Gå direkt till innehåll

Ämnen: Hälsoorganisationer

  • Läkarens roll i hälsofrämjande arbete, en starkare första linjens sjukvård, samverkan samt digitala utmaningar i vården – Läkaresällskapet debatterar på Almedalen

    Vilka utmaningar och möjligheter står hälso- och sjukvården inför? Svenska Läkaresällskapet är på plats under årets Almedalsvecka och arrangerar program kring några av vårdens viktigaste frågor. Välkommen den 4-5 juli till Hotell Slottsbacken, Visborgsgatan 1, Visby.
    – Vi deltar i Almedalen eftersom många beslutsfattare och opinionsbildare är där och vi vill diskutera de frågor vi ser som vikti

  • Behandling mot diabetes, inte om utan när – diabetesforskare Marcus Lind Läkaresällskapets Jubileumspristagare

    Diabetesforskare Marcus Lind, Göteborgs universitet/NU-sjukvården, tilldelas årets Jubileumspris för banbrytande kliniska prövningar inom typ 1- och typ 2-diabetes. Han har utfört nyckelstudier i såväl Sverige som andra länder för att bättre förstå prognosen och hur sjukdomarna bör behandlas för att minska risken för organskador. Priset delas ut på Läkaresällskapet den 14 november.

  • Läkare – dags att ta initiativet!

    Svenska Läkaresällskapet arrangerar den 14-15 november 2017 mötet "Framtidens Medicin & Hälsa", ett helt nytt forum för läkarkåren. Mötet hålls på Stockholm Waterfront. Vårdens viktigaste framtidsfrågor kommer att diskuteras i provocerande debatter, tankeväckande diskussioner och interaktiva samtal.

  • Mer än tre miljoner kronor till MS-forskning – forskningsanslag att söka från Läkaresällskapet

    Multipel skleros, MS, är en sjukdom i det centrala nervsystemet, dvs. hjärnan och ryggmärgen. Det finns idag ingen behandling som botar sjukdomen, men läkemedel bromsar sjukdomsförloppet och lindrar besvären. Svenska Läkaresällskapet utlyser nu tack vare en ny donation av Hildegard Machschefes medel för forskning om MS. SLS medlemmar kan söka forskningspengar senast den 20 juni.

  • Svenska Läkaresällskapet – en proaktiv kraft i utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård

    Svenska Läkaresällskapet höll sitt fullmäktigemöte, den årliga beslutande församlingen, i veckan. En ny delegation i medicinsk kvalitet inrättas för att bättre följa dessa frågor, årets hedersledamöter utsågs liksom nya ledamöter i nämnd och valberedning. Inspirerande debatter om medlemsfrågan och förslaget till nytt idépolitiskt program avslutade dagen. Mer om verksamheten på www.sls.se

  • Fysisk aktivetet hjälper mot depression och ångest

    Svenska Läkaresällskapet frågar sig varför inte Socialstyrelsen, i sin senaste rapport om behandlingsmetoder vid depression och ångestsyndrom, nämner något om den goda effekt fysisk aktivitet har som behandling vid dessa sjukdomar. Särskilt som man i sitt kunskapsunderlag kommer fram till att det finns vetenskaplig evidens för detta vid lindrig till måttlig depression.

  • Svenska Läkaresällskapet kraftsamlar för en patientorienterad och behovsstyrd hälso- och sjukvård

    Läkaresällskapet har tillsatt en arbetsgrupp för att belysa hur första linjens sjukvård kan stärkas. Den friska befolkningens tillfälliga behov av hälso- och sjukvård måste kunna tillgodoses på ett resurseffektivt sätt så att nödvändiga resurser kan fördelas för att möta beho­vet av kontinuitet och samordning för pati­enter med långvariga och komplexa sjukdoms­tillstånd.

  • Hög tid att evidensgranska värdebaserad vård

    Värdebaserad vård – en oprövad styrmodell som saknar tillräckligt vetenskapligt stöd och bryter mot gällande demokratiskt beslutade prioriteringsordning – införs på bred front i svensk hälso- och sjukvård. I en skrivelse till Rådet för styrning med kunskap efterlyser Svenska Läkaresällskapet en evidensgranskning av organisationsmodellen.

