De senaste dagarna har det tagits viktiga steg framåt i den internationella klimatpolitiken, både globalt och i EU. Men de europeiska besluten får oss att undra om konsekvenserna för svenskt skogsbruk och svenska skogsägare.
– Vi ger EU-kommissionen underkänt på flera punkter när vi nu läser det slutliga förslaget till taxonomi för hållbara investeringar. Kommissionen motarbetar biodrivmedel och fordon som kan drivas med biodrivmedel. Och man föreslår ett byråkratiskt regelverk med klimatplaner för enskilda skogsägare, inklusive för mycket små skogsskiften. Enligt kommissionen är det hållbart att tillverka utrustning
EU-kommissionens förslag till taxonomi är symptom på ett större systemfel i EU:s klimatpolitik. Istället för att införa allt fler detaljregleringar och försöka dela in olika åtgärder i ”gröna” och ”icke-gröna” borde EU styra med starka generella styrmedel, främst koldioxidskatt eller handel med utsläppsrätter, kombinerat med strikt miljölagstiftning.
Den 24 januari pulicerade 87 så kallade influencers en anmärkningsvärd debattartikel i Expressen med budskapet att vi måste avskaffa den normala demokratin för att ändra våra klimatkatastrofala vanor. Rubriken var: ”Kör över vårt folk Löfven – klimatet måste räddas”.
Regeringens klimatpolitik tacklar inte den stora frågan – hur vi ska ersätta de fossila drivmedlen, bensin och diesel. Tvärtom innebär budgeten ett steg bakåt, genom att det införs en ny skatt på E85 och höjd skatt på rapsdiesel. Istället innehåller budgeten en rad förslag som har marginell inverkan på utsläppen av klimatgaser. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, i en kommentar till budgeten.
Regeringen har idag lagt en lagrådsremiss om att införa skatt på biodiesel, så kallad FAME, som till 100 procent utgörs av rapsdiesel. Svebio anser att skatten motverkar klimatomställningen i transportsektorn och att svenska politiker måste verka för ändringar av regelverket i EU.
Svebio motsätter sig den sänkning av koldioxidskatten för värmeverk som finansdepartementet föreslår, och Svebios vd Gustav Melin uppmanar miljöministern och energiministern att stoppa förslaget. Man borde istället återinföra den skatt som fram till årsskiftet fanns på fossila bränslen för kraftvärmeproduktion, och införa ett golvpris i utsläppsrättshandeln, så som den brittiska regeringen gjort.
Svebio har lämnat remissyttrande över Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050. Utredningen syftar till att Sverige ska ha netto noll-utsläpp av växthusgaser 2050. Svebio lämnar synpunkter bland annat om hur den svenska skogen bäst ska utnyttjas för att ge klimatfördelar, och hur bioenergin kan spela en stor roll för att minska klimatutsläppen i transportsektorn och i industrin.
EU-parlamentet har med knapp marginal avvisat ett förslag om att genomföra så kallad "backloading" av 900 miljoner utsläppsrätter. Syftet med förslaget var att få upp priset på utsläppsrätter, som nu är rekordlågt. - Ett missat tillfälle för klimatpolitiken i Europa, säger Svebios vd Gustav Melin i en kommentar.
Klimatmötet i Doha blev en besvikelse. Vi får vänta många år på ett heltäckande globalt klimatavtal. Men det får inte hindra oss som arbetar med förnybar energi att arbeta vidare med den teknik som kan ersätta fossila bränslen och minska utsläppen av koldioxid. Tekniken finns, och den är dessutom ofta lönsam med dagens oljepriser.
Den svenska regeringen måste medverka till högre pris på utsläppsrätterna i EU, och får inte stoppa förslag som syftar till att få upp utsläppsrättspriset. Den uppmaningen riktar Svebios vd Gustav Melin med anledning av uppgifter i en debattartikel i DN.
Svebios vd Gustav Melin kommenterar regeringsombildningen. Miljöminister Lena Ek har som Sveriges klimatförhandlare stor nytta av sin internationella erfarenhet. Hon har också en gedigen kunskap om skogens och bioenergins betydelse för klimatpolitiken. Anna-Karin Hatt har viktiga uppgifter att ta itu med, inte minst när det gäller biodrivmedel och miljöfordon.
Bioenergin kan ge mer än hälften av det globala energibehovet, och bioenergin har den största potentialen på medellång sikt bland alla förnybara energikällor. Kostnaden är också lägre än för andra alternativ, och ofta konkurrenskraftig med fossila bränslen. Det visar klimatpanelen IPCC:s rapport om förnybar energi, som publicerades 9 maj.