Svebio stöder ramöverenskommelsen om den framtida energipolitiken. Energibranschen har länge efterfrågat en sådan bred överenskommelse. Vi anser dock att vissa delar av överenskommelsen måste justeras och anpassas till den uppkomna situationen på elmarknaden. Om inte det görs riskerar genomförandet att bli alltför kostsamt för energibranschens aktörer, för svenska skattebetalare och konsumenter.
Elcertifikatsystemet behöver reformeras så att det stimulerar effekt, inte bara elproduktion. Det framhåller Svebio i ett remissyttrande som avlämnats med anledning av en rapport från Energimyndigheten. En sådan reformering av stödsystemet har också krävts av de politiska partier som står bakom ramöverenskommelsen om energin från i juni.
El producerad med biobränslen, biokraft, är ett huvudalternativ för att ge baskraft och balanskraft när kärnkraften avvecklas och vi får alltmer variabel elproduktion. Med rätt styrmedel och teknikutveckling kan biokraften ge 40 TWh el och 10 GW effekt år 2040, med en utbyggnad av 1 TWh per år. Det visar den rapport om biokraft som Svebio presenterar för Energikommissionen.
Kapaciteten för att producera biokraft, el med bioenergi, ökade senaste året något inom kraftvärmesektorn men minskade inom industrin. Från 2009 har produktionskapaciteten för biokraft ökat med 600 megawatt eller 16 procent till totalt 4 286 megawatt.
– Vår rekommendation till regeringen är att inte ytterligare höja nivån i elcertifikatsystemet nu. Vi behöver bygga ut mer förnybar elproduktion för att få ett 100 procent förnybart energisystem. Men ett utökat elcertifikatsystem måste börja lösa det svenska elsystemets största problem – problemet med risk för effektbrist. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen.
Öka inte volymen för elcertifikat. Det leder bara till ytterligare obalans på den svenska elmarknaden, med konstlat låga priser som skapar problem för de företag som tidigt investerat i ny förnybar elproduktion. Det anser Svebio med anledning av att regeringen har gett ett uppdrag till Energimyndigheten att snabbutreda hur man ska kunna höja ramen i elcertifikatsystemet med 5 TWh fram till 2020.
– Vi hade väntat oss besked om hur den nya regeringen vill gynna användningen av biodrivmedel och hur man vill stimulera produktionen av biodrivmedel från skogssektorn, ett tema som togs upp av Stefan Löfven i valrörelsen. Det säger Svebios vd Gustav Melin i en kommentar till regeringsförklaringen.
Vi ställer gärna upp med fakta om bioenergi i den faktabaserade energikommission, som Svenskt Näringsliv vill få till stånd. Det säger Svebios vd Gustav Melin i en kommentar. I Svenskt Näringslivs rapport nämns ingenting om bioenergi, trots att biobränslen i dag är Sveriges största energikälla.
Förra näringsministern Maud Olofsson är en av talarna på Elcertifikatsdagen som anordnas av Svebio den 25 september i Stockholm. På konferensen tar man upp frågor kring den gemensamma marknaden för elcertifikat mellan Sverige och Norge, med talare från båda länderna.
Svebio presenterar tillsammans med Svensk Energi, Svensk Fjärrvärme och Skogsindustrierna en gemensam rapport om utbyggnaden av kraftvärme fram till 2020. Rapporten visar att utbyggnaden av biokraft fortsätter med investeringar på över 30 miljarder under de kommande åren.
Det råder stor osäkerhet om hur mycket norsk vattenkraft som kan byggas ut som en del av ett gemensamt svensk-norskt elcertifikatsystem. Det framkom vid den elcertifikatsdag som Svebio anordnade på Tekniska museet den 13 januari. - Ett avtal med Norge måste innehålla villkor som gör det möjligt att ändra regelverket om norsk vattenkraft slår ut svensk förnybar elproduktion, säger Gustav Melin.
Den svenska regeringen har kommit överens med den norska regeringen om att införa ett gemensamt elcertifikatsystem. I Norge finns betydande potential att bygga ut mer vattenkraft. Vilken effekt får en gemensam marknad för elcertifikat på utbyggnaden av biokraft och vindkraft i Sverige? Den och andra frågor kommer att belysas på ett Svebio-seminarium på Tekniska Museet 13 januari.