  • Läkare och sjuksköterskor kan inte medverka till tvångsmedicinering

    Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik och Svensk sjuksköterskeförenings etiska råd konstaterar i ett gemensamt uttalande att läkares och sjuksköterskors medverkan till tvångsmedicinering i samband med avvisning eller utvisning av utländska medborgare strider mot professionsetiken. Eventuell medicinering ska ske efter läkares ordination och i samråd med patienten.

  • Behovet avgör valet av kontakt med vården

    Vård på distans – telemedicin – har snabbt gått från pilotprojekt i glesbygd vid kroniska sjukdomar till något som alla svenskar kan ta del av. Digitala vårdtjänster ger patienter nya möjligheter att få kontakt med vården. Men det är inte gratis. För bästa kostnadseffektivitet och patientnytta behövs uppföljande forskning inklusive hälsoekonomisk analys, konstaterar Svenska Läkaresällskapet.

  • Unik donation till Svenska Läkaresällskapet och reumatisk forskning

    Ingegerd Johansson, neuroradiolog vid Linköpings universitetssjukhus, donerade förra året omkring 15 miljoner kronor till Svenska Läkaresällskapet för forskning om den reumatiska sjukdomen SLE. Läkaresällskapet har nu beslutat hur det viktiga bidraget till reumaforskningen ska användas, till projektbidrag och till stöd för nätverksarbete kring SLE-forskning. Mer information finns på www.sls.se.

  • Läkaresällskapet kraftsamlar kring tre områden för en patientorienterad och behovsstyrd hälso- och sjukvård

    Vi måste vända den utveckling vi sett i hälso- och sjukvården de senaste decennierna. Det är hög tid att göra upp med NPM skriver Läkaresällskapet i en debattartikel i Svenska Dagbladet idag. Nu kraftsamlar Läkaresällskapet kring tre områden – avgörande för en patientorienterad och behovsstyrd hälso- och sjukvård – baserad på etiska principer och utformad på professionella grunder.

  • Forskande läkare ett måste för utvecklingen av hälso- och sjukvården

    Vikten av att läkare forskar för utvecklingen av hälso- och sjukvården visar Läkaresällskapet bland annat genom att dela ut priser till god forskning. Unga forskare uppmärksammar vi genom Asklepiospriserna för bästa vetenskapliga artikel och bästa projektarbete. Priserna gick 2016 till Maria Simonsson, cancerforskare i Lund, och Peter Alping, neuroforskare vid KI. Prisutdelning på SLS 7/2 kl 18.

  • Antibiotikaresistens i ett globalt perspektiv – spridning och selektion

    Gunnar Kahlmeter, verksamhetschef, Kliniskt mikrobiologiskt laboratorium i Växjö, och en auktoritet inom bakteriologi och antibiotikaresistens, har under många år pekat på hygienens betydelse för att minska spridningen av infektioner. Tack vare hans insatser används ett globalt ramverk för att följa antibiotikaresistensen. Han belönas av Läkaresällskapet med årets Lennanderpris, 20 000 kronor.

  • Värdebaserad vård på lös grund!

    Hälso- och sjukvård ska bedrivas utifrån veten­skap och beprövad erfarenhet samt prioriteras utifrån medicinska behov. Men nu baserar NKS hela sin nya verksamhet på en otillräckligt prövad styrmodell, ­skriver Svenska Läkaresällskapet i en debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet.

  • Att leva med kronisk sjukdom – vad gör samhället och vad kan bli bättre?

    Kroniska sjukdomar är hälso- och sjukvårdens största utmaning. De påverkar individen och närstående under lång tid och måste prioriteras såväl resursmässigt som organisatoriskt. Vården vid kroniska sjukdomar handlar inte enbart om den inledande behandlingen utan också om långsiktig kontinuitet, tillgänglighet och samordning av behandling och uppföljning. Förmiddagsseminarium på SLS den 8/12.

  • Alkohol orsakar årligen 1000 dödsfall i cancer

    Varje år dör upp till 1000 svenskar i cancer som orsakas av alkohol. Det visar en ny rapport som tagits fram på uppdrag av Svenska Läkaresällskapet SLS, IOGT-NTO och forskningscentret CERA vid Göteborgs universitet. Samtidigt är svenskarna de EU-medborgare som har sämst kunskap om kopplingen mellan alkohol och cancer.

Visa mer