De provsvar som branschorganisationen Svensk Fågel fått från SVA visar på en minskning av campylobacter hos kycklingflockar som föds upp av bönder anslutna till Svensk Fågel. Sedan årsskiftet har branschen vidtagit flera åtgärder för att minska förekomsten av campylobacter och de senaste mätningarna visar att åtgärderna har gett önskat resultat.
Den svenska kyckling- och kalkonbranschen fortsätter att gå bra, det visar färska siffror som presenterades under Svensk Fågels årsstämma i fredags. Siffror visar även på en ökad import från EU. Det innebär att konsumenter får en kyckling som inte kontrolleras av myndigheter på samma sätt som svenskproducerad.
Konsumenter blir allt mer medvetna om vad de lägger i varukorgen och föredrar kyckling från svenska bönder. En studie som genomförts av Svensk Fågel visar att konsumenter vilseleds att köpa kycklingspett från utlandet. Endast 7 procent av kycklingspetten som säljs i butikernas delikatessdiskar är svensk.
Hélène Bagge blir ny medarbetare på Svensk Fågel. Som utbildad ekonom och med tio års erfarenhet från mat- och dryckesbranschen tar hon med sig unika erfarenheter och perspektiv in i organisationen och blir därmed en viktig pusselbit i arbetet.
Svenskarna äter alltmer kyckling och vill helst att den ska vara svenskproducerad. Åtta av tio konsumenter är beredda att betala mer för kyckling från svenska gårdar. Trygghet och en vilja att gynna svenska bönder är fortfarande de främsta anledningarna till att välja svenskt.
Svenskarnas intresse för matens ursprung har ökat kraftigt de senaste åren. Trots det är det fortfarande få som frågar var råvaran kommer ifrån när de äter på restaurang. En undersökning från Ipsos visar att endast sex procent alltid frågar om kycklingens ursprung. När Svensk Fågel nu sponsrar Årets Kock vill man främja ökad kunskap och lyhördhet för vad konsumenter efterfrågar.
Klimatpåverkan och ansvarsfull antibiotikaanvändning är två kriterier som svensk kyckling får goda omdömen för i årets upplaga av WWF:s Köttguiden. Rapporten lyfter även fram att branschens förebyggande arbete har lett till att förekomsten av sjukdomar som är vanliga i Europa är mycket låg i Sverige.
Åtta av tio svenskar vill ha kyckling från svenska bönder och som boende i Katrineholm kan du vara stolt över din kommun. Till skillnad från många andra kommuner i landet serverar Katrineholm svensk kyckling till sina barn och äldre. Det uppmärksammades under dagen med ett oväntat besök på Bie skola.
Idag har Sveriges kycklingbönder anledning att vara extra stolta. Allt fler väljer svensk kyckling i offentlig upphandling. Under 2015 ökade andelen svensk kyckling för fjärde året i rad. Sedan 2012 har andelen svenska fågelprodukter (i volym) ökat med över 12 procentenheter, det framkommer i en rapport från LRF.
Snart kan konsumenter hitta fler förädlade kyckling- och kalkonprodukter med Svensk Fågels ursprungs- och kvalitetsmärkning i butik. Nu blir det möjligt för tredje part att använda märkningen förutsatt att både bonde och slakteri är medlemmar i Svensk Fågel. Företaget ska också nå upp till Svensk Fågels krav och klara årliga kontroller från utomstående kontrollorgan.
Förra året åt vi kyckling som aldrig förr och produktionen ökade med 6 procent (8,2 procent inom Svensk Fågels medlemmar*). Det är en ökning med 20 procent på fem år – en fantastisk utveckling för svenska företag och bönder som föder upp kyckling och kalkon.
Hongkong säger nu ja till att kyckling och kalkon från svenska bönder och företag inom Svensk Fågel får säljas i landet. Efterfrågan på den svenska premiumkycklingen är stor i Asien och den svenska branschen tror att det kan handla om ett värde i 100 miljonersklassen till att börja med.