Skip to main content

Utan bin inga äpplen – Kiviks Musteri satsar på pollinatörerna

Nyhet   •   Sep 18, 2017 08:00 CEST

Jan Jensen, odlingsansvarig på Kiviks Musteri, arbetar för en större mångfald. Foto: Anna Lind Lewin.

Varje år sätts nästan 5 miljoner bin i arbete på Kiviks Musteri. De levererar en viktig ekosystemtjänst när de pollinerar fruktodlingarna nedanför naturreservatet Stenshuvud på Österlen och på Solnäs Gård utanför Lund.

– Ju fler gånger en pollinatör besöker en blomma desto bättre utvecklas äpplet, berättar Jan Jensen, odlingsansvarig på Kiviks Musteri.

Det är biodlarna Martin Svensson och Johan Falk som flyttar ut sina bisamhällen till fruktodlingarna.
– Jag sitter på helspänn och väntar på blomningen, det gäller att pricka in helt rätt tidpunkt, berättar Martin.

Jan Jensen berättar hur han tillsammans med biodlarna planerar för att bina ska landa på rätt plats.

– Honungsbin gillar inte när det blåser och inte när det är skuggigt, så vi planterar lähäckar och väljer soliga platser där de kan fokusera på att samla nektar från fruktträden. 



Biodlaren Martin Svensson har sin bigård i  Blentarp. Foto: Anna Lind Lewin.

När Äppelmarknaden går av stapeln 23–24 september kommer Svenska Bin och lokala biodlare att vara på plats både på Kiviks Musteri och i marknadens Kunskapstält nere i Kiviks hamn.

– På musteriet kommer vi att bjuda på en Honungsbar där besökarna kan prova på olika honungssorter och berätta om bin och biodling. Man kan också passa på att köpa honung med tydligt ursprung från trakten. Vi vill lyfta de lokala biodlarna och deras viktiga insatser för pollineringen, säger Anna Lind Lewin som arbetar för föreningen Svenska Bin.

Viktigt att gynna alla pollinatörer
Förutom bisamhällena som hyrs in så satsar Kiviks Musteri sedan några år på att skapa en miljö i odlingarna som kan ge boplatser och mat också till fler vilda pollinatörer.
– Vi lämnar lite fällda lövträd och högar med ris som kan ge livsutrymme år olika insekter. Städar man för mycket i en trädgård eller odling försvinner mångfalden som vi har nytta av. Humlor bor gärna i hålor i jorden och många solitärbin tycker om att bo i håligheter i träd och stubbar, säger Jan.

Jan Jensen menar att det handlar om att hålla systemet i balans.

– Nu vill vi skapa det som kallas nyckeldjursbanker, platser där många olika arter kan trivas. Alla djur har en uppgift. Tvestjärtar tar till exempel hand om löss. 


Sedan en tid har man också börjat ”släppa upp gräset” i samarbete med forskare på Alnarp.

– Genom att lämna varannan rad mellan fruktträden oklippt och så in olika blommor blir det mer för bin att hämta mat ifrån. Vi använder också outnyttjade ytor som ligger i träda eller väntar på att bli nya odlingar till att så växter som olika insekter gynnas av. Vi har bland annat satsat på rödklöver, fibblor och käringtand som självsår sig år från år.

Biodlaren Johan Falk

Biodlaren Johan Falk på Haväng. Foto: Anna Lind Lewin.

Pollineringsuppdragen är viktiga för bägge parter
Biodlaren Johan Falk ser pollineringsuppdragen som en bra motor i sin verksamhet.

– Det ger en extra inkomst som gör att biodlingen blir mer lönsam. När blomningen är över flyttar vi bina till en plats där de kan samla nektar från en ny dragväxt.

Pollineringsuppdrag som detta är också viktiga för det svenska jordbruket. Enligt beräkningar från Jordbruksverket ligger värdet för pollineringen i Sverige på mellan 250–500 miljoner kronor per år. I odlingar där man satsar på att gynna pollinatörer kan skörden öka mellan 50 och 80 procent. 


Bin som inhyrd arbetskraft är uppskattad på musteriet. Inte blir det sämre av att de under sommaren också levererar honung med smak av äppelblom som säljs i butiken.

-----------
Sigill Kvalitetssystem, som står bakom Svenskt Sigillmärkningen, stöttar biodlarnas aktiviteter på
Äppelmarknaden. Kiviks Musteri är liksom ett femtiotal svenska biodlingsföretag anslutna till Svenskt Sigill.

-----------
Lokala biodlare pollinerar
Biodlaren Martin Svensson driver biodlingsföretaget Binära i Blentarp och har 50-talet samhällen
på odlingarna utanför Kivik och på Solnäs gård utanför Lund. 


Biodlaren Johan Falk driver Falkens bigårdar i Haväng och har 20-talet bisamhällen som pollinerar äppelodlingarna på Skepparps Vingård och lika många i den ekologiska odlingen som Kiviks Musteri har nedanför Stenshuvud.

Bi som pollinerar en äppelblomma. Foto: Apinordica.


Kiviks Musteri
Fröet till Kiviks Musteri såddes 1888, när Henric Åkesson planterade de äppelträd som skulle komma att bli Sveriges första yrkesmässiga fruktodling.
1935 byggde Henrics son Ivar ett musteri i fruktodlingen. Då tappades musten för hand och äppelpressen var handdriven. Idag pressar Kiviks Musteri åtta ton äpplen på två timmar och musteriet drivs av fjärde och femte generationen Åkesson.
www.kiviksmusteri.se


Äppelmarknaden 23–24 september är starten på Äppelveckorna i Kivik
Sedan 30 år anordnar de svenska fruktodlarna gemensamt ett event i Kivik för att lyfta det svenska äpplet. Det som började som en protestaktion mot EG:s krav på att häva importstoppet mot utländsk frukt under högsäsongen i Sverige, har vuxit till en stor folkfest med provsmakning, sortbestämning, mustprovning och en legendarisk Äppeltavla gjord av den lokala konstnären Emma Karp Lundström.

-----------
Presskontakt Svenska Bin:
Anna Lind Lewin
anna@lindlewin.se
070-656 31 31

Presskontakt Kiviks Musteri:
Ulrika Wistrand
ulrika.wistrand@kiviksmusteri.se
0702-88 63 29

Bifogade filer

PDF-dokument

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy