Gå direkt till innehåll

Ämnen: Vetenskap, allmänt

  • Stenålderns jägar-samlare i Anatolien lade grunden till Europas befolkning

    Europas befolkning består i stor utsträckning av en blandning av grupper som kom söderifrån till kontinenten för snart 8 000 år sedan och av grupper som levt i Europa sedan tidigare. Nu visar en forskargrupp ledd från Stockholms universitet, Uppsala universitet och Middle East Technical University i Turkiet en ny bild av den demografiska utvecklingen vid tiden innan jordbruket nådde Europa.

  • Varför försvann ”accepterat pris”?

    Införandet av accepterat pris på bostadsmarknaden ledde inte till någon förändring av varken slutpriset eller försäljningstiden. Däremot läste färre annonserna på nätet och gick på visningar. Sannolikheten för försäljning minskade något, varför mäklarnas förväntade intäkt föll och lockpriser sakta började återvända efter ca ett år.

  • Ny metod för bättre bedömning av hormonstörande kemikalier

    Forskare vid Stockholms universitet har i ett stort internationellt samarbete utvecklat en ny metod för identifiering av hormonstörande ämnen. Metoden presenteras i den vetenskapliga tidskriften Environmental Health. I en debattartikel uppmanar forskarna beslutsfattare att använda den, då EU:s förslag på nya kriterier har allvarliga brister och kan riskera människors hälsa.

  • Storväxta blommor klarar sig bäst i förändrad skärgårdsmiljö

    För att klara sig i Stockholms skärgård ska man vara storväxt, kraftig och långlivad, och det hjälper att finnas nära fastlandet. I alla fall om man är en blomma, visar en ny studie från forskare på Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Functional Ecology.

  • Mossor som får klippor att vittra kan förklara klimatförändringar under Ordovicium

    Under jordens ordoviciska era var koldioxidhalten i atmosfären omkring åtta gånger högre än idag. Ändå kyldes klimatet av till en stor istid, något som forskarna haft svårt att förklara. En ny studie från Stockholms universitet som publiceras i Nature Communications visar att vittringsprocesser i klippor, som orsakas av mossor eller lavar, har potential att orsaka globala kylningseffekter.

  • Pressinbjudan: Hur mår kustens vatten? Följ med på provtagning!

    Under juli och augusti utförs Sveriges mest omfattande kustnära provtagning under vecka 29 och vecka 33. Följ med forskarna från Stockholms universitet ut längs Svealands vackra kust, och se konsekvenserna av övergödning och åtgärder med egna ögon. Påstigning kan ske i Oxelösund, Lidingö eller Vaxholm samt i Öregrund. Räkna med att båtturen tar några timmar.

  • Stockholms universitet i Almedalen 2016 – hela listan

    Kloka beslut kräver kunskap. Bildning, klimatkunskap, domares makt och Östersjöns hälsotillstånd är några av de ämnen som Stockholms universitet tar upp i Almedalen. Universitetet deltar både med egna seminarier och med expertmedverkan i sammanlagt över fyrtio programpunkter.

  • Kloka beslut kräver kunskap – Stockholms universitet i Almedalen

    För lite humaniora på arbetsmarknaden? Hur svårt kan det vara att göra något åt klimatförändringarna? Det är teman för Stockholms universitets två samtalsprogram i Almedalen. Välkommen den 4 juli när universitetets forskare och inbjudna gäster ger nya perspektiv på aktuella samhällsfrågor.

  • Ny teori om hur mikroorganismernas gener påverkar samarbete

    Mikroorganismer som bakterier och svampar samarbetar och hjälper sina släktingar. Nu har forskare svar på frågor om hur detta samarbete går till, och vilken roll generna spelar i det. Den nya teorin kan bli avgörande för att förstå hur olika genetiska varianter av mikroorganismer utvecklas.

  • Flygplan gör moln ljusare

    Moln kan värma upp eller kyla av klimatet, beroende på hur tjocka de är och hur högt de ligger. I en ny studie i tidskriften Nature Communications visar forskare från Stockholms Universitet att de tunna streck som bildas efter flygplan ökar andra molns förmåga att reflektera solljus. De gör andra moln ljusare. Denna upptäckt kan leda till nya insikter om flygets påverkan på klimatet.

  • Sommarexperter från Stockholms universitet

    Forskare och experter från Stockholms universitet finns tillgängliga under sommaren också. Här finns en sammanställning över våra experter på allt från Brexit till husvagnssemestrar.

  • Stockholmspriset tilldelas världsledande kriminologer

    Idag, 15 juni, delas det årliga Stockholmspriset i kriminologi ut i Stockholms stadshus. Priset tilldelas i år Travis W. Hirschi, Cathy Spatz Widom och Per-Olof Wikström för deras forskning om hur relationen till föräldrar och kamrater kan påverka framtida brottslighet.

  • Experter som svarar på frågor om Brexit

    Har du som journalist frågor om Brexit-omröstningen? Här finns en lista på experter vid Stockholms universitet som gärna svarar på frågor om potentiella konsekvenser av ett brittiskt utträde ur EU.

  • Skolelever hjälper forskare att studera klimatförändringar

    Genom att dokumentera förändringen av höstlövens färger och räkna insekter på ekar ska skolelever hjälpa forskare att få veta mer om klimatförändringar och biologisk mångfald. Detta sker inom forskningsprojektet Höstförsöket som drivs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Stockholms universitet.

  • Varför ska föräldrar vara på särskilda sätt?

    Föräldrar har funnits i alla tider, men vad betyder föräldraskap och varför ska människor vara föräldrar på särskilda sätt? Därför att Gud, experter och barn säger så, visar en ny avhandling från Stockholms universitet. Gustav Westberg undersöker hur föreställningar om föräldraskap motiveras från 1800-talets slut till idag.

  • Nytt sätt att se på organiserad brottslighet

    Begreppet ”organiserad brottslighet” används på ett felaktigt sätt och saknar en tydlig definition. Det får allvarliga konsekvenser för både brottsbekämpningen och för demokratin. Det menar Amir Rostami, som i sin avhandling i sociologi argumenterar för ett nytt sätt att se på det som brukar kallas organiserad brottslighet.

Visa mer