Ologisk skatt hinder för utfasning av fossil olja

Regeringen har på vaga grunder dragit undan mattan för utfasningen av den sista fossiloljan i svensk el- och värmeproduktion. Man riskerar att låsa fast de sista resterna av oljeberoende för lång tid framöver och en negativ påverkan på leveranssäkerheten. Det skriver Åsa Pettersson, vd Energiföretagen Sverige, Gustav Melin, vd Svebio och Rolf Norén, styrelseordförande Canoil AB.

Utan skattebefrielse på biooljor för användning i fjärr- och kraftvärmeverk dras mattan undan för utfasningen av den fossila oljan i svensk el- och värmeproduktion. Med regeringens chockhöjda skatter på biooljor blev de i ett slag dubbelt så dyra som fossil olja och tvingade fjärr-och kraftvärmebolagen in i ett hörn. Där kan de välja mellan att gå över till fossila oljor eller att helt enkelt minska den elproduktion i kraftvärmeverk som är beroende av olja som topplastbränsle, vilket sätter hinder för effektbalansen, inte minst under kalla vinterdagar.

Mer än hälften av vår värme, men också en betydande andel el, kommer från fjärr- och kraftvärme. Bränslen eldas i en panna vilket ger varmvatten och el. Idag värms närmare hälften av alla fastigheter i Sverige på detta sätt och vi får drygt 9 procent av vår el härifrån. Under kalla vinterdagar är det extra viktigt.

Kraft- och fjärrvärmen står också bakom en stor del av framgångsresan för Sveriges klimatarbete. Växthusgasutsläppen från förbränning av fossila bränslen har minskat med 78 procent jämfört med 1990 och idag är det några få procent fossila bränslen kvar i fjärr- och kraftvärmeproduktionen. Den sista resten fossila bränslen som används i fjärrvärme är ofta olja. Detta är ett så kallat ” topplastbränsle” och kan med kort varsel eldas vid till exempel en köldknäpp eller som reservbränsle vid problem med den ordinarie pannan.

Det finns alternativ till fossil olja – så kallade biooljor. Dessa är gjorda på bland annat rester och avfall från jordbruk och industri, eller på odlade grödor som till exempel raps. Att elda en bioolja innebär att pannan måste anpassas och då krävs investeringar. Många företag vill ställa om och gör dessa investeringar. Bioolja är dock dyrare än fossil olja och för att främja omställningen har biooljan varit skattebefriad. Fram till nu.

Vid årsskiftet fattade regeringen det ologiska beslutet att både införa energiskatt på förnybar bioolja och dessutom Sveriges höga koldioxidskatt. Biooljan blev plötsligt nästan dubbelt så dyr som sin fossila motsvarighet. Som en följd av detta har många stora omställningsinvesteringar gjorts till ingen nytta, då fjärr- och kraftvärmeproducenterna anpassat sina pannor till ett förnybart bränsle som nu plötsligt beskattas som om det vore fossilt. Andra väljer att avstå från planerade konverteringar, det gäller även flera stora industriföretag. I vissa fall har man till och med valt att byta från bioolja tillbaka till fossilt. En annan konsekvens är att man bara producerar värme och låter bli att producera el trots att elbehovet är stort, det blir helt enkelt för dyrt eftersom skatten är så hög.

Införandet av biooljeskatten kan få dramatiska konsekvenser för Sveriges elförsörjning. Under de senaste åren har vi sett hur Stockholms och Malmös elförsörjningssituation drabbats till en följd av skattechocker som pålagts kraftvärmebranschen. Det är dags för regeringen att agera. I stället för att hantera den uppkomna situationen så hotas nu kraftvärmen av ännu ett dråpslag med energi- och koldioxidskatten på biooljor. Beslutet går i helt motsatt riktning mot alla åtaganden både när det gäller leveranssäkerhet i elförsörjningen och omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Vi har därför adresserat frågan i en skrivelse till finansminister Magdalena Andersson. Där påpekar vi att det faktiskt är möjligt att skattebefria flera av de biooljor som drabbats av chockhöjd skatt på grund av EU-beslut i år. Långsiktigt behöver regeringen säkerställa hållbara spelregler för svenska bioråvaror. Men redan nu kan man ta ett snabbt beslut att fortsatt skattebefria olja baserad på frityrolja från restauranger eller biomassa från skogen som kallas UCOME och HVO. Biobränslen får inte heller kompenseras med för mycket stöd, eller ”överkompenseras”. Detta är rimligt, men i vårt brev till regeringen kan vi visa på en rad brister i den övervakning Energimyndigheten gör av marknadspriserna på biooljor, och sett till prisstatistiken finns ingen sådan överkompensation. Vi begär därför att de biooljor som inte klassas som livsmedelsbaserade skattebefrias, vilket är förenligt med EU:s så kallade statsstödsregler.

Regeringen har på vaga grunder dragit undan mattan för utfasningen av den sista fossiloljan i svensk el- och värmeproduktion. Man riskerar att låsa fast de sista resterna av oljeberoende för lång tid framöver och en negativ påverkan på leveranssäkerheten. Det är dags att tänka om. Regeringen måste stå upp för de svenska biobränslena i EU, så att reglerna på sikt fortsatt tillåter att dessa främjas oavsett användningsområde. På hemmaplan måste man sluta med kortsiktiga och ogenomtänkta beslut på vaga grunder.