Nyhet -
Skånska biodlare bjöd på Honungsbar och pratade pollinering
Många var nyfikna på de olika sorterna i Honungsbaren. Foto: Anna Lind Lewin.
På Äppelmarknaden i Kivik 23–24 september mötte Svenska Bin och skånska biodlare många hundra besökare i alla åldrar. Satsningen som arrangerades av Svenska Bin i samarbete med Kiviks Musteri innehöll både Honungsbar och utställning om pollinering.
– Det finns ett stort sug efter kunskap om bin och honung, säger biodlaren Johan Wallin från Tomelilla.
Oron och nyfikenheten är stor och frågorna blev många:
Hur går det för bina? Hur svårt är det att bli biodlare? Hur kommer det sig att honung kan smaka så olika? Och varför är den flytande ibland, och ibland inte?
Biodlaren Johan Wallin från Tomelilla berättar om nektar och pollinering vid Honungsbaren. Foto: Anna Lind Lewin.
Äppelmarknaden i Kivik besöks av mellan 15.000–20.000 personer per dag. Detta år var det många som vill prata honung och bin både uppe på musteriet och i Kunskapstältet på marknaden nere i hamnen.
Honungsbaren med 20-talet unika honungssorter fick både stora och små besökare att stanna upp och fundera över vilka blommor som gett smaken de gillade bäst.
En del är vana vid den traditionellt skånska honungen som kommer från rapsen som är nästan vit och lite hård, medan folk från västkusten lika självklart tycker att det är ljungen som ger den ”riktiga honungen”. Under dagen pratades det svensk honung med besökare från hela världen: Montana, Thailand, Rumänien, Danmark, Ukraina, Iran och England.
Biodlarna Håkan Albrektsson och Karin Widell från Österlenhonung i Ramsåsa. Foto: Anna Lind Lewin.
Mötet med biodlarna ledde också till många tankar om vad man kan göra hemma i sin egen trädgård för att gynna de vilda pollinatörerna och några besökare blev sugna på att själva börja odla bin.
Lokala biodlare som ställde upp med sin tid och kunskap under marknaden var Johan Wallin från Tomelilla, Ise Wenzel Hovmöller från Södra Mellby, Johan Falk från Haväng, Martin Svensson från Blentarp, Kamilla Persson från Löderup och Håkan Albrektsson och Kamilla Widell från Ramsåsa.
Johan Wallin började odla bin för att familjen åt så mycket honung.
– Varje vecka gick det minst en burk till fika och mellanmål. Så jag tänkte att jag skulle se till att vi fick egen honung.
Det ena ledde till det andra och idag är Johan bitillsyningsman och ordförande i Skånes Biodlardistrikt.
Biodlarna Johan Falk och Martin Svensson producerar också honung som bina hämtat medan de pollinerar fruktträden på odlingarna runt Kiviks musteri.
Satsningen under Äppelmarknaden är ett samarbete mellan Svenska Bin och Kiviks Musteri.
Musteriet satsar på att lyfta vikten av pollinering.
Projektet har också stöd från Svenskt Sigill.
I Kulturträdgården där Honungsbaren stod fanns nära 230 sorters svenska äpplen. Foto: Anna Lind Lewin.
----------------------------------------------------------------
Hur går det för bina i Sverige?
Jämfört med den alarmerande bidöden i USA har biodlarna i Sverige en bra situation även om sjukdomar som varroa och amerikansk yngelröta leder till förluster. De vilda pollinatörerna har det svårare än de odlade honungsbina eftersom de drabbas hårdare av så kallade monokulturer, ensidiga stora odlingar som leder till brist på mångfald bland växterna bina ska leva av. Även bekämpningsmedel drabbar de vilda bina hårdare eftersom de lever som solitärer. De vilda pollinatörerna är lika viktiga som honungsbina för att vi ska få vår mat pollinerad. Över en tredjedel av allt vi stoppar i munnen behöver pollinering, som till exempel frukt och bär.
Som vilda bin räknas cirka 300 arter bland annat humlor, sandbin, citronbin och murarbin.
Av dem är runt 30 procent hotade enligt WWF.
Behövs det fler biodlare?
Det behövs fler bisamhällen och biodlare i Sverige. Idag importerar vi 50 procent av den honung vi äter och årets skörd är liksom förra årets låg på grund av ogynnsamma väderförhållanden. Det leder till brist på svensk honung i butik. Det behövs alltså både fler yrkesbiodlare och hobbybiodlare som kan bidra till en ökad pollinering i sin närhet och producera mer svensk honung.
Det är honungen som finansierar den viktiga ekosystemtjänsten pollinering.
Hur svårt är det att bli biodlare?
Enklast är att ta kontakt med sin lokala biodlarförening och gå en kurs.
Det finns också yrkeshögskolor som den i Höör.
Vad kan jag själv göra för att gynna pollinatörer:
Odla blommor som ger bina mat i din trädgård, koloni eller på gården och balkongen:
Blommor som bina tycker om är krokus, hästhov, vallört, vallmo, gurkört, maskros, hallon, klöver honungsfacelia, nepeta, scilla, lucern, sötväppling, tistel, kärleksört och höstaster. Lavendel, timjan, mynta. och andra kryddväxter är också populära. Bland träd och buskar är sälg, pil, hassel, snöbär, lönn och lind några favoriter.
Lämna gärna en remsa med maskros och klöver i gräsmattan under blomning och bygg några enkla biholkar av vedträn, tegelstenar och bambupinnar.
Humlor är också en sorts bin, och olika bin är bra på att pollinera olika sorters växter. Ett äpple behöver besök från både honungsbin, humlor och solitärbin för att utvecklas på bästa sätt.
Vad är pollinering?
När bina samlar nektar och pollen som mat till sig själva flyttar de samtidigt pollen mellan blommorna – det kallas pollinering och är nödvändigt för att växterna ska befruktas. Frukt, bär, raps och även klöver som ger mat till våra kor är grödor som inte klarar sig utan hjälp från pollinatörer. Pollineringen kallas också ekosystemtjänst.
Hur kommer det sig att honung kan smaka så olika?
Honungen får smak av de växter eller blomma som bina flyger på under just den perioden, så kallade dragväxter. Om biodlaren skördar ofta kan man få sorthonung som kommer nästan uteslutande från en enda blomma – till exempel hallon, klöver, ljung, mjölkört, maskros, lind, blåbär eller bovete. De får alla olika färg, konsistens, doft och smak.
När är honung flytande?
All nyslungad honung är flytande. De flesta svenska växter ger en nektar som gör att honungen helt naturligt kristalliseras 2–4 veckor efter skörd. Kristallerna är inte tecken på att honungen är dålig och i många andra länder tycker man att det är gott med grynigheten. I Sverige har det varit tradition att ympa och röra honungen så att den får en beständigt slät och bredbar konsistens. Om man vill ta vara på den nyslungade honungen smak och konsistens kan man frysa den.
De flesta förpackningar med flytande honung som finns i butik är antingen importerad honung från länder med annan flora eller produkter där man tillsatt fruktsocker för att hålla honungen flytande.
Nyslungad svensk honung är flytande men stelnar naturligt efter några veckor. Foto: Anna Lind Lewin.
