Nyhet —
Fortsätt bråka – men bråka bättre
Caroline Erkers är leg. Psykolog och har arbetat med parterapi i 10 år. Hon har mött hundratals par som är rädda för att bråka efter att ha fastnat i dåliga bråkmönster alltför många gånger. Ofta har hon tänkt: varför kom ni inte till mig tidigare – det finns ju lösningar! Nu har hon skrivit Bråkboken, som ska få dig att bli av med rädslan för bråk och kunna gå in med en nyfiken inställning till vad som händer när ni bråkar.
Caroline Erkers skrev Bråkboken efter en liten friktion, som hon kallar det, i sin egen relation. För att vara psykolog gör inte att man är immun mot bråk. Men det gör förhoppningsvis att du har tillgång till fler verktyg och förstår mer om dig själv och andras reaktioner. Ofta är det inte bråket i sig som är problemet, utan hur man hanterar sina känslor och hämtar sig efteråt.
Det som är själva kärnan i många bråk, att det är just när man är sårbar som allt det där smarta flyger sin kos, det är vi alla drabbade av, psykolog eller inte. Och när är man sårbar då? Caroline Erkers säger att en underskattad stund är precis när du kommer in genom dörren efter en dag på arbetet. Du och din partner har haft helt olika interaktioner under dagen och dessutom är ni naturligtvis olika som personer. En av er bubblar av vilja att berätta om allt som hänt, den andra behöver kanske vara ensam en stund för att ladda om. Den ena är lite arg och irriterad redan från början efter att ha stångats med ett dilemma under dagen, medan den andra har fått fin återkoppling från en kollega och vill fira lite. Samtidigt finns det kanske andra familjemedlemmar, som är hungriga, trötta eller allmänt kinkiga. Att det är upplagt för konflikt hör ju alla, men vem brukar göra en plan innan den öppnar dörren hemma? Knappt någon. Snarare kliver man rakt in i getingboet och får använda resten av kvällen åt att laga skadorna.
Det här är en av Caroline Erkers teser i boken. Om du är beredd på dina egna reaktioner så kan du förebygga och minimera skaderisken.
Men även när bråket är ett faktum finns det mycket du kan göra för att hitta tillbaka till den sköna känslan av att ha någon som du bryr dig om och som är din trygghet. Att kunna plocka fram och känna den värmen och tacksamheten som du vet finns där. En lösning stavas välvilja. Och en annan snälltolka. Tillsammans betyder de att du både själv har en intention att vilja den andra väl och att du har en tro på att din partner vill dig väl. Det här skriver Caroline Erkers utförligt om i boken.
Varför har du skrivit Bråkboken?
– Min personliga drivkraft är att jag älskar att prata om relationer, och jag tycker att det är så synd att det är stigmatiserat att prata om att man behöver stöd, att man har konflikter eller går i parterapi. Jag vill verkligen slå ett slag för att konflikter kan vara väldigt viktiga, och att det handlar om hur vi bråkar – inte att vi ska undvika friktion. Och jag har även erfarenheter med mig från terapirummet att vi kommer väldigt långt när vi faktiskt går in i konflikterna i stället för att undvika dem. Med väldigt enkla verktyg blir samtalen otroligt konstruktiva, även när paret tycker olika. Sedan vill jag även nämna det som fick mig att börja skriva: Det var att jag och Erik hade en del friktion en dag och han sa "Ska du inte skriva en bok om bråk?" Det blev början på något magiskt.
Vad är du mest stolt över i boken?
– Att det finns så många konkreta verktyg och strategier. Insikt är viktigt, men jag vill också att den ska hjälpa, här och nu, redan idag.
Vem ska läsa Bråkboken och hur ska den användas?
– Alla kan läsa den, men det allra bästa scenariot vore kanske om man är i en relation och läser den tillsammans med sin partner. Gärna om man har varsitt exemplar och tar en reflektionsstund efter varje kapitel.
Vilka är dina bästa verktyg att ha i en relation?
