Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Personcentrerad vård – för ökad patientsäkerhet och vårdkvalitet

    Personcentrerad vård – för ökad patientsäkerhet och vårdkvalitet

    Svensk sjuksköterskeförening, Svenska Läkaresällskapet och Dietisternas riksförbund har i ett samverkansprojekt definierat kärnkompetensen personcentrerad vård. Arbetet har resulterat i en skrift som nu lanseras. Skriften ska fungera som en gemensam kunskapsbas och inspirera till ett fortsatt utvecklingsarbete för ökad patientsäkerhet och vårdkvalitet.

  • Barn med svåra hjärtfel – en utmaning för vuxenhjärtvården

    Barn med svåra hjärtfel – en utmaning för vuxenhjärtvården

    Mer än 95 procent av personer med medfött hjärtfel förväntas uppnå vuxen ålder. Den förbättrade överlevnaden innebär utmaningar för hjärtsjukvården och är ämnet för Berzeliussymposiet "The Cardiac Patient from Birth to Adulthood", som arrangeras på Svenska Läkaresällskapet den 21–22 februari i samarbete med de vetenskapliga tidskrifterna Acta Paediatrica och Journal of Internal Medicine.

  • Fler avlidna i vårdrelaterade infektioner än i trafiken – det duger inte!

    Fler avlidna i vårdrelaterade infektioner än i trafiken – det duger inte!

    Dödsfall på grund av vårdrelaterad infektion är ämnet för årets Lennanderföreläsning den 26 mars på Läkaresällskapet. Anders Johansson, infektionsläkare i Umeå och årets Lennanderföreläsare, frågar sig varför läkare pratar så lite om att det i Sverige dör fler av en vårdrelaterad infektion än i trafiken. Särskilt idag när vi vet mer än någonsin om fungerande metoder för att minska risken.

  • ​Läkares arbete med prevention och levnadsvanor – en framgångsfaktor för god och jämlik hälsa!

    ​Läkares arbete med prevention och levnadsvanor – en framgångsfaktor för god och jämlik hälsa!

    Svenska Läkaresällskapet lanserar på måndag rapporten ”På väg mot bättre och mer jämlik hälsa”, en sammanfattning av arbetet inom Levnadsvaneprojektet, som pågått sedan 2012 på uppdrag av Socialstyrelsen. Det övergripande syftet är att skapa förutsättningar för att implementera de nationella riktlinjerna för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Arbetet har varit framgångsrikt.

  • Levnadsvanearbete en nyckel till jämlik hälsa – preventionsdag på SLS

    Levnadsvanearbete en nyckel till jämlik hälsa – preventionsdag på SLS

    Läkaresällskapets Preventionsdag måndagen den 4 februari lyfter aktuell forskning och goda exempel på hälsofrämjande insatser för en god och jämlik hälsa. Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt redovisar sitt framgångsrika arbete i rapporten "På väg mot bättre och mer jämlik hälsa". Preventionsdagen vänder sig till dem som redan arbetar inom området eller vill lära sig mer.

  • Prevention leder till förbättrad hälsa – läkare har en nyckelroll i levnadsvanearbetet

    Prevention leder till förbättrad hälsa – läkare har en nyckelroll i levnadsvanearbetet

    Social­styrelsens nya nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor från 2018 visar att levnadsvanearbete leder till förbättrad hälsa genom att förebygga och behandla sjukdom. Kostnaden för preventionsarbete är låg jämfört med många andra åtgärder inom hälso- och sjukvården. SLS arbetar genom Levnadsvaneprojektet med frågan – läkare har en nyckelroll i arbetet.

  • Ingemar Engström, professor och sakkunnig i medicinsk etik samt tidigare ordförande i SLS delegation för medicinsk etik leder utredningen.

    Socialstyrelsen ger SLS nytt uppdrag – om och hur varningstexter ska kommuniceras i journaler

    Svenska Läkaresällskapet har fått i uppdrag av Socialstyrelsen att utreda och ta fram underlag för fortsatt handläggning på myndigheten avseende om och i så fall hur blodsmitta och hotbild mot vårdpersonal och medpatienter ska kommuniceras i medicinska journaler. Ingemar Engström, professor, sakkunnig i medicinsk etik samt tidigare ordförande i SLS delegation för medicinsk etik leder utredning.

  • Läkarstudenter får pris för forskning om signalsubstanser och långtidsöverlevnad efter hjärtstopp på sjukhus

    Läkarstudenter får pris för forskning om signalsubstanser och långtidsöverlevnad efter hjärtstopp på sjukhus

    SLS Kandidat- och underläkarförening, ett forum för AT-läkare och läkarstuderande vid svensk medicinsk fakultet som främjar utbildning, vetenskap och etik, prisar i år Edith Svensson och Mahta Memar för deras forskning om signalsubstanser respektive långtidsöverlevnad vid hjärtstopp på sjukhus. Priserna delas ut på Läkaresällskapet den 11 december kl 18.

  • SLS ordförande Britt Skogseid: Arbetsgivaren måste se fortbildning som en naturlig del av verksamheten och ställa rimliga resurser till förfogande.

    Dags att skärpa ansvaret för läkares kontinuerliga fortbildning för patienternas och samhällets bästa!

    Läkare ägnar allt mindre tid åt extern fortbildning, främst på grund av ökade produktionskrav och begränsad budget. Det är oacceptabelt anser Svenska Läkaresällskapet (SLS) som vill se en skärpning av verksamhetschefens ansvar när det gäller läkares fortbildning. I en debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet lyfter SLS särskilt fram fyra utvecklingsområden för att säkra läkares fortbildning.

  • SLS delar uppfattningen om vikten av kontinuitet, men till dess primärvården är fullt utbyggd är det de med störst behov som ska ges kontinuitet och fast läkarkontakt.

    En förstärkt allmänmedicin avgörande för den nära vården

    Svenska Läkaresällskapet poängterar i sitt svar på ”God och nära vård – en primärvårdsreform", att fokus måste vara att förstärka allmänmedicin för att göra detta till ett attraktivt karriärval igen. Resursöverföringen kommer att bli en knäckfråga och SLS delar uppfattningen om vikten av kontinuitet men saknar en prioriteringsetisk diskussion när det gäller tillgängligheten!

  • Foto Uppsala Universitet

    Etiskt och professionellt förhållningssätt viktigast vid svåra beslut i sjukvården – SLS utser Anna Sarkadi till årets etikpristagare

    SLS etikpris, Hippokratespriset, går till kliniskt verksamma läkare med etisk medvetenhet, aktiva i undervisning och förebilder för kollegor, medarbetare och studenter. Anna Sarkadi är professor i socialmedicin i Uppsala. Etisk medvetenhet är en livslång aktiv process som kräver ständig reflektion. Mer utrymme för reflektion och förbättringsarbete i vården leder till minskad samvetsstress.

Visa mer