Markens förmåga att binda koldioxid kan vara mycket större än man tidigare trott, säger ny forskning från bland annat Stockholms universitet och Stanford University. Forskarna menar att upptag i jordbruksmark, betesmark och skogsmark kan kompensera för ökade globala utsläpp från exempelvis tinande permafrost.
Professor Martin Högbom, Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, kan kommentera och förklara dagens Nobelpris i kemi.
Jesper Sollerman och Stephan Rosswog, två av Stockholms universitets professorer i astronomi, kan kommentera och förklara dagens Nobelpris i fysik.
Hur kan cellens mikrokosmos av samverkande proteinmolekyler vara stabilt och fungera så väl som det gör? Hur kan Higgspartikeln, mot rådande teorier, vara så lätt? Två forskningsprojekt vid Stockholms universitet som får stöd från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse söker svaren.
Forskargruppen ALPHA vid CERN har lyckats producera, fånga och manipulera mer antimateria än någonsin tidigare. Nu öppnas möjligheterna för helt ny kunskap om relationen mellan vanlig materia och antimateria, säger Svante Jonsell vid Stockholms universitet, en av forskningsledarna bakom genombrottet. Det visar en artikel som igår publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
Den 29 september är det dags för Stockholms universitets årliga installations- och promotionshögtid i Blå hallen i Stockholms stadshus. Högtiden uppmärksammar såväl nyblivna doktorer som världskända nya hedersdoktorer.
Forskare från Sverige, Tjeckien och Burkina Faso har upptäckt varför den västafrikanska folkgruppen fulani är mer motståndskraftig mot malaria än andra. Det beror på aktiviteten hos mer än tusen gener i en viss typ av immunförsvarscell. Upptäckten kan leda till nya sätt att behandla malaria och i förlängningen andra parasitsjukdomar.
Krig under vikingatiden var inte en aktivitet uteslutande för män. Även kvinnor hade höga positioner på slagfältet. Det visar en ny DNA-undersökning av en vikingatida krigare från Birka som har gjorts av forskare vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Studien är den första i sitt slag som kan visa genetiska bevis för att krigaryrket var öppet för kvinnor under vikingatiden.
Överfiske, utsläpp och klimatförändringar har gjort att världens hav är utsatta för stora påfrestningar. För att hantera de globala utmaningar som de marina ekosystemen står inför har forskare vid Stockholm Resilience Centre tagit initiativ till en global koalition med flera av världens största fisk- och skaldjursföretag. Samarbetet beskrivs i en artikel i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Det första nya botulinumtoxinet på nära ett halvt sekel har upptäckts av forskare vid Stockholms universitet och Harvard Medical School. Toxinet Botulinum neurotoxin typ X (BoNT/X) ingår i familjen botulinumtoxin vilka används för att behandla ett flertal medicinska tillstånd. Artikeln har publicerats i tidskriften Nature Communications.
Nästan var sjätte svensk uppskattas lida av social fobi, oro över att andra ska tycka att man är pinsam och dum. Genom ett egenutvecklat datorspel vill forskarna nu undersöka om man kan ändra den automatiserade ovanan att fokusera på just det negativa. Behandlingen kräver bara ett besök och innebär att deltagaren får spela ett spel där olika ansikten presenteras i en virtual reality värld.
Forskare vid Stockholms universitet har med hjälp av röntgenstudier funnit att två olika former av vatten med stor skillnad i struktur och täthet kan existera under samma yttre förutsättningar. Resultaten publiceras nu i den amerikanska vetenskapliga tidskriften PNAS.
Tetanustoxin, så heter giftet som orsakar stelkramp. I Sverige är nästan alla vaccinerade mot sjukdomen, men i världen dör omkring 60 000 människor i stelkramp varje år. Nu har Pål Stenmarks forskargrupp vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, bestämt den första strukturen på giftet. Det gör att man för första gången kan se hur hela giftet är uppbyggt.
Det europeiska rymdorganet ESA:s kommitté för vetenskapsprogrammet har beslutat att godkänna rymdteleskopet PLATO. Teleskopets främsta uppgift är att söka efter jordlika planeter runt andra stjärnor än solen. Godkännandet betyder att projektet kan gå från ritning till att börja byggas.
Matematik, språk, fia med knuff… Varje dag utför människor aktiviteter som andra djur aldrig gör. Men hittills har det varit en utmaning att identifiera hur det är möjligt. Nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt att människan har mer utvecklad förmåga att känna igen och komma ihåg sekvenser av information än andra djur.
Mammor ratas inte till förmån för pappor när de söker jobb i Sverige. Dessutom kallas kvinnor och män generellt lika ofta till intervju när de söker jobb, både när det gäller låg- och högkvalificerade jobb. Det visar en ny och omfattande experimentstudie från Sociologiska institutionen och Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, den första i sitt slag i Sverige.
En kort och varm vinter gör att fjärilar flyger senare, det visar ny forskning från Stockholms universitet. Att flyga i rätt tid när det finns mat och solvärme kan spela stor roll för en fjärilsarts överlevnad. Klimatförändringarna kan få rytmen i samspelet mellan fjärilar och växter i otakt. Studien bygger på medborgarvetenskap från Sverige och Storbritannien.
Allt fler chefer utövar idrott på mycket hög nivå. De sportiga toppcheferna kopplar dessutom aktivt sitt idrottsutövande till den egna chefsidentiteten. Och skapar ett ideal som också påverkar och ställer nya krav på medarbetarna i den organisation de leder. Det visar en ny avhandling av Janet Johansson vid Stockholm Business School/Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.
Ett försämrat luktsinne hör samman med en ökad risk att dö, visar en ny studie i psykologi från Stockholms universitet. Sambandet finns kvar oberoende av ålder, kön, demens, och andra variabler för hälsa.
För 500 år sedan användes ordet ”brun” för det vi i dag kallar ”lila”. Och ”röd” användes även för dagens ”rosa”. I en ny avhandling från Stockholms universitet förklarar Susanne Vejdemo hur, varför och hur fort vi byter ut ord i svenskan.
