Svebios kommentar till klimathandlingsplanen: Det behövs både bioenergi och elektrifiering

– Trots att Sverige är världsledande när det gäller att ta vara på bioenergi och trots att Sverige har mycket stor potential att öka användningen av bioenergi är detta alternativ frånvarande i klimathandlingsplanen och bland de förslag som läggs. Det är särskilt förvånande med tanke på att bioenergi skapar inkomster och sysselsättning i alla delar av landet – och står för den största delen av Sveriges energianvändning. Det säger Anna Törner, VD i Svebio som en kommentar till planen.

– Till exempel konstaterar Energimyndigheten i en ny rapport att biokraft kan tillföra omkring 1000 MW mer elproduktion. Det kan ske på relativt kort sikt och främst tillkomma i södra och mellersta Sverige där det finns störst behov av att förstärka eltillförseln. Energimyndigheten pekar också på att systemnyttorna med befintlig fjärr- och kraftvärme är stora – cirka 10 GW, motsvarande effekten i cirka 10 kärnkraftreaktorer.

– Genom beslutet att avveckla större delen av reduktionsplikten vid årsskiftet ökar de svenska utsläppen av koldioxid mycket kraftigt samtidigt som användningen av biodrivmedel minskas med omkring 15 TWh eller omkring 1,5 miljarder liter, vilka ersätts med fossil diesel. Detta skapar stora svårigheter att klara klimatmålen 2030, inte minst ESR-målet, som gäller för alla sektorer som inte omfattas av utsläppshandel. Regeringen ger inget svar på hur denna ökning av utsläppen ska kompenseras och hur EU-målet nu ska klaras.

– Regeringen beskriver den hittills förda politiken med reduktionsplikt som ensidig, men föreslår en minst lika ensidig politik för elektrifiering, där dessutom tidsaspekt för både produktion och transmission är utmanande. Enligt Svebios uppfattning kommer det att krävas både elektrifiering och biodrivmedel för att ersätta fossila drivmedel i transportsektorn på ett kostnadseffektivt sätt.

– Regeringen föreslår att nya styrmedel ska ersätta de styrmedel som hittills gällt. Dels ska Sverige införa EU:s nya gemensamma utsläppshandelssystem, ETS2, och dels ska man utreda ett nytt nationellt utsläppshandelssystem för dessa sektorer. Man säger inget om vad som ska hända med den svenska koldioxidskatten, som redan omfattar huvuddelen av de utsläpp som nu ska få nya styrmedel. Eftersom huvuddelen av utsläppen i ESR-sektorn kommer från inrikes transporter och arbetsmaskiner kommer nya styrmedel utanpå de befintliga skatterna att leda till prisökningar på fossila drivmedel jämförbara med kostnaden för den avvecklade reduktionsplikten.

– Regeringen bör i sitt förslag till ny styrmedelsutredning ta fasta på det slutbetänkande som Lena Ek presenterade 6 december om hur ny produktion av biodrivmedel kan underlättas.