUS-C3 nu på väg mot Arktis

    Den internationella forskningsexpeditionen SWERUS-C3 har nu avrest. Expeditionens övergripande forskningsfrågor berör sambanden mellan klimat, kryosfär och kol – därav namnet C3 (climate, cryosphere, carbon). Första etappen som leds av Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi vid Stockholms universitet, ska undersöka den tinande permafrosten och de ökade utsläppen av växthusgaser.

  • Stockholms universitet i Almedalen – hela listan

    Kompetensutveckling för lärare, stress och hälsa samt Östersjöns hälsotillstånd är några av de ämnen som Stockholms universitet belyser i Almedalen. Universitetet deltar både med egna seminarier och med expertmedverkan i sammanlagt över femtio programpunkter.

  • Sommar 2014 – experter från Stockholms universitet

    För journalister har vi här samlat ämnen som hör sommaren till och forskare som är experter på just de ämnena. Längst ner finns också en lista med aktuella omvärldsfrågor för sommaren 2014. Presstjänsten på Stockholms universitet är öppen som vanligt under hela sommaren.

  • Ny testmiljö för e-tjänster ska föra Sverige i topp

    Satsning på nationell demonstrations- och testmiljö för offentliga e-tjänster ska göra svenska myndigheter bäst i världen på e-förvaltning. Stockholms universitet bygger upp en test- och demomiljö för att utveckla och effektivisera arbetsprocesser och e-tjänster inom offentlig verksamhet.

  • Svenska klippraviner bildades av floder under istäcket

    De klippraviner som finns i många älvdalar i norra Sverige bildades av floder av smältvatten under istäcket och inte efter att inlandsisen dragit sig tillbaka. Det kan ett internationellt forskarteam nu visa genom nya dateringar av klippraviner. Resultaten publiceras i Nature Communications.

  • Folkhemmet ­– begreppet som överlevt tiden

    Trots att begreppet folkhemmet dödförklarades redan 1940 i svensk press har dess popularitet de senaste decennierna bara växt. Men vad menar vi när vi talar om folkhemmet? Och betyder begreppet samma sak idag som för åttio år sedan? Historikern Yvonne Hirdman reder ut begreppet på Svenska historikermötet vid Stockholms universitet den 9 maj, kl 13.20–14.40.

  • Den lilla människans historia

    Mikrohistoria är den lilla människans historia, de vardagliga eller avgörande ögonblickens historia och de bevarade föremålens och minnenas historia. Genom mikrohistoria kan vanliga människors levnadsöden och specifika händelser fördjupa vår [S1] det förflutna, samtidigt som mikrohistoria ställer nya frågor om etik och moral i historieskrivningen.

  • Läkemedel påverkar Östersjöns växter och djur

    Läkemedelsrester kan utgöra ett problem för både växter och djur i sjöar och hav. Det visar en ny avhandling från Stockholms universitet om hur läkemedel påverkar organismer från Östersjön. Läkemedel visar sig ha både en direkt effekt på flera olika arter och påverkar hur arterna samverkar vilket kan ge stora effekter i ekosystemet.

  • Amerikansk professor till Stockholm för att bedöma Östersjöns tillstånd

    Ben Halpern kommer till Stockholm den 12-16 maj för att tillsammans med forskare vid Stockholms universitet ta fram ett Baltic Health Index, för bedömning av Östersjöns tillstånd. Ben Halpern som är verksam vid UC Santa Barbara, har tillsammans med sitt team utvecklat Ocean Health Index, ett verktyg för bedömning av världshavens hälsa.

  • Inga enkla vägar ut ur brottslighet

    Män med tung kriminell bakgrund ställs ofta inför problem när de försöker avsluta sin kriminella bana. En ny avhandling i kriminologi från Stockholms universitet visar att flera faktorer behöver samspela för att en person ska lyckas ta sig ut ur brottslighet.

  • Större lyhördhet för forskning ger effektivare rekryteringar

    Att anställa den bästa personen för jobbet är viktigt för organisationer som vill vara konkurrenskraftiga. Forskningen har presenterat effektiva riktlinjer för detta, men i praktiken är det få rekryterare som utnyttjar den kunskap som forskningen har tagit fram. En ny avhandling i psykologi från Stockholms universitet ger riktlinjer för att minska glappet mellan teori och praktik.

  • Dålig härmning kan ge framgång

    Bland djur finns fenomenet att härma vissa egenskaper hos en annan art för att undgå att bli uppäten. Det kallas mimikry. En gåta med mimikry är dock att många djur som härmar gör det ofullständigt. De liknar helt enkelt inte den andra arten speciellt väl. Hur kan då predatorerna ändå låta sig luras? Forskare vid Stockholms universitet ger nu svar på den gåtan.

  • Forskare som kan kommentera IPCC-rapporten

    De centra/institut på Stockholms universitet som kan kommentera IPCC-rapporterna och olika aspekter av klimatförändringar är framförallt Bolincentret för klimatforskning, Ekoklim, Stockholm Resilience Centre samt Stockholm Environment Institute.

  • Konkurrens och valfrihet inom äldreomsorgen

    En allt större del av den svenska äldreomsorgen utförs av privata företag, och det finns både starka förhoppningar och stora farhågor kopplade till den utvecklingen. Många har bestämda åsikter, men vad vet vi egentligen om konkurrensens konsekvenser? Vad säger forskningen? Marta Szebehely, professor i socialt arbete, vid Stockholms universitet föreläser om äldreomsorg i privat regi den 10 april.

  • Mer arbete men inte mer betalt med ny teknik

    Starka sociala normer är den främsta anledningen till att vi pendlar till jobbet varje dag, trots att ny teknik möjliggör distansarbete. Samtidigt gör den nya tekniken att vi förväntas vara tillgängliga även efter arbetstid vilket skapar en gränslös arbetsvardag, visar en avhandling från Stockholms universitet. Resultatet är att vi arbetar mer än tidigare, men utan att få mer betalt.

  • Supernova-explosion ger ledtrådar till universums expansion

    Observationer av supernovan, SN2014J, som exploderade den 14 januari i år ger viktiga ledtrådar kring liknande explosioners ursprung och den accelererande expansionen av universum. Observationerna har gjorts av Ariel Goobar och hans team på Oskar Klein Center, vid Stockholms universitet.

  • Samverkan kan skydda utsatta arter

    Många arter i fragmenterade landskap riskerar att försvinna på grund av brist på spridningsmöjligheter. En ny avhandling från Stockholms universitet beskriver problemet och förslår nya metoder som tar hänsyn till samverkan mellan aktörer. Till exempel kan samverkande kommuner upptäcka och gemensamt skydda värdefulla spridningsvägar över kommungränserna.

  • Bottentrålning frigör gifter

    Bottentrålning används för att fiska räkor, torsk och strömming. Metoden är omdiskuterad eftersom den har stor påverkan på miljön. Ändå ökar trålningen framförallt på djupare vatten. Ny forskning visar att bottentrålning resulterar i grumligt bottenvatten och att miljögifter som tidigare var låsta i bottnen frigörs och återinförs i ekosystemet.

  • Kartläggning av Östersjöns mikroorganismer hjälper oss förvalta havet

    En forskargrupp har identifierat 22 miljoner gener hos Östersjöns virus, bakterier och plankton - en storskalig kartläggning som hjälper oss att förvalta havet och ökar kunskapen om klimatförändringarnas effekter på Östersjön. Resultatet publiceras idag i tidskriften PLOS ONE.

Visa mer