– Skatten strider mot de principer som gällt sedan 1991 att koldioxidskatt bara ska tas upp på fossila bränslen. Det är orimligt att den svenska regeringen och dess samarbetspartier böjer sig för EU-kommissionens diktat på det här viset. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen, som en kommentar till dagens budget.
– Ett konverteringsstöd för att bygga om bilar till etanol- och biogasdrift är bra, men otillräckligt för att åtgärda de stora utsläppen av koldioxid från de bensinbilar som redan rullar på våra vägar och de tusentals nya bensinbilar som säljs.
Svebio inleder ett samarbete med det statliga Litauiska företaget Baltpool och introducerar en digital handelsplats för fasta biobränslen, flis och pellets, i Sverige. Genom handelsplatsen blir det enklare för säljare och köpare av bränslen att mötas och göra affärer till standardiserade villkor.
Sverige får inte falla undan för EU-kommissionens krav på att vi ska införa skatt på förnybara biooljor. Vi måste i Sverige kunna bestämma hur vi vill använda den koldioxidskatt som vi haft ända sedan 1991 och som lett till kraftigt minskat beroende av importerad olja och 30 procent minskade utsläpp av växthusgaser.
För att kunna genomföra EU-kommissionens förslag om coronakrispaket krävs det enighet mellan unionens 27 länder. Det är villkoret eftersom det handlar om finanspolitik och skatter, där medlemsländerna än så länge har egen exklusiv beslutanderätt.
För några årtionden sedan, efter de två oljekriserna 1973 och 1979, startade en omfattande debatt om Sveriges oljeberoende; 75 procent av all energianvändning i Sverige byggde då på importerad, dittills mycket billig olja. Samtidigt rasade debatten om kärnkraftens risker, och alla sökte efter det som då kallades ”alternativa energikällor”.
Skog och åkermark ska i första hand användas för att producera biomassa som kan ersätta fossila bränslen, inte för att lagra kol. Produktion och användning av biomassan ger den största och säkraste klimatnyttan. När man värderar klimateffekten av att lagra in kol i skog och mark måste man ta hänsyn till hur åtgärderna påverkar möjligheterna att producera förnybara råvaror och förnybart bränsle.
Rapsen börjar blomma denna vecka här i Sörmland, rekordtidigt. Övervintringen ser ut att ha varit perfekt, så det blir säkert en bra skörd, även om det finns gott om skadegörare – främst småkryp som är svåra att bekämpa.
Varje kväll tar vi i vår inre corona-exil en promenad på ungefär fyra kilometer i det sörmländska landskapet, som här mest består av odlade fält med en del åkerholmar och skogsbryn, och lite ängs- och betesmarker som gradvis håller på att växa igen. Ganska nära finns en näringsrik sjö, men vi ser den inte från vår promenadväg.
Marknaden för pellets i Sverige ökade med 8,3 procent under 2019 jämfört med året innan. Ökningen motsvarande 155 622 ton pellets eller 0,7 TWh energi. Totalt användes drygt två miljoner ton pellets i Sverige motsvarande nästan 10 TWh energi under 2019.
Svebio har beviljats ny finansiering från Vinnova för att fortsätta arbetet med att ta fram kompletterande styrmedel för underlätta investeringar i ny svensk produktion av biodrivmedel. Syftet är att nå Sveriges klimatmål och klara transportbehoven till 2045, inklusive luft- och sjöfart.
Det är ledningarna för de regionala trafikhuvudmännen som bestämmer vad vi ska ha för kollektivtrafik, vilka bussar som ska transportera oss i stadstrafiken och ute på landet. Sverige har kommit mycket långt när det gäller att använda fossilfria drivmedel i bussarna i kollektivtrafiken.
– Den svenska regeringen har vårt fulla stöd för det fortsatta arbetet med att påverka EU-kommissionen, så att Sveriges omfattande användning av rena och högblandade biodrivmedel inte drabbas av en skattechock. Det säger Gustav Melin, VD i Svebio, i en kommentar till att regeringen vänder sig till EU-kommissionen för att få rätt att skattebefria rena och högblandade biodrivmedel under ett år.
Vid Svenska Bioenergiföreningens livesända årsmöte den 2 april valdes Alarik Sandrup från Lantmännen till ny ordförande i Svebio efter Karin Medin, vd på Söderenergi, som haft posten i fyra år. Alarik Sandrup jobbar sedan 2009 som näringspolitisk chef på Lantmännen med ansvar för politiska kontakter och samhällskontakter både i Sverige och i Bryssel.
Bioenergy can supply more than half of Swedish energy needs in 2045. Svebio’s Roadmap Bioenergy shows that there is potential in Sweden to increase the biomass supply with 100 TWh or more, and satisfy the growing demand.
Kolkraften minskade med 24 procent i EU mellan 2018 och 2019. Elproduktionen från stenkol minskade med 36 procent och produktionen från brunkol med 16 procent. Från Storbritannien meddelar den största elproducenten Drax att man helt ska sluta med kol i mars 2021, fyra år tidigare än det brittiska målet att fasa ut kolet 2025.
Svebio har slutfört en utredning, finansierad av Vinnova. Resultatet är tre förslag på konkreta styrmedel som gör att Sverige kan realisera potentialen av främst skogsrester till biodrivmedel och biojetbränslen.
Första svenska fabriken för skogsbaserad biojet är möjlig inom något år. Testflygningar och industriell uppskalning är planerade vid ett massabruk. LTU Luleå Tekniska Universitet med partners redovisar ett demo-projekt.
Att göra Sverige fossilfritt kommer att kräva en ökad tillförsel av omkring 100 TWh biobränslen. Om 25 år kommer vi i Sverige att kunna använda 250 TWh bioenergi. Det finns betydande möjligheter att öka tillförseln av biomassa både från skogen, jordbruket samt från restprodukter, tillräckligt för att möta de ökade behoven. Det visar Svebios Färdplan Bioenergi som lanseras idag.
Svenska Bioenergiföreningen, Svebio, har utarbetat en färdplan för bioenergi, som visar hur en ökad efterfrågan på bioenergi för ett fossilfritt Sverige kan mötas. Färdplanen presenteras torsdag 16 januari på Nalen i Stockholm.