– Det första verktyget är att man pratar om hur man pratar och bestämmer sig för några enkla regler kring det. Sedan är det även:
* Att uttrycka känslan du hur i stället för att komma med anklagelser.
* Att reflektera över dina behov och ditt humör innan du kommer in genom dörren efter en dag borta.
* Att snälltolka.
Använder du själv några av strategierna, och funkar de?
– Jag försöker i alla fall! (Haha). Men ja, jag tycker att de funkar förvånansvärt bra. Speciellt när jag kombinerar flera verktyg och lutar mig tillbaka på välvilja och att snälltolka.
När man bara är lite irriterad så är det kanske inte så svårt, men när man är riktigt besviken eller arg på någon – kan det verkligen funka att läsa en bok?
– Det stämmer verkligen att det blir svårare ju argare man blir. Och jag har faktiskt dedikerat flera kapitel till just det: ”Ilska gör oss dumma”, ”När ingen vill ge sig” och ”Eskaleringstermometern” till exempel. Så ja, att läsa boken och använda de verktygen eller bara få mer förståelse hjälper! Även när vi är väldigt upprörda.
När ska man ge upp om relationen?
– När man känner att relationen tar mer en den ger, när man själv börjar hamna i en psykisk ohälsa och när din partner inte vill försöka förbättra relationen är det starka tecken på att det inte är bra att stanna. När ni verkligen har försökt, kanske tagit hjälp utifrån i parterapi, men ändå känner att det gör mer ont än skapar glädje blir ni kanske båda nöjdare om ni inte fortsätter tillsammans.
Om vi får följa med lite bakom kulisserna i skrivprocessen: Vad har varit svårast att få ner i text?
– Det som varit svårt är att avgränsa. Jag skulle kunna grotta ner mig hur mycket som helst i många ämnen, ge många exempel eller berätta om par som jag jobbat med. Jag har försökt vara så koncis som möjligt och alltid konkret, för att boken faktiskt ska vara mer än igenkänning och stöd – den ska verkligen kunna hjälpa här och nu.
Beskriv en övning som du tycker är väldigt bra!
– Gärna! Den här tycker jag är bra och jag använder den själv: Hitta en gest eller ett kodord. Det är en mysig aktivitet när ni pratar om det, och ni skapar även ett unikt, personligt verktyg för er själva att använda i svåra stunder framåt. Alltså ett ord ni kan säga när någon av er känner sig överväldigad och inte hittar ut själv. Det kan även vara en gest, som att rita ett hjärta i luften, för att visa att du vill komma framåt men det enda du mäktar med just nu är att rita det där hjärtat som ni har kommit överens om tillsammans.
Ge mig en quickfix när du håller på att explodera, eller bara vill gråta.
– Kom ihåg varför du och din partner valt varandra. Skriv gärna ner några korta meningar i telefonen eller hitta sätt att påminna varandra. Jag vill även slå ett slag för att skapa en "Bråkhörna" – ett ställe ni kan gå till för att lugna ner er, antingen tillsammans eller själv. Där kan det finnas saker som skapar ro och närhet, en filt, ett ljus, en fåtölj och kanske bilder på er tillsammans.
Vad är eskaleringstermometern?
– Den har jag kommit på som en bild för att skapa en gemensam syn och ett språk kring hur ett bråk rör sig. Den ger möjlighet att kyla ner situationen när det accelererar för fort. Bråk har visat sig vara skadliga när de eskalerar snabbt och reparationsförsök inte mottas. Att nämna att bråket håller på att eskalera gör att ni har större chans att lösa konflikten, och dessutom skapa en relation som håller.
Vad är den största myten om kärlek och relationer?
– Att man ska känna sig kär på en gång. Att välja en relation enbart baserat på attraktion håller sällan i längden. Man behöver också lära känna varandra, hitta någon som delar ens värderingar men också vara villig att fortsätta försöka när det känns tufft.
