Allt fler svenskar äter kyckling och så många som 73 procent av svenska folket vill att kycklingen ska vara svensk. Det är en femprocentig ökning sedan förra året. Av dessa är det nästan 70 procent som anger att det är viktigt med en inhemsk produktion och att stötta bönderna. Dessutom anser 75 procent att det är viktigt uatt skolmaten är tillagad på svenska råvaror.
Den internationella antibiotikaveckan – World Antimicrobial Awareness Week har nu inletts. Huvudtemat för denna världsomspännande vecka är att många samhällssektorer behöver arbeta tillsammans mot antibiotikaresistens. Detta gäller både för djur och människor. Svensk Fågels medlemmar har sedan många år arbetat fokuserat för att minska antibiotikabehandling i kyckling- och kalkonflockar och tycker
Färska siffror visar att nivån av campylobakter är rekordlåg för svenska kycklingflockar. Uträknat medeltal för 2019 års provtagningar landade på 4,6 procent. Att nivåerna nu är så låga beror på att Svensk Fågels medlemmar följer de råd som har arbetats fram tillsammans med myndigheter i ett campylobacterprogram.
Livsmedelsverket skickade nyligen ut ett pressmeddelande om att färsk kyckling kan innehålla campylobacter. Informationen feltolkades i flera medier som förbisåg att den ursprungliga rapporten från Livsmedelsverket handlade om ett stickprov från i somras när det var som varmast.
Under Svensk Fågels årsstämma som hölls i Jönköping den 22 mars framkom att svensk kyckling är frisk, antibiotikaanvändningen är låg och närmast obefintlig liksom campylobacternivån som nu är extremt låg. På årsstämman diskuterades även kommande regler från Jordbruksverket samt ett ökat fokus på export och hållbarhet.
Ett nytt år innebär ofta löften om en hälsosammare livsstil. Det kan betyda att lyfta fler vikter på gymmet, åka mindre bil eller att äta en sundare kost. Även om långt ifrån alla lyckas hålla sitt löfte fullt ut är en sak säker – allt fler satsar på att bli hälsosammare med nyttig svensk fågel.