Energimyndigheten har presenterat förslag för att stärka fjärr- och kraftvärmen och bidra till en tryggare energiförsörjning. Myndigheten ser stor potential i att ta tillvara mer grot och sly från skogen. För att möjliggöra detta behövs bättre praktiska och ekonomiska förutsättningar. Staten kan bidra med kunskap, samordning och riktade insatser, i samspel med marknadens aktörer.
Styrelsen för Svensk Bioenergi (Svebio) har utsett Lina Håkansdotter till ny vd. Lina tillträder tjänsten i början av oktober och kommer att leda organisationens arbete för att lyfta och stärka bioenergins roll i Sveriges energi- och klimatomställning.
Elisabeth Wetterlund, professor vid Luleå tekniska universitet, tilldelas Jan Häckners bioenergistipendium för sina insatser inom forskning om bioenergi och bioekonomi. Hennes arbete fokuserar på hur biomassa kan användas hållbart i energiomställningen. Genom systemanalys och modellering bidrar hon till beslutsunderlag för industri och politik samt utvecklingen av klimatneutrala energisystem.
Regeringen har nu beslutat om utformningen av investeringsstödet inom Kraftlyftet. Förordningen träder i kraft den 13 januari 2026 och stödet ska kunna ges till åtgärder som stärker leveranssäkerheten och möter en ökad elanvändning – med särskilt fokus på elområde 3 och 4.
Bioekonomistrategin visar vägen för hur unionen under kommande år ska prioritera satsningar för att främja den allt mer betydelsefulla bioekonomin. I den ”Europeiska gröna given” stakar EU-kommissionen ut ambitionen att EU ska bli klimatneutralt senast 2050. Bioekonomin är en av de viktigaste byggstenarna för att nå detta mål.
Den största satsningen som berör bioenergin är de ökade anslagen till Kraftlyftet. Syftet är att höja förmågorna för planerbarhet och leveranssäkerhet i samtliga systemdriftstillstånd. Satsningen kan ge statligt stöd på upp till sammanlagt fem miljarder kronor.
Idag har Svensk Bioenergi, Svebio, lämnat sina synpunkter på Miljötillståndsutredningens betänkande: En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess (SOU 2024:98).
Nu föreslår regeringen en utredning om de systemnyttor som kraft- och fjärrvärmen bidrar med till elsystemet. Energi- och näringslivsministern Ebba Busch påtalade att det skulle behövas ytterligare tio kärnkraftsreaktorer för att ersätta fjärr- och kraftvärmen.
EU-kommissionen gav den 2 juli grönt ljus och godkänner det svenska statliga stödet för infångning, avskiljning och lagring av biogen koldioxid, så kallad bio-CCS. Regeringen anmälde stödet till kommissionen den 9 april och beslutet är ett viktigt led för att nå Sveriges klimatmål till 2045 och EU:s mål om klimatneutralitet till 2050. Det ger även förutsättningar för svenska företag att bli ledand
Sänkningen av reduktionsplikten som infördes den 1 januari 2024 beräknas minska efterfrågan av biodrivmedel för vägtransporter i Sverige med cirka 1,6 miljoner kubikmeter under 2024. Men samtidigt ökar kapaciteten att producera biodrivmedel i Sverige från 1,1 till 2,3 miljoner kubikmeter när två nya stora anläggningar tas i drift.
Bakom de två nya anläggningarna står St1 och SCA i Göteborg (250
Mia Iwarsson Wide och Rolf Björheden, som båda är verksamma inom Skogforsk, tilldelas Jan Häckners bioenergistipendium för sitt framstående arbete med att leda utvecklingen av kunskap om effektiv och hållbar produktion av biobränsle från skogen. En viktig del av arbetet har varit att sprida kunskapen till en bredare krets.
I dessa tider av oro och energikris som följd av Rysslands anfallskrig m
Regeringen har idag överlämnat propositionen Energipolitikens långsiktiga inriktning till riksdagen. Svebio menar att propositionen har många bra ambitioner och för att nå en långsiktighet behövs ytterligare bredd och tydlighet för att ge energiproducenter, industrin och konsumenter bättre förutsättningar till omställning. Bland annat anför regeringen att ”Sverige behöver fortsatt verka för att hå
En ny undersökning visar att 564 orter i Sverige får största delen av sitt värmebehov från biobränsle. På dessa platser levereras värmen till lägenheter, villor, fastigheter och industrier via fjärrvärmenät. Störst är biovärme i Stockholm, Göteborg och Uppsala, bland de mindre orterna finns Vittangi, Sundborn och Fliseryd.
En stor del av den bioenergi vi använder samlas in och sparas av solfång
– Trots att Sverige är världsledande när det gäller att ta vara på bioenergi och trots att Sverige har mycket stor potential att öka användningen av bioenergi är detta alternativ frånvarande i klimathandlingsplanen och bland de förslag som läggs. Det är särskilt förvånande med tanke på att bioenergi skapar inkomster och sysselsättning i alla delar av landet – och står för den största delen av Sver
– Energimyndighetens strategi för fjärrvärme och kraftvärme bekräftar fjärrvärmens och kraftvärmens nyckelroll för att skapa ett tryggt och balanserat energisystem i Sverige. Kraftvärmen, som till största delen är biokraft, kan tillföra omkring 1000 megawatt mer elproduktion. Det kan ske på relativt kort sikt och främst tillkomma i södra och mellersta Sverige där det finns störst behov av att förs
Beslutet från Boverket innebär att materialkostnaden för inköp av pelletskamin och annat material som är nödvändigt för installationen är bidragsberättigade kostnader. Det betyder att småhusägare som värmer sitt hus med el eller fossil gas kan få bidrag med 50 procent av materialkostnaden upp till 30 000 kronor vid installation av pelletskamin.
Anna Törner kommer den 1 september att ta över som VD för Svenska Bioenergiföreningen, Svebio. Hon efterträder Gustav Melin, som efter många år som VD beslutat sig för att anta nya utmaningar.
Anna har under många år arbetat med energi- och forskningsfrågor som bland annat ämnesråd och gruppchef inom Regeringskansliet. Anna har därtill arbetat med miljöfrågor i Bryssel för Eurelectric, en brans
Stipendiet delas ut sedan 1996 till personer som har gjort framstående insatser som gör skillnad för utvecklingen inom bioenergiområdet. Stipendiet är på 10 000 kronor.
Efter ett absolut jämt utfall i omröstningen om vem som skulle få Jan Häckners Bioenergistipendium 2023 har Svebios styrelse utsett två pristagare 2023. Mottagare är Pontus Friberg, styrelseordförande, Pyrocell och Kenneth
Pelletsproduktionen i Sverige ökade med 3,1 procent under 2022 jämfört med 2021. Det nya produktionsrekordet uppgick till 1 809 433 ton pellets, en ökning med 56 000 ton jämfört med 2021. Räknar som energi motsvarade produktionen 2022 nästan 9 TWh.
Minskad export och ökad import
Under 2022 ökade importen av pellets till Sverige samtidigt som exporten av pellet från Sverige minskade. Nettoexp
Det svenska ordförandeskapet och EU-parlamentets förhandlare har enats om revideringen av Förnybartdirektivet RED III.
– Det blev i allt väsentligt en framgång för förnuft och vetenskap och ett förödmjukande nederlag för de kampanjmakare och politiker som ville stoppa användningen av skogsbränslen. Det svenska ordförandeskapet ska ha all heder av uppgörelsen, som innebär att vi kan fortsätta an