En annan myt är att man ska känna sig otroligt kär varje dag. Relationen, precis som livet, går upp och ner. Det går inte att känna lycka och ha en känsla av att vara sprudlande kär varje dag. Och det är helt okej. Vissa tider i livet är man extra trött, kanske när man fått barn till exempel, då kan närheten minska en tid. Det behöver inte var farligt. Så länge man kommunicerar med varandra, har tålamod och vill varandra väl så kan man komma över perioder som känns svårare.
En myt jag verkligen vill slå sönder är att det är farligt för en relation att bråka. Det är ingen fara att bråka, så länge det görs på ett hälsosamt sätt. Det handlar om att inte bråka om samma sak om och om igen, utan att lösa saker på djupet, att vilja förstå sin partner och uppskatta nya perspektiv. Många har en bild från filmer och serier och sådant man läst om kärlek som helt enkelt inte stämmer. En relation i verkligheten kräver arbete.
Vad är det folk söker för i första hand?
– Det vanligaste är olika svårigheter i kommunikationen, att det känns som om man tappat bort varandra eller kärleken, att man har minskad tid med varandra och olikheter i hur man tycker att vardagen ska se ut.
Vad menar du med sårbarhetsfaktorer, som du nämner i boken?
– Att det finns saker och tillstånd som minskar vår motståndskraft och gör oss mer sårbara för till exempel att misstolka, bli frustrerade, ledsna eller irriterade. Det kan handla om hunger, sömnbrist, stress, förkylning och annat. De är viktiga att känna till, både hos sig själv och sin partner för att kunna ge sig själv och varandra de bästa förutsättningarna för att ha konstruktiva samtal.
Är det många som kommer precis innan skilsmässa, när de redan är på bristningsgränsen?
– Tyvärr är det många som söker hjälp sent. När bråken blivit återkommande och skapat slitningar, när bitterheten vuxit sig stor och det inte finns så mycket välvilja kvar. Det är inte ovanligt att det diskuterats skilsmässa. Ju senare desto svårare, men det är absolut inte omöjligt att hitta tillbaka till varandra. Men mitt råd är att investera i relationen och ta hand om den lite tidigare. Ta gärna stöd utifrån när ni känner att det börjar bli svårt.
Är det för någonsin för tidigt att gå i parterapi?
– Jag har haft par som kommit när de fortfarande var i dejtingfasen. Jag skulle inte säga att något är för tidigt, utan det beror lite på syftet. Det paret ville ge varandra bra förutsättningar tidigt och det är väldigt fint. Vi på Svea KBT jobbar även med något som vi kallar "parbesiktning" där man kan komma och göra hela första analysfasen och få ett dokument om sin relation, styrkor, utmaningar och konkreta rekommendationer framåt. Det är otroligt hjälpsamt och aldrig för tidigt att göra. Relationen behöver investeras i, precis som allt annat som är viktigt i livet, och det är ett pågående arbete som inte får glömmas bort.
Vad är det som gör sommaren till en så tuff tid för många relationer?
– Semestern tänker man sig är en härlig period för relationen. Man får tid tillsammans, fin återhämtning och härligt väder. Men det har visat sig att sommaren faktiskt är en tuff period för många par. Det finns många faktorer som spelar roll, bland annat att man ofta ställer väldigt höga krav på varandra, och har höga förväntningar på sommaren. Nu ska vi må bra, äta gott, åka överallt, uppleva allt, vara lyckliga, inte stressa, vara intima – hinna med allt vi inte hinner annars alltså. Och om vi blandar in barn, planering av resor, sjukdomar och allt annat så blir det i stället ett recept för besvikelse, stress, frustration, ledsenhet och konflikter.
Ramarna som finns i vardagen med jobb, skola, träning, matlagning och rutiner får livet att funka och rulla på, så även om relationen blivit likgiltig märks det inte så tydligt förrän sommaren kommer. Då blir avsaknaden av komplimanger, närhet och glädje väldigt påtaglig.
För vem passar Bråkboken?
– Den passar ALLA som vill förstå sig själv och sin omgivning bättre och bli bättre på att kommunicera. I första hand naturligtvis par, både nya eller de som varit tillsammans länge, men även andra nära relationer som syskon, förälder + barn, arbetskollegor och chefer.
