De svenska skogsbolagen tar allt mer plats i klimatdebatten. De gör det eftersom de vet att deras verksamhet ger stor klimatnytta. Skogarna växer och tar upp koldioxid och den skördade skogen används för förnybara produkter som används till behov som annars skulle ha gett utsläpp och krävt fossila resurser, både för material och för energi.
När Air Indias flight AI120 gick in för landning på Indira Gandhi International Airport möttes jag av ett gråbrunt dis när jag såg ut genom planets fönster. Jag tror att det mesta faktiskt var morgondis, men uppblandat med partiklar, sot, kväveoxid, svaveloxid, ozon och annat i en hälsovådlig soppa.
I lördags publicerade Svenska Dagbladet en artikel om kinesisk skogsplantering av tidningens Kina-reporter och Kina-kännare Ola Wong. Jag tar artikeln som utgångspunkt för en blogg om världens skogar.
Nu blir det inte lätt. Inte nog med att vi ska ha ångest för att vi flyger och äter kött. Nu har turen kommit till Netflix och Spotify. Dagens Nyheter Kultur innehöll på torsdagen en fascinerande artikel om energi och it-samhället, med rubriken ”Så påverkas klimatet av ditt strömmande”.
Den 24 januari pulicerade 87 så kallade influencers en anmärkningsvärd debattartikel i Expressen med budskapet att vi måste avskaffa den normala demokratin för att ändra våra klimatkatastrofala vanor. Rubriken var: ”Kör över vårt folk Löfven – klimatet måste räddas”.
Den kommande havsnivåhöjningen, som är en av de mest påtagliga effekterna av den globala uppvärmningen, kan vara kraftigt underskattad. Under de senaste veckorna har det kommit ett par forskningsrapporter som pekar på det. Den ena handlar om avsmältningen på Grönland. Den andra om temperaturhöjningen i haven.
Ska det äntligen bli slut på ställningskriget om avvägningen mellan naturskydd och virkesproduktion i skogen?
Vår familj kom just hem från att ha hälsat på släktingar och vänner i USA över jul- och nyårshelgerna. Vi hyrde bil några dagar, eftersom det är enda sättet att ta sig fram i de delar av USA där vi vistas. På vägen mellan Kansas City och Lawrence i Kansas stannade vi till vid en bensinmack i den lilla orten Linwood. Oblyad bensin kostade 1,85 dollar/gallon.
Vi går mot slutet av 2018. Det var inte bara året då Donald Trumps klimatförnekelse fick spridning och inspirerade andra ledare runtom i världen att skynda långsamt, ifrågasätta eller rent ut motarbeta klimatvetenskapen. Det var också året då klimatpolitiken privatiserades och blev en fråga om personlig moral och livsstil.
Att William Nordhaus får ”Nobelpriset i ekonomi” på måndag mitt under klimatmötet i Katwice är ett tecken i tiden. Inte sedan klimatmötet i Paris har klimatfrågan varit så uppmärksammad som nu. Och allt fler diskuterar det som Nordhaus propagerat för i flera årtionden: att sätta pris på koldioxidutsläppen och sedan låta marknadsekonomin hitta de bästa lösningarna på hur utsläppen ska minskas.
När EU-kommissionen i veckan presenterade sin klimatstrategi för Europa handlade det nästan bara om elektrifiering, medan biobränslen tonades ner kraftigt. Elen ska inte bara användas direkt, den ska dessutom omvandlas till vätgas och elektrobränslen i stor skala, både flytande och i gasform. Andelen el i den slutliga energianvändningen ska mer än fördubblas under de närmaste tre årtiondena.
Efter ett år med Donald Trump i Vita Huset kan man summera vad som hänt med amerikansk energi- och klimatpolitik. Det blev precis så illa som man kunde vänta sig – om inte värre. Tyvärr har den här aspekten av det republikanska styret kommit lite i skymundan av alla skandaler och utrikespolitiska äventyr.
