Forskare har hittat svaret på en av cellbiologins olösta gåtor, hur cellens energi, ATP, transporteras in det endoplasmatiska nätverket, ett nätverk inuti cellen som proteiner och andra ämnen rör sig genom. Störning av energitransport kan påverka sjukdomar som typ 2-diabetes, cancer och neurodegenerativa sjukdomar. Studien, publicerad i Nature, identifierar transportproteinet SLC35B1 som porten.
Hur anpassar sig organismer till klimatförändringar? En ny studie från Stockholms universitet avslöjar det komplexa samspelet mellan genetisk mångfald och hur evolutionen hanterar stigande temperaturer.
Med gensaxen CRISPR och stamceller har forskare vid Stockholms universitet lyckats identifiera en gemensam nämnare för olika genmutationer som alla orsakar nervsjukdomen ALS. Forskningen påblicerad i Nature Communications visar att ALS-kopplad dysfunktionalitet i nervcellernas energifabriker mitokondrierna uppstår innan cellerna visar andra tecken på sjukdom, vilket inte tidigare varit känt.
Hur ser utvecklingen av den biologiska mångfalden ut i staden? Varför är det viktigt med betesdjur för bevarandet av arter? Hur påverkar och påverkas olika samhällssektorer av biodiversitetsförlust? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om biologisk mångfald utifrån många olika aspekter.
Hur påverkade andra världskriget Sveriges neutralitet och försvarspolitik? Hur förändrades den svenska arbetsmarknaden? Vad kan vi lära oss om Förintelsen och nazismens framväxt? Och vilken roll spelade ransoneringssystemet? Forskare vid Stockholms universitet kan ge perspektiv på flera aspekter kring andra världskriget.
Varför är citronen sur? Hur lång tid tar det för en snigel att klättra uppför Mount Everest? Kommer det några nya tal snart? Så kan det låta i Aula Magna tisdagen den 13 maj när omkring 1 000 femteklassare från Stockholmsområdet samlas för att ställa kluriga frågor om naturvetenskap – och få svar direkt från forskare och experter.
Stockholms universitet har utsett 2025 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Årets sex hedersdoktorer är: Philippe Aghion, Patrizia Calefato, Thomas von Heijne, Mats Melin, Gita Mishra och Åsa Simma.
Hur kan en liten parasit ta sig in i den mest skyddade delen av kroppen – hjärnan? Det har länge varit en gåta, men nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt hur en av världens mest spridda parasiter, Toxoplasma gondii, går till väga för att ta sig in i det centrala nervsystemet.
Social samhörighet är en avgörande faktor för ungas psykiska hälsa, särskilt under tonåren och den tidiga vuxenåldern – livsskeden som präglas av betydande sociala förändringar. En ny avhandling från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet utforskar det komplexa sambandet mellan social samhörighet och psykisk ohälsa bland unga.
En ny studie av forskare vid Stockholms universitet avslöjar sedan länge förlorad genetisk mångfald hos mammuten. Studien sträcker sig över en miljon år och ger viktiga insikter i mammutens evolutionära historia.
Handelskrig, björnmarknad och inflationstendenser. Stockholms universitet har flera forskare som kan förklara utveckling och konsekvenser som rör ekonomin internationellt och i Sverige.
Jobbkvaliteten har ökat markant i Sverige de senaste 50 åren, men samtidigt har stressen i arbetslivet skjutit i höjden. Det visar sociologen Edvin Syk i sin doktorsavhandling vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
Syntetiska fenolära antioxidanter (SPA:er) har hittats i blod från 30 bloddonatorer i Stockholm, visar en studie från Stockholms universitet. Halterna är jämförbara eller till och med högre än halterna av de mer kända PFAS-ämnena. En del av dessa ämnen kan potentiellt ansamlas i kroppen, påverka fertiliteten eller vara hormonstörande.
Vad är det senaste inom AI-teknologi och hälsa? Hur påverkas vi av partiklar och gifter i miljön? Hur hänger ojämlikhet och ohälsa ihop? Och hur har olika behandlingsmetoder sett ut genom historien? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om olika aspekter inom området hälsa och ohälsa. Inför Världshälsodagen den 7 april publicerar vi därför en expertlista med ett urval.
En ny befolkningsstudie ger en unik inblick i gruppen som söker könsbekräftande vård i Sverige. Den visar att transpersoner är en socioekonomiskt utsatt grupp och att 2020 hade 0,07 % av Sveriges befolkning fått en könsdysforidiagnos, medan 0,03 % hade genomfört ett juridiskt könsbyte.
En ny studie visar att cirka 31 500 liv kan ha räddats i Sverige under 2021 genom vaccination mot covid. Forskarnas modell kan användas för att utvärdera vaccinationsstrategier och verkan av restriktioner.
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat ett nytt hårbalsam helt baserat på naturliga ämnen, främst lignin som är en restprodukt i skogsbruket. Det nya balsamet är ett hållbart och miljövänligt alternativ till konventionella hårvårdsprodukter.
För 30 år sedan, den 1 januari 1995, gick Sverige med i EU. Hur ser EU-samarbetet ut i dag, vilken betydelse har medlemskapet för Sverige och vilka utmaningar finns framöver? Vid Stockholms universitet finns flera forskare som kan kommentera EU från olika perspektiv.
Den 8 mars öppnar Flare-Up med den Stockholmsbaserade konstnärsduon Goldin+Senneby på Accelerator. Centralt i utställningen står frågor om autoimmunitet, tillgänglighet och klimat, där merparten av verken presenteras för första gången.
Besvara sju frågor och få en fingervisning om hur din relation är just nu. Lagom till Alla hjärtans dag publicerar forskare vid Stockholms universitet en ny studie i tidskriften Cognitive Behaviour Therapy som introducerar en vetenskapligt validerad skala, ”Valentinskalan”. Skalan mäter hur nöjd man är i sin kärleksrelation.