Nya siffror visar att försäljningen av svensk kyckling från bönder och företag medlemmar ibranschorganisationen Svensk Fågel ökade med över fyra procent under år 2024. Den totalaproduktionen bland medlemmarna ökade med 4,5 procent.
– Som bonde och ordförande i vår branschorganisation kan jag bara tacka svenska konsumentersom väljer att köpa mer kyckling från våra s
Svensk Fågel ser mycket positivt på de nya förslag som rör fjäderfä som presenterats i den utredning som regeringen tillsatt för att stärka lantbrukets konkurrenskraft och samtidigt värna Sveriges högt ställda krav på djurskydd. Utredningen har lyft fram betydelsen av att hitta en jämvikt mellan dessa två viktiga områden, och de nya förslagen visar på en tydlig vilja att förbättra förutsättningarn
Den nya landsbygdsministern, Peter Kullgren har besökt en av Svensk Fågels medlemsgårdar. På plats på Rösängs Lantbruk i Ålberga välkomnades ministern av nästan tre generationer kycklingbönder, Ulrik Helgstrand och hans dotter Sara. På plats var även ordförande i Svensk Fågel, Jenny Andersson.
Svensk kyckling har minskat sitt klimatavtryck med nästan 20 procent på drygt tio år. I dag är avtrycket knappt 1,6 kilo koldioxid per kilo slaktvikt. Det visar en ny och omfattande livscykelanalys (LCA), med klimatpåverkan i fokus, som gjorts av forskningsinstitutet RISE. Studien presenterades på ett seminarium den 16 augusti.
Onsdag den 17 mars hölls Svensk Fågels årsstämma. Totalt fem nya ledamöter, ordinarie och suppleanter valdes in till Svensk Fågels styrelse
Svensk Fågel har under de senaste åren genomfört en helt ny hållbarhetsanalys på gårdsnivå bland sina lantbrukare. Resultatet visar att kycklingbönderna hjälper till att bidra till biologisk mångfald och att hålla landsbygden levande genom att bidra till arbetstillfällen på den egna gården och i samhället runt omkring. Dessutom ökar antalet kvinnor som är anställda och som driver gårdarna.
Svenska folket äter alltmer svensk kyckling. Hållbarhet, hälsa och trygghet samt stöd till svenska bönder är de främsta anledningarna till att konsumtionen av svensk kyckling ökar, visar en ny undersökning från Svensk Fågel.
Färska siffror visar att nivån av campylobakter är rekordlåg för svenska kycklingflockar. Uträknat medeltal för 2019 års provtagningar landade på 4,6 procent. Att nivåerna nu är så låga beror på att Svensk Fågels medlemmar följer de råd som har arbetats fram tillsammans med myndigheter i ett campylobacterprogram.
Med svensk kyckling och kalkon på julbordet i år gör du många vinster. Inte bara för klimatet, smaken och hälsan. Du stödjer också våra svenska kycklingbönder samtidigt som du inkluderar de flesta religioner. Svensk fågel är bra för alla.
Svensk Fågel är mycket positiv till regeringens förslag om en obligatorisk ursprungsmärkning av mat på restauranger och storkök. Matfågelbranschen har redan i dag en välkänd kvalitets-och ursprungsmärkning i butik, i form av den Gula Pippin, som konsumenterna efterfrågar. En symbol som enkelt går att användas även på krogen. Men det finns utmaningar.
Enligt Jordbruksverkets statistik för 2017 så ökade den totala förbrukningen av svenskt fågelkött förra året. Svensk Fågels medlemsföretag ökade sin totala produktionsvolym med cirka två procent.
I veckan gick startskottet för finalerna av SkolmatsGastro 2018 - SM i skolmat. Fyra av totalt fem finalistlag har kyckling på menyn. Först ut var Örmoskolan Tingsryds kommun. Näst på tur står Smedtorp Skolan i Tomelilla, Nannaskolan i Uppsala och Dinkelskolan i Munkedal. Frågan är vem är bäst i Sverige på kyckling?
Trots att 8/10 konsumenter vill ha svensk kyckling serverar en majoritet av de populäraste kedjorna importerade alternativ. Ofta kommer kycklingen från länder där kraven på djurskydd, arbetsförhållanden och antibiotikaanvändning är betydligt lägre än i Sverige.
Varje dag serveras 1,3 miljoner portioner skolmat i Sverige. Men varifrån kommer maten och hur enkelt är det för svenska ungdomar att göra medvetna val när det kommer till dagens viktigaste måltid? Under ett lunchseminarium, 5 juni kl. 12-13, tittar vi närmare på hur hållbar den svenska skolmaten är oavsett om den serveras i ett skolkök eller via lunchkuponger på en snabbmatsrestaurang.
Den svenska kyckling- och kalkonbranschen fortsätter att gå bra, det visar färska siffror som presenterades under Svensk Fågels årsstämma i fredags. Siffror visar även på en ökad import från EU. Det innebär att konsumenter får en kyckling som inte kontrolleras av myndigheter på samma sätt som svenskproducerad.
Svenskarna äter alltmer kyckling och vill helst att den ska vara svenskproducerad. Åtta av tio konsumenter är beredda att betala mer för kyckling från svenska gårdar. Trygghet och en vilja att gynna svenska bönder är fortfarande de främsta anledningarna till att välja svenskt.
Svenskarnas intresse för matens ursprung har ökat kraftigt de senaste åren. Trots det är det fortfarande få som frågar var råvaran kommer ifrån när de äter på restaurang. En undersökning från Ipsos visar att endast sex procent alltid frågar om kycklingens ursprung. När Svensk Fågel nu sponsrar Årets Kock vill man främja ökad kunskap och lyhördhet för vad konsumenter efterfrågar.
För femte året i rad har Matrapporten presenterats – en rapport som bland annat listar svenskarnas favoriträtter. Det svenskarna helst äter, oavsett om det är vardag eller helg, är kyckling. Det vita köttet har blivit allt mer populärt och konsumtionen har ökat stadigt de senaste åren.
Klimatpåverkan och ansvarsfull antibiotikaanvändning är två kriterier som svensk kyckling får goda omdömen för i årets upplaga av WWF:s Köttguiden. Rapporten lyfter även fram att branschens förebyggande arbete har lett till att förekomsten av sjukdomar som är vanliga i Europa är mycket låg i Sverige.
Idag har Sveriges kycklingbönder anledning att vara extra stolta. Allt fler väljer svensk kyckling i offentlig upphandling. Under 2015 ökade andelen svensk kyckling för fjärde året i rad. Sedan 2012 har andelen svenska fågelprodukter (i volym) ökat med över 12 procentenheter, det framkommer i en rapport från LRF.