Sveriges Skolledares ordförande kommenterar Skolverkets preliminära behörighetssiffror som visar att var femte elev som gick ut kommunala grundskolan i landets fyra största kommuner i våras inte är behöriga till gymnasieskolan. Staten behöver ta ett huvudansvar för skolans finansiering och resurstilldelning, annars kommer det kompensatoriska uppdraget aldrig kunna uppfyllas.
Sveriges Skolledare uppmanar regeringen att kompensera skolledare med ett lönelyft, efter att lärarlönelyftet och karriärstegsreformen ledde till en snedvriden lönestruktur i skolan. Det föreslagna skolledarlönelyftet bedöms kosta staten 1,2 miljarder kronor årligen, enligt en analys från förbundet.
Regeringens satsningar i höstbudgeten kompenserar inte för skolans ökande kostnader, och det är eleverna som kommer bli förlorarna. - Satsningar på mer ordning i klassrummet i all ära, men var är ordningen i skolbudgeten? Vi känner en mycket stor oro inför 2024. Det säger Matz Nilsson, Sveriges Skolledares ena förbundsordförande.
Besparingshoten haglar från både kommuner och regioner. Sveriges Skolledare kräver betydligt större satsningar på välfärden än vad regeringen aviserar i vårbudgeten. – Sverige får inte återupprepa historiska misstag och låta skolan bli en budgetregulator med barnens och elevernas kunskapsutveckling som insats, säger Matz Nilsson, förbundsordförande Sveriges Skolledare.
Den 1 januari 2023 bildar Sveriges Skolledarförbund och Lärarförbundet Skolledare det nya starka förbundet Sveriges Skolledare. Nu är det klart hur ordförandeskapet för Sveriges Skolledare kommer att se ut.
Tidöavtalet saknar satsningar som kommer åt den stora omsättningen av skolledare och lärarbristen. Lärarförbundet Skolledare och Sveriges Skolledarförbund kräver att den nya regeringen öppnar ögonen för dessa två avgörande frågor för alla barn och elevers framtid.
Regering Kristersson är på plats och vi har ett Tidöavtal. Lärarförbundet Skolledare och Sveriges Skolledarförbund delar flera av